Syftet med den här uppsatsen är att undersöka några gymnasielärares upplevelse och erfarenheter av deras arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Materialet består av kvalitativa intervjuer med fem lärare i moderna språk. Intresset ligger även i lärarnas upplevelse av hur eleverna lär sig ett främmande språk, i viken typ av anpassningar lärarna eventuellt gör för att stötta dessa elever i deras inlärning och i hur lärarna upplever skolans stöd när det gäller deras arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter.Resultatet visar att tidsbrist och gruppstorlek gör att lärarna upplever i olika grad stress och frustration i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna upplever att de inte når eleverna på ett tillfredställande sätt. En del funderingar kring bedömningen och de speciella rättigheterna som råder i skolan för elever med läs- och skrivsvårigheter orsakar oro hos lärarna. Dessa upplevs ibland som orättvisa i förhållande till elever som inte har dem. Inga tydliga tendenser kan noteras när det gäller elevernas resultat i moderna språk. Några har väldiga svårigheter, andra är framgångsrika; detta hänger i mycket ihop med graden av medvetenhet om de egna svårigheterna hos eleverna. Skolans stöd för lärarna upplevs både negativt och positivt. Det finns stöd att hämta hos specialpedagogerna men stora klasser försvårar de reella möjligheterna att stötta elever som behöver extra hjälp. Lärarna efterlyser mer fortbildning särskilt i fråga om moderna språk och undervisning.

Björkman, Mikael & Magnusson, Jan (2009) Dyslexi. (Dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, 90hp. Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Dyslexi – är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö. Intresset för dyslexi startade hos författarna under deras utbildning till lärare då de kom i kontakt med just specialpedagogik. Syftet med arbetet har varit att undersöka om elever med dyslexi utvecklar andra metoder för inlärning. Som metod har författarna använt sig av kvalitativa forskningsintervjuer och en undersökande enkät. Resultatet kan ses som en paradox till frågeställningen då vi fått reda på att de utvecklar andra metoder, men att vi dock inte vet hur det går till. Nyckelord: dyslexi, gymnasiet, självförtroende, specialpedagogik, yrkesutbildning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare och speciallärare arbetar i engelska 5, med elever med dyslexi och att hur jag som speciallärare kan underlätta möjligheterna för en elev med dyslexi att uppnå ett godkänt betyg i engelska 5. Studien undersöker även om elever med dyslexi är medvetna om hur de lär sig bäst och vilka lärstrategier de använder sig av.Frågeställningarna i denna studie är följande: Vad berättar lärare och speciallärare om sin undervisning i engelska 5, när det gäller elever med dyslexi? Vilka svårigheter möter elever, med dyslexi, när de går kursen engelska 5? Vilket/vilka stöd kan elever, med dyslexi, få för att hantera sina svårigheter och hur upplever de detta? Är elever med dyslexi medvetna om sitt eget sätt att lära och i så fall vilka lärstrategier använder de? Studien använder sig av sociokulturella, kognitiva och specialpedagogiska teorier för att skapa en teoretisk förankring i undersökningen.Studien använder sig av kvantitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en fenomenologisk ansats.Det resultat som framkommit i denna studie visar att lärarna och specialläraren anser att det är viktigt med att eleverna känner sig inkluderade. Lärarna använder sig av multisensorisk lärstrategi, men det visar sig att de saknar tillräcklig kunskap för att kunna använda det fullt ut. Läsa var det eleverna ansåg vara svårast och det kan bero på att de saknar effektiva lässtrategier. Datorn anses av alla intervjuade som mycket positivt kompensatoriskt hjälpmedel.Eleverna är inte riktigt medvetna om på vilket sätt de lär sig bäst. Även om lärarna lägger fram olika lärstrategier använder eleverna lärstrategier de lärt sig i tidiga skolåren, vilket inte behöver fungera när de går på gymnasiet.Lärare och speciallärare borde arbeta mer kollegialt för att få inblick i olika lärstrategier. Även upprepa olika lärstrategier i sin undervisning under hela läsåret så att eleverna blir påminda och kanske ändrar på sina ”gamla vanor”.Fler lärare och speciallärare borde sätta sig in mer i vad senaste forskningen kommer fram till för att kunna utveckla och förbättra sin undervisning.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en djupare förståelse av dyslexi och undersöka hur det påverkar elever i matematik, främst inom problemlösningsuppgifter. Den centrala frågeställningen som arbetet grundar sig på är “Hur dyslexi påverkar förmågan att förstå problemlösningsuppgifter i matematik?”. Denna kunskapsöversikt bygger på en systematisk informationssökning av vetenskapliga texter och litteratur i databaserna ERIC (Education Resources Information Center) och ERC (Education Research Complete). Resultatet från våra valda vetenskapliga artiklar visar att dyslexi påverkar förståelsen av problemlösningsuppgifter i matematik och att elever uppvisar svårigheter med dessa uppgifter. Faktorer som grammatikens struktur, innehållets betydelse i uppgifterna samt läsförmågans och läsförståelsens påverkan är teman som har framkommit från undersökningen. Resultaten från undersökningen diskuteras i relation till vår yrkesprofession, samt ger vi förslag på framtida forskning som kan ge ytterligare förståelse och kunskap om dyslexins roll i matematik. En slutsats som vi har kommit fram till är att lärare bör vara medvetna om vilka svårigheter som elever med dyslexi har och hur dessa kan påverka deras prestationer i matematik.

All children have the right to an equitable education based on their different prerequisites.Schools should give all pupils the opportunity for a well-functioning education. Pupils whohave any form of reading and writing difficulties have the right to adaptation based on theirindividual needs and prerequisites. The adaptations can be given in some form of differentartefacts that appear in an accessible learning environment, such as various relevant tools andaids. In the didactic assignment as a teacher, one must adapt for all students throughmediation and teaching. It is of great importance that teachers not only understand the conceptof reading and writing difficulties/dyslexia but are also familiar with what dyslexia entails inpractice. This is to be able to identify and adapt the teaching based on the individual's needs,regardless of whether there is an established diagnosis or not. It is primarily the teacher in a school context who should support the pupils in theirdevelopment of concepts, knowledge and skills. It is therefore important that the teacher isresponsive to the student's needs and has the knowledge and experience required to support ina relevant way. Dyslexia is not something that goes away, instead the teacher needs to help thestudent find strategies, to assimilate written information in other ways than reading tocontribute to an equitable education. By planning the teaching, support can take place andrelevant activities can be created. / Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning utifrån deras olika förutsättning. Skolan ska gealla elever möjlighet till en välfungerande utbildning. Elever som har någon form av läs- ochskrivsvårighet har rätt till anpassning utifrån deras individuella behov och förutsättningar.Anpassningarna kan ges i någon form av olika artefakter som utvisar sig i en tillgängliglärmiljö, så som olika relevanta verktyg och hjälpmedel. I det didaktiska uppdraget som lärareska man anpassa för alla elever genom mediering, undervisning. Det är av stor vikt att lärareinte bara förstår begreppet läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi, utan också är förtrogna med vaddyslexi innebär i praktiken. Detta för att kunna identifiera och anpassa undervisningen utifrånindividens behov, oberoende om det finns en fastställd diagnos eller inte.Det är i första hand läraren i ett skolsammanhang som ska stötta eleverna i deras utvecklingav begrepp, kunskaper och färdigheter. Det är därför betydelsefullt att läraren är lyhörd förelevens behov och har de kunskaper och erfarenheter som krävs för att stötta på ett relevantsätt. Dyslexi är inte något som går över, i stället behöver läraren hjälpa eleven att hittastrategier, för att tillgodogöra sig skriven information på annat sätt än att läsa för att bidra tillen likvärdig undervisning. Genom att planera undervisningen kan stöttning ske och relevantaaktiviteter skapas.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur studenter med diagnosen dyslexi i högre utbildning upplever och erfara de stödinsatser som finns tillgängliga på universitetet för att främja studenternas studier, i relation till sina egna pedagogiska strategier. En kvalitativ metod har använts till denna undersökning i form av åtta semistrukturerade intervjuer med studenter som är dyslektiker och som studerar i högre utbildning. Den sociokulturella teorin har använts som teoretiskt ramverk för att analysera och transkribera intervjuerna. Resultatet visade att studenterna hade varierande erfarenheter och upplevelser av att studera i högre utbildning i relation till de stödinsatser som universitetet erbjuds, men det var upp till varje kursansvarig att tillgodose vilka stödinsatser som den ville erbjuda. Det framgick även i resultatet att dyslektikerna hade utvecklat egna strategier för att klara av sina studier till följd av bristande hjälp från föreläsarna. Slutligen visade studien att studenterna hade skilda erfarenheter och upplevelser av att studera i högre utbildning. En del påpekade att de inte fick tillräckligt med stöd och hjälp från universitetet för att klara av sina studier, medan somliga var nöjda med de stödinsatser som universitetet erbjöds. De var eniga om att de hade utvecklat egna pedagogiska strategier till flöjd av diagnosen dyslexi.

I specialpedagogens uppdrag ingår det att medverka i att stödja och utveckla undervisningens kvalité. Specialpedagogiska insatser påverkas av sin kontext och specialpedagogiken innefattar ett komplext forskningsområde. Den specialpedagogiska kompetensen i elevhälsan ska värna om elevernas extra stöd. Alla samhällsmedborgare i Sverige förväntas kunna läsa och skriva, men elever med dyslexi möter ofta hinder i lärmiljön och för skolan finns det både utmaningar och dilemman i samband med kunskapsutvecklingen för elever med dyslexi. Kan ett ökat fokus på elevens styrkor ge fördelar i kunskapsutvecklingen för elever med dyslexi? Denna studies syfte är att bidra till kunskap om hur de styrkor elever med dyslexi besitter kan tillvaratas i ämnesundervisning och undersökningen är en intervjustudie där halvstrukturerade intervjuer använts. Tre elever med dyslexi, tre ämneslärare i svenska och tre specialpedagoger i grundskolan, deltar i studien. Studiens resultat visar hur specialpedagoger och ämneslärare synliggör de styrkor en elev med dyslexi har, främst genom samtal men även genom observationer och testmaterial. Vidare visar studiens resultat att specialpedagoger och ämneslärare i sitt arbete med att möta elevens styrkor i undervisning och uppgifter, gör det genom att de använder en inkluderande och kompenserande undervisning. Eleverna i undersökningen upplever att de anpassningar som förekommer i undervisningen främst är kopplade till deras intresse och muntlig förmåga, men att anpassningar i övrigt sker utifrån deras behov och inte deras styrkor.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka hur svensklärare som arbetar på mellanstadiet beskriver sitt arbete med elever som har utredd dyslexi, samt hur de beskriver deras samarbete med specialpedagogen.  Metoden för vår empiriska studie har varit kvalitativa enkäter med ett antal mellanstadielärare som har eller har haft elever med dyslexi i sina klassrum. Det insamlade materialet har bearbetats och sedan analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet samt tillhörande begrepp som fokuserar på lärares kunskap/utbildning och deras samarbete med specialpedagog.  Resultaten från vår empiriska studie utifrån både lärar- och lärandeperspektivet har visat både utmaningar och möjligheter för lärare som har elever med dyslexi i sina klassrum. Många lärare beskriver att de har god erfarenhet med elever med dyslexi men att deras kunskap och utbildning om ämnet är ganska låg. Resultatet visade även att samarbetet mellan lärare och specialpedagog verkar vara mycket viktigt när det gäller att hjälpa elever som har dyslexi. Dock visade det sig utifrån de lärare som besvarade vår enkät att tiden inte finns där för att göra ett kontinuerligt samarbete som de egentligen hade önskat. Vad vi har kommit fram till är att läraren behöver utbildning och kunskap för att främja språkutvecklingen hos elever med dyslexi. Läraren behöver även ha ett gott samarbete med specialpedagogen för att kunna föra dessa elever framåt i undervisningen så att de klarar kunskapsmålen.

Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie där jag har använt mig av en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats som analysmetod. Analysen har utförts på sju stycken vetenskapliga artiklar som i resultatet har sammanställts i olika framarbetade mönster och teman. Syftet med analysen har varit att framställa verksamma lärares uppfattningar, kunskap och arbete kring funktionsnedsättningen dyslexi och även beskriva på vilket sätt detta kan skapa en likvärdig utbildning för dessa elever. Uppsatsen har utgått från en systematisk litteraturstudie där en innehållsanalys med en induktiv ansats har använts vid analyseringen. De sju vetenskapliga artiklarna har sökts upp i databaserna SwePub och ERIC-EBSCO. Resultatet av analysen har visat att det finns en mycket varierad kunskap kring i hur lärare definierar dyslexi och att det inte finns någon skillnad i vilken kunskap kring dyslexi, som nya och erfarna lärare har. Däremot känner sig erfarna lärare sig mer bekväma i att undervisa dyslektiker än nya lärare. Det är viktigt för nya lärare att ta del av deras kunskap kring detta. Föräldrasamverkan anses som en avgörande del i att kunna utveckla elevers fonologiska medvetenhet, både i hemmet och i skolan. Lärare visar flera gynnsamma stöd i undervisningen med dyslektiker, så som att använda sig av datorer, surfplattor, bildskärmar och bildstöd. Dock visar det sig att det finns en varierad kunskap kring att kunna använda tekniska hjälpmedel mellan olika lärare, vilket tyder på behov av mer utbildning.

I uppsatsen undersöks sju studier som behandlar flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Mitt fokus ligger på att undersöka vad dessa studier säger om lärares arbete med att urskilja läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever, språkliga och sociala bakgrundsfaktorer, arbete med fonologisk medvetenhet och modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen. Syftet är att undersöka hur lärare kan identifiera läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever och hur de kan arbeta med dessa elever. För att på bästa sätt kunna besvara frågeställningarna väljer jag att göra en systematisk litteraturstudie där jag sammanställer resultat från mina valda studier. Resultatet i uppsatsen visar att i identifiering av läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever kan det uppstå över- respektive underdiagnostisering. Resultatet visar även att modersmålet spelar en stor roll för flerspråkiga elever i både tester och i undervisningen och för att eleverna ska få rätt undervisning behöver lärare ha språkliga och sociala bakgrundsfaktorer i beaktande.