I denna uppsats analyseras två föreläsningar genomförda av Studie- och språkverkstaden på Stockholms universitet. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning föreläsningarna kan bidra till studenters akademiska skriftspråkliga progression. Materialet, som består av observationer, enkätsvar, intervjuer och mejl, har analyserats med metoder från medierad diskursanalys (MDA, Scollon & Scollon 2004). I undersökningen deltar 30 studenter, den språkinstitution som studenterna är inskrivna på samt Studie- och språkverkstaden. Resultaten visar att faktorer som interaktionsordning, historisk kropp och diskurser har stor betydelse för hur föreläsningarna uppfattas och används av studenterna. Hur studenterna motiverar sitt handlande beror på vem som uppfattas som social aktör både före, under och efter föreläsningarna; hur interaktionsordningen ser ut har betydelse för utfallet av antal studenter som deltar på föreläsningarna; hur en diskurs presenteras har betydelse för hur studenterna motiverar sitt handlande under föreläsningen; förväntningar på förutsättningar och förkunskaper ser olika ut hos språkinstitutionen och studenterna: de yngre studenterna relaterar positivt sina akademiska erfarenheter till läroplanen Gy 2011, språkinstitutionen signalerar brist i förutsättningar och förkunskaper relaterade till Gy 2011; föreläsningarna har höjt eller aktualiserat studenternas medvetande om den akademiska diskursen, och slutligen konstateras att studenternas tidigare akademiska erfarenhet inte har någon större inverkan på utfallet av föreläsningarna.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga några ämneslärares erfarenheter kring arbete med ämnesspråk och skrivande, samt att se om det finns kopplingar mellan deras arbetssätt och den genrepedagogiska metoden. En analys av styrdokumenten för gymnasieskolan har gjorts för att ta reda på vad dessa säger om arbetet med skrivandet, samt att se om läroplanen lyfter upp genrepedagogiska synsätt. Vi har använt oss av intervjuer. Resultatet av intervjustudien visar att skrivandet tar olika mycket plats i undervisningen hos de intervjuade lärarna. Samtliga lärare uttalar sig positivt om skrivandet och anser att detta gynnar elevernas språkutveckling. De intervjuade lärarna arbetar mycket med språk och ämnesbegrepp eftersom de anser att skolans språk och texter är svåra för både första och andraspråkselever. Vår intervjuanalys visar att lärarnas arbetssätt påminner om det genrepedagogiska arbetssättet även om lärarna inte uttalar att de använder genrepedagogik i sin undervisning. Resultatet av dokumentanalysen visar att genrepedagogiken har en teoretisk bas som stämmer överens med det som står om språk och skrivande i styrdokumenten för gymnasieskolan

The intention of my research is to increase understanding of what teaching with genre pedagogy, with focus on narrative texts, can look like. Through previous research and literature, I describe the emergence of genre pedagogy, why genre pedagogy is used, what a narrative text is and how it can be evaluated. The empirical material of the study consists of qualitative research interviews with teachers, as well as document analyses of the teachers’ educational plans with the purpose to gain a broader view of teaching with narrative texts. I have deliberately chosen the school I carried out my survey on. From my own experience, I know that this school work with genre pedagogy, which made it easier for me and the teachers as they knew the concepts, methods and terminology behind my questions. The results of the survey show that genre pedagogy promotes students’ learning, regardless of whether teachers choose to follow the structured circle model or focus on the creative personal writing. Both former researches and my teacher informants believe that the genre pedagogical teaching helps the students’ to develop subject language and their strategies for reading and writing texts in different genres. Nevertheless, as the results display, extra support is sometimes needed to further enhance students’ writing performance. The result also shows that the assessment of narrative texts usually has the best effect if it is written and formative. / Intentionen med min undersökning är att öka förståelsen för hur undervisning med genrepedagogik med fokus på berättande texter kan se ut. Genom att utgå från tidigare forskning och litteratur beskriver jag bland annat genrepedagogikens uppkomst, varför genrepedagogik används, vad den berättande texten är, samt hur denna kan bedömas. Undersökningens empiri består av kvalitativa forskningsintervjuer gjorda med lärare, samt dokumentanalyser av lärarnas pedagogiska planeringar med syfte att få en bredare bild av undervisning av berättande texter. Skolan jag valt att utföra min undersökning på har jag medvetet valt då jag sedan tidigare vetat om att de arbetar genrepedagogiskt, vilket underlättade både för mig och lärarinformanterna då de kände till begreppen i mina frågeställningar. Resultaten av undersökningen visar att genrepedagogisk undervisning främjar elevernas lärande, oavsett om lärarna väljer att följa den strukturerade cirkelmodellen eller om de fokuserar på det kreativa personliga skrivandet. Både tidigare forskare och mina lärarinformanter menar att den genrepedagogiska undervisningen gör att både elevernas ämnesspråk och strategier att läsa och skriva texter inom olika genrer utvecklas. Trots detta framgår dock i resultatet att extra stöttning ibland behövs för att stärka elevernas skrivutveckling ytterligare. I resultatet framgår även att bedömningen av berättande texter oftast har bäst effekt om den är skriftlig och formativ.

Syftet med studien är att belysa lärares uppfattningar om hur digitala verktyg kan bidra till motivation hos elever i den tidiga skrivutvecklingen i årskurs 1. Studiens resultat är baserat på en enkätundersökning med 92 deltagande lärare samt en systematisk litteraturstudie med tidigare forskning utifrån studiens utvalda kategorier. Enkätundersökningen består av både kvalitativa och kvantitativa frågor. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med inriktning mot begreppet mediering där en analysprocess används för att analysera studiens resultat. Studien har även sin utgångspunkt i motivationsteorin som fokuserar på hur individen blir motiverad och av vad. I resultatet jämförs enkätsvaren med den systematiska litteraturstudien för att se eventuella likheter och skillnader. Studiens resultat visar att digitala verktyg ofta används i skrivundervisningen men att tillgången till digitala resurser varierar i skolorna vilket kan vara ett hinder för många i undervisningen. Resultatet visar även att 78 av 92 deltagande lärare anser att digitala verktyg motiverar eleverna till att skriva. I studien beskrivs digitala verktyg i form av Ipads och datorer vilket är de vanligast förekommande verktygen i klassrummet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattningar av hur skärmanvändning påverkar skriftspråksundervisningen i svenskämnet. Från och med höstterminen 2018 gäller Skolverkets reviderade läro- och kursplaner med ökat fokus på digitalisering och användande av digitala verktyg. I uppsatsen undersöks digitaliseringens inverkan vad gäller det centrala innehållet med utgångpunkt i skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Frågeställningen syftar till att besvara frågorna om vilka anpassningar lärare i årskurs 7-9 har fått genomföra på grund av de nya Läroplanen samt hur de anser att digitaliseringen påverkat skriftspråksutbildningen. För att besvara syftet och frågeställningarna användes en kvalitativ metod där muntliga intervjuer med lärare genomfördes. Resultatet visar att lärarna har fått genomföra förändringar i sin skriftspråksundervisning till följd av revideringarna av Läroplanen i svenska. Områden som källkritik och källhänvisning har fått större utrymme och trots att det inte finns några tydliga krav inom datorkunskap i den nya Läroplanen har det ämnet fått större utrymme, bland annat för att öka elevernas kunskaper om arbete i ordbehandlingsprogram. Under intervjuerna framgår också att lärarnas kunskapsnivå varierar vilket påverkar elevernas möjlighet att få lära sig att skapa multimodala texter. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Vygotskijs sociokulturella lärandeteori och inkluderar begrepp som till appropriering, mediering, den närmaste proximala utvecklingszonen och scaffolding. / <p>Svenska</p>

Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på hur elevernas skrivutveckling gynnas av en formativ bedömning. Metoden har bestått av informationssökning där resultatet av källorna sedan har bearbetats och noggrant granskats samt slutligen sammanställts. Såväl nationella som internationella studier har använts i kunskapsöversikten. Resultatet visar på att elever uppfattar feedback som något positivt som fokuserar på både styrkorna och vad som kan förbättras och att det faktiskt är till hjälp för deras progression. Forskningen tar även upp två olika verktyg i form av elevportfolion samt kamratbedömning som kan vara användbara i undervisningen.

I föreliggande studie undersöks metaforbruket i 27 uppsatser från det nationella provet i kursen svenska som andraspråk 1 i svensk gymnasieskola utifrån ett diskursdynamiskt förhållningssätt till metaforer. Antal och andel metaforer i materialet sammanställdes och analyserades för att utreda om mängden metaforer i texter med betygen E eller D skilde sig från mängden metaforer i texter med betygen B eller A. Även avvikelser från målspråksnormen vad avser stavning, böjning, formord eller meningsbyggnad registrerades och analyserades utifrån kontexten. Slutligen räknades och analyserades de metaforer som kunde anses icke-konventionaliserade för att försöka förstå i vilka texter de fanns, i vilken grad de var icke-konventionaliserade samt hur de skapade mening i kontexten. Alltså användes både kvantitativ och kvalitativ analysmetod i studien. Resultatet visade att andelen metaforer var högre i texter med betygen B eller A, även om siffrorna måste granskas kritiskt och materialet är för litet för att generaliserbara slutsatser ska kunna dras utifrån det. Det stämmer dock med tidigare forskning att andelen metaforer är högre i texter med högre betyg. Vidare visades att normavvikelserna i metaforerna var förhållandevis få, vilket kanske kan härledas till att skrivsituationen ger mindre benägenhet hos eleverna att ta risker i sitt skrivande. Slutligen fanns ca 79% av de icke-konventionaliserade metaforerna i texter med betyget B eller A och de kunde vidare konstateras ha olika grad av konventionalisering. Många av de icke-konventionaliserade metaforerna var enstaka ordval som inte var idiomatiska och som kunde härledas eller jämföras med mer konventionaliserade ordval eller källdomän, medan en del bestod av flera ord och mer utbyggda bilder, och det var överlag den senare kategorin som hade lägst grad av konventionalisering.

I denna studie ges ett didaktiskt bidrag med fokus på att öka kunskapen om hur ett föreläsningsinnehåll om att referera som allmänakademisk färdighet kan behandlas i ett enstaka undervisningstillfälle. Med variationsteorin som teoretisk utgångspunkt och med learning study som metod undersöks studenters sätt att referera före och efter en föreläsning. Learning studyn genomfördes genom två cykler tillsammans med språkverkstadspedagoger i högre utbildning. Tolv lärarstudenter deltog i respektive cykel. Såväl studenternas texter som transkriptioner från forskningsföreläsningarna och powerpointmaterial från dessa utgjorde underlag för analys. De flesta studenter skrev referat med egna ord, men plagiering i form av att studenter skrivit av källtexter förekom i flera studenters texter och få hade egen röst i relation till referatet. Fyra aspekter som kan anses vara kritiska för att utveckla kunnandet framträdde. Studenten behöver urskilja: 1) att det finns ett idéinnehåll i hela källtexten och i längre textavsnitt, 2) att textens innehåll kan separeras från dess form, 3) att källans idéinnehåll ska fylla en funktion i relation till annat idéinnehåll och 4) hur den egna textens idéinnehåll kan separeras från annat idéinnehåll. Beskrivningarna av hanteringen av de kritiska aspekterna, i synnerhet i andra cykeln, kan ge svar på hur de kritiska aspekterna kan hanteras i undervisning för att utveckla förmågan att referera hos studenter. Resultaten diskuteras i relation till möjligheter och utmaningar rörande undervisning och lärande i referathantering i högre utbildning.

Elevers skrivutveckling är en central del av kursplanen för ämnet svenska, ändå prioriteras inte elevers skrivande i samma omfattning som elevers läsande. Därför vill vi i den här kunskapsöversikten fokusera på vad som påverkar elevers skrivande och vad som verkar skrivutvecklande. Vi vill i den här kunskapsöversikt skapa en djupare förståelse för vad forskningen påvisar inom området för skrivutveckling i grundskolans tidiga år. Syftet med kunskapsöversikten är att ge lärarstudenter och verksamma lärare överblick av delar av det vetenskapliga kunskapsläget för elevers skrivutveckling. I texten vill vi svara på vilka faktorer som kan bidra till att elevers skrivande utvecklas. Vi har i arbetsprocessen sök efter forskning via olika databaser och gjort en systematisk sammanställning och kritisk granskning av forskningsresultat. Vi har sedan analyserat de insamlade materialet och framställt en tematisk sammanställning av resultaten från olika forskningsstudier. Resultatet av kunskapsöversikten visar att elevers motivation till skrivande är en förutsättning för skrivutveckling och att användandet av digitala verktyg i undervisningen underlättar elevers skrivande. Kamratrespons och lärarstöd är bidragande för att utveckla elevers skrivande genom att eleverna får bearbeta sina texter. Det framkommer även att dramatisering av berättande texter kan vara en gynnsam metod för att skapa förståelse för hur en text är ett sätt att kommunicera. Sist lyfts att autentiskt material och autentiska uppgifter i undervisningen bidrar till att eleverna skapar förståelse för och om texters innehåll och syfte.

Writing by hand is not that obvious in todays digitalized society, much of what we write and read is digitized. Today we communicate via SMS, email, and social media instead of sending letters and postcards. What do teachers think of handwriting still being a part of the curriculum? Will handwriting survive or is it on its way out?In this survey nine teachers in preschool to sixth grade have been interviewed to hear their opinions about the handwriting, if they think it is important to preserve it. How they motivate their children to write by hand even though the society is digitalized. If they feel that the educational material companies have adapted to the digital curriculum or if there still are good analogue materials available.The results show that the teachers think handwriting is important as there is a connection between brain and hand which is good for learning. The students also practice their fine motor skills when they are allowed to write by hand, which the teachers attach great importance to. / Att skriva för hand är inte lika självklart i dagens digitaliserade samhälle, mycket av det vi skriver och läser är digitalt. Vi kommunicerar idag via sms, mejl och sociala medier i stället för att skriva brev eller vykort. Vad tycker lärarna om att handskriften fortfarande är en del av skolans läroplan? Kommer handskriften att bestå eller är den på väg bort? I denna undersökning har nio lärare i årskurserna förskoleklass till sexan intervjuats för att höra deras åsikter om handskriften, om de tycker att det är viktigt att bevara den. Hur de gör för att motivera sina elever att skriva för hand när vi lever i ett digitalt samhälle. Samt om de känner att läromedelsföretagen anpassat sig efter den digitala läroplanen eller om det fortfarande finns bra analogt material att tillgå.Resultatet visar att lärarna tycker att handskriften är viktig då det finns en koppling mellan hjärna och hand som är bra vid inlärning. Eleverna tränar också på finmotoriken när de får skriva för hand vilket lärarna lägger stor vikt vid.