This papper i about trying en educational method called writing connected to dialog. This is tried on adult students studying to work in Swedish day care. The purpose was to see if this method could make a difference in classroom democracy. / Uppsatsen behandlar ett försök med en undervisningsmetod kortskrivande kopplad till samtal med vuxenelever på Barn- och fritidsprogrammet. Använd metod: Aktionslära, enkätundersökning, djupintervju.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur IKT-användning påverkar svenskämnet och svensklärarrollen. Med utgångspunkt i en tanke om ett svenskämne som genomgår ett paradigmskifte vill vi undersöka var och hur detta syns ur ett lärarperspektiv. Vi har därför intervjuat ett antal svensklärare om deras syn på arbetet med IKT och digitala tekniker. Vi har frågat både om IKT-användningen i relation till deras roll som lärare i klassrummet och olika arbetsmoment i svenskämnet. Deras svar har satts i relation till pedagogiska teorier och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I undersökningen framkommer det att lärarrollen utmanas och är i behov av en omdefiniering i och med ett ökat IKT-användande. Lärarna uttrycker också hur det processorienterade skrivandet förbättrats när eleverna arbetar digitalt, medan läsning och förståelse lyfts upp som ett problemområde. I deras svar är informationssökning på internet också en aktuell fråga. Elevernas förmåga att sovra bland källor och hitta rätt sökord är många gånger bristfällig och därför något som lärarna måste arbeta aktivt med.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i de möjligheter som processorienterat skrivande kan medföra i gymnasieskolans svenskundervisning. Vårt intresse ligger främst i att studera en grupp elevers upplevelser av processorienterat skrivande i det specifika undervisningsförlopp som vi genomfört. Undersökningen har sin grund i ett undervisningsförlopp som Emilia genomfört i en klass som läser första året inom det samhällsvetenskapliga programmet och har följts upp av intervjuer med några av de deltagande eleverna. Undersökningen har som syfte att besvara följande frågeställningar: Vilka positiva aspekter lyfter eleverna fram gällande processorienterat skrivande som metod i svenskundervisningen? Vilken betydelse har arbetets utformning och innehåll för elevernas uppfattning om processorienterat skrivande? Vilka uppfattningar har eleverna om olika typer av respons? Vi har genom undersökningen kunnat se att elevernas upplevelser av arbetet med processorienterat skrivande varit positiva. De har främst framhållit att de kunnat synliggöra sin utveckling och att de haft möjlighet att påverka denna. I vår analys av de resultat som framkommit har vi kunnat konstatera att elevernas upplevelser av det processorienterade skrivandet varit starkt knutna till det specifika arbetssätt och det innehåll vi låtit undervisningen utgöras av. Gällande det kontinuerliga stöd, i form av respons, som de fått under processen betonar de att de lärt sig mest av den konstruktiva kritiken, men att de ser den positiva responsen som en förutsättning för detta lärande. Främst har det positiva utfallet berott på att eleverna fått arbeta varierande med att skriva flera olika texter samt att vi har lagt fokus på innehållet i texterna snarare än formen. Vår ambition har varit att presentera ett förslag till hur man kan arbeta med processorienterat skrivande på ett annorlunda sätt. Detta då den traditionella synen på arbetssättet, som bygger på omarbetningen av en text i flera stadier, mött motstånd ifrån såväl elever som lärare och därför inte lyckats etablera sig i den svenska skolan.

Dagens samhälle blir mer och mer digitaliserat och skolan är inte en plats där man kan undkomma den digitala verkligheten. Då digitaliseringen ökar uppkom frågor om hur detta påverkar elever i skolan. I denna systematiska litteraturstudie kommer tidigare forskning att analyseras gällande för- och nackdelar med digitalt skrivande men även vilken påverkan digitalt skrivande kan ha när det kommer till elevers texter inom svenskämnet. Årskurserna som kommer att ses på är grundskolans årskurser 1–9. I denna studie användes sju vetenskapliga publikationer som hittades på databaserna Summon, ERIC och Swepub. Resultatet i denna studie visade att det finns både fördelar och nackdelar med digitalt skrivande och vilken inverkan digitalt skrivande kan ha på elevers texter i grundskolans svenskämne. Resultatet visade att digitala verktyg kan öka elevers motivation, kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter och förbättra stavning. Dock finns det även nackdelar. Det visade sig att elever som skrev på digitala verktyg ofta inte förstod varför ett ord blev markerat och gick vidare i sin text utan ändring. Vid de tillfällen som en ändring skedde kunde texten i vissa fall förlora sin semantiska och syntaktiska innebörd. Slutsatsen visar att trots digitaliseringens infart i svenska skolor idag är det inte alltid som lärare och elever vet hur dessa digitala verktyg ska användas på rätt sätt. Detta kan i värsta fall påverka elevernas resultat i skolan då elevernas skrivande av texter blir lidande.

Syftet med studien var att undersöka röstinmatningens potential som skrivverktyg för elever i skrivsvårigheter i en stöttande skrivmiljö där stöd för skrivstrategier ges. En fråga ställdes om hur de två skrivmetoderna röstinmatning respektive tangentbord skulle påverka skrivande av faktatext. Skrivandets komplexitet beskrevs utifrån teorin ’The Simple View of Writing’. Studien utformades som en fallstudie av fyra fall som valdes utifrån låga resultat på avkodningstest och lärares bedömning av att skrivsvårigheter förelåg. Två elever gick i årskurs 4 och två i årskurs 5 och varje individ producerade, med stöd av en planeringsmall, tre faktatexter med röstinmatning och tre med tangentbord. Kvalitativ datainsamling i form av observationer och intervjuer kombinerades med kvantitativ analys av elevtexterna. Resultatet visade att röstinmatning inte gav generellt längre eller mer korrekta texter i dessa fall, vilket ansågs bero på den höga kognitiva belastning som den komplexa skrivprocessen innebar. Skrivstrategin ansågs mer framgångsrik.

Syftet med denna studie är att undersöka svensklärarstudenters färdighet i att skriva kapitlet om tidigare forskning i sitt självständiga arbete, genom att studera vilka strukturer som förekommer på styckenivå. Studien undersöker även svensklärarstudenternas kritisk-analytiska kompetens, grundat på vilka referenstyper de åberopar i forskningsläget och om dessa återkopplas till i diskussionskapitlet. Metoden som används är en innehållsanalys med inspiration av Denscombes (2018:402) analysschema. Det empiriska källmaterialet består av fem självständiga arbeten som är skrivna på ett av de svenska universiteten inom ramen för ämneslärarprogrammet i ämnet svenska med didaktisk inriktning. Resultatet visar att det i huvudsak finns två återkommande mönster, med vissa variationer. I det ena kretsar styckestrukturen kring enskilda källor, och i det andra förekommer en tematiserad källkombination. Resultatet indikerar att svensklärarstudenterna visar en viss kritisk-analytisk förmåga genom sina val av referenser och genom att dessa ställs i relation till de egna resultaten.

Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning om ämnetmotivation till skrivande av sakprosatexter studeras. Syftet med studien är attkartlägga vad tidigare forskning visar kring faktorer som kan påverka motivationentill skrivande av sakprosatexter, vilka strategier som visas i samband medmotivation till skrivande och hur dessa påverkar elevers skrivförmåga ochskrivutveckling. Forskning som ingår i denna studie är vetenskapliga artiklar,rapporter och avhandlingar som undersökt ämnet. Resultatet visar att det finnsflera olika faktorer som påverkar elevers motivation till skrivande. Bland annatfaktorer som elevers delaktighet i undervisningen, elevers writing self-afficacy(tilltro till skrivförmågan), elevers självreglering, prioritering av skrivandet iskolan, frekvens av skrivandet, lärarens återkoppling och typ av återkoppling.Studien tog sitt avstamp från skolverkets styrdokument om syfte och mål i ämnetsvenska.

The aim of this thesis is threefold. Firstly it will examine what kind of support in academic writing is offered outside classes in higher education in Sweden. Secondly it will investigate what the most valued skills for the personnel working with providing this support are considered to be. Lastly the role of the academic library in connection to these writing support centers will be explored.  The study is conducted through a qualitative survey study with quantitative elements sent to Swedish universities. An inductive approach is taken to the analysis of the data.  The result show, among other things, that all of the answering universities offer this type of academic writing support. It is primarily done through individual support sessions and workshops but a range of other options are often available as well. It is clear that having a pedagogical approach and good language skills are highly valued in a support personnel´s skillset by the respondents. Furthermore the academic libraries were found to take a large part in the academic writing support. They contributed primarily through use of their premises although a number of them also contributed personnel, as well as was in charge of overseeing the writing support services.

Tidigare forskning visar att Albert Banduras begrepp självförmåga har ett samband med elevers skrivprestationer, och att en hög skrivsjälvförmåga verkar minska deras oro inför skrivande. Bandura (1997) identifierade fyra källor till självförmåga: personlig erfarenhet, fysiskt och psykologiskt mående, observation av andra samt verbal och social övertalning. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka låg- och mellanstadieelevers erfarenheter av dessa fyra källor. Uppsatsens frågeställningar är: Hur beskriver elever i årskurs två och fem sina erfarenheter av de fyra källorna till självförmåga? Vilka likheter och skillnader går det att hitta mellan årskurserna?

Kunskaper för att kunna formulera och skriva olika typer av texter är en mänsklig rättighet. Dessa kunskaper ska formas i skolan och det finns tydligt utskrivet i läroplanen att eleverna ska möta olika typer av texter och vilka förmågor de ska ha när de når årskurs 6. Undersökningen utgår från sociokulturell teori för att specifikt och explicit finna exempel som visar hur undervisningen i skrivande som bedrivs också bidrar till elevernas lärande och utveckling. Sex lärare som undervisar i ämnet svenska i årskurs 4–6 har intervjuats för att finna svar på hur lärare stöttar elever i undervisning, samt hur bedömning och återkoppling till eleverna kan formas. Genom en kvalitativ innehållsanalys har insamlad data resulterat i lärares egna tolkningar av sin undervisning, vilka visar sig ha en grund i både cirkelmodellen och texttriangelns utformning. Lärarna har format vetenskap till egen praktik, vilka också överensstämmer med varandra. Dock framkommer även olikheter i lärarnas syn på undervisning, samt dras slutsatser att de olika styrdokument som skolans undervisning vilar på står i konflikt till varandra. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-04</p>