The current study is based on a collaboration with the Kvinnojouren Lund. The aim of the study is to make a process evaluation of the women's shelter project "Våga se, våga agera", which is an education aimed at preschools. The main method consisted of qualitative interviews with both the staff working at the women's shelter in Lund but also an interview with a preschool manager who attended the education. In addition, a participant observation was made to answer the questions. The process evaluation contains three parts and these are a goal analysis, a goal/means analysis and an implementation analysis. At the end of each analysis, recommendations are given that the women's shelter can use when launching and implementing a new project. The result shows that the first education moment should contain information about the characteristics of children exposed to and witnessing violence. The other education moment should contain a clearer description of what happens after a report and possible fears that may arise. In summary, the process evaluation indicates that the education is relevant since there is a knowledge requirement in the subject area and that the women’s shelter project is a possible way to increase this knowledge. / Den aktuella studien är baserad på ett samarbete med Kvinnojouren i Lund. Syftet med studien är att göra en processutvärdering av kvinnojourens projekt “Våga se, våga agera”, vilket är en utbildning som riktar sig till förskolor. Den huvudsakliga metoden bestod av kvalitativa intervjuer med både personalen som arbetar på kvinnojouren i Lund, men även en intervju med en förskolechef. Utöver detta gjordes en deltagande observation, för att besvara studiens frågeställningar. Processutvärderingen består av tre delar och dessa är en målanalys, en mål/medelanalys och en genomförandeanalys. I slutet av varje analys ges rekommendationer till kvinnojouren som de kan använda när de startar och implementerar ett nytt projekt. Resultatet visar på att det första utbildningstillfället bör innehålla mer om kännetecken på barn som utsätts för och bevittnar våld. Det andra utbildningstillfället bör innehålla en tydligare beskrivning om vad som sker efter en orosanmälan och möjliga rädslor som kan uppkomma vid en orosanmälan hos förskolepedagogerna. Sammanfattningsvis visar processutvärderingen på att utbildningen är av relevans då finns ett kunskapsbehov inom ämnesområdet och därmed kan kvinnojourens utbildning vara ett möjligt sätt att öka denna kunskap.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställda inom förskolan förhåller sig till anmälningsplikten. Med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer tar vi reda på hur anställda i förskolan resonerar kring anmälningsplikten, hur de i praktiken förhåller sig till att anmäla samt om det finns några specifika rutiner. Studiens empiri kommer vi att analysera med hjälp av organisationsteorin, detta med ett relationellt perspektiv. Resultatet i studien visar att förskolorna har rutiner för hur de ska anmäla medans rutinen för när de ska anmäla är kopplad till kommunikationen mellan ledning och personal. Det framkommer att pedagogernas värderingar och stödet från chefen påverkar hur personal inom barnomsorg förhåller sig till att anmäla. Hur de ser på anmälningsplikten ser olika ut för varje individ samt att de anser att de får allt för lite utbildning kring sin plikt att anmäla. / The purpose of this study is to study preschool employees behave when it comes to report neglect and how they act as mandatory reporters of suspected child neglect or abuse. Through a qualitative analysis and semistructured interviews we have studied how employees interpret the mandate to report, how they practically apply it in their day to day work, and also what the guidelines for reporting are, if any. The empirical research have been analyzed with the help of the organizational theory through a relational perspective. The results of the study show that while preschools indeed have requirements and processes in place for dealing with the legal duty to report child abuse, when to do so is more dependent on the communication between manager and employees. It appears that preschool employees personal values and level of support from management determines how personnel relates to reporting when abuse or neglect is observed or suspected in a childcare environment. How employees interpret mandated reporting is highly individual in addition to staff feeling like there is insufficient training when it comes to mandated reporting requirements and protocols.

Barn spenderar en stor del av sin barndom i förskolan tillsammans med förskolepedagoger i verksamheten. Det är svårt att föreställa sig att barn far illa under sina vårdnadshavares omvårdnad, men det förekommer. Tidigare forskning visar en problematik kring att det inte finns någon specifik definition av vad begreppet barn som far illa innebär. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger resonerar kring och upplever förskolans anmälningsplikt när ett barn fara illa. Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamlande av data från förskolepedagoger, främst förskollärare. Deltagarna i studien hade 1-37 års erfarenhet av att arbeta i förskolan. Resultatet av studien visar att kunskap kring barn som far illa i hög grad är något som förskolepedagogerna får genom erfarenhet. Det framgår även att de finns ett stort handlingsutrymme för förskolepedagoger i form av det utrymme för tolkning som finns av förskolans rådande styrdokument samt tolkning av begreppet barn som far illa. Denna studie bidrar med ett småskaligt material till en redan stor uppfattning av att kunskapen att lära sig upptäcka och agera kring barn som far illa är något som behöver behandlas mer i förskollärarutbildningen samt i större utsträckning vara en del av det pågående utvecklingsarbetet i förskolan. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Syftet med denna studie är att genom intervjuer öka förståelsen kring pedagogers tankar gällande anmälningsplikt vid oro om att barn far illa. I bakgrund och begreppsdefinitioner tydliggörs vad begreppet barn som far illa innebär. Vidare under tidigare forskning visar flera studier komplexiteten som kan uppstå när det gäller anmälningsplikten och oro om barn som misstänks fara illa med utgångspunkt i pedagogers resonemang. Utifrån studiens syfte har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer för att kunna möta respondenterna i deras svar och ställa följdfrågor för att få en djupare förståelse för deras resonemang kring barn som far illa. Sammanlagt blev det fyra personer, från en förskola som ställde upp på intervjuer. I teoridelen har vi använt socialkonstruktivism som ett övergripande perspektiv och de teoretiska begrepp som använts som analytiska verktyg är; barnperspektiv, formellt förhållningssätt, resonerande förhållningssätt och handlingsutrymme. Studiens resultat visar att de intervjuade pedagogerna är medvetna om sin anmälningsplikt men agerar utifrån ett resonerande förhållningssätt genom att hitta egna förklaringar till sin oro och på detta vis används handlingsutrymmet. Vårt resultat visar också att pedagogerna är mer benägna att anmäla vid fysiska än psykiska skador. Vidare har vi använt oss av en abduktiv analysmetod som gett oss möjligheten att pendla mellan empiri och teori för att kunna analysera materialet från intervjuerna.

I vårt arbete lägger vi tyngdpunkten på lärarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstå hur lärare anser att man bör hantera förhållanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill också försöka förstå den process som följer en misstanke om att ett barn mår dåligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom ämnet. Vår studie grundar sig på följande två huvudfrågeställningar: 1. Hur bör man som lärare i förskola hantera förhållanden kring barn som far illa? 2. Vilket ansvar är lärarens vid en anmälan om barn som far illa? Vår undersökning bygger på intervjuer med tre lärare i förskola, en socionom inom social-tjänsten och en flicka som själv varit utsatt för sviktande omsorg i hemmet. Ett av våra viktigaste resultat, grundat på dessa intervjuer, sätter barnet i fokus. För att man som lärare ska kunna identifiera familjers högst skiftande problematik, måste man ha en förmåga att åsidosätta sina personliga fördomar. Se barnet, dvs. försök förstå hur barnet mår och utvecklas just här och nu, oavsett dess bakgrund och nuvarande livssituation. / Child Maltreatment. As a teacher in preschool meet children exposed to maltreatment

No description available.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka erfarenheter en grupp pedagoger i förskolan och skolan har av anmälningsplikten, men också erfarenheter av att inte anmäla och vad det är som gör att man väljer att avstå det. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrån Sommers (2005) teoretiska perspektiv om resiliens och barnsynsfilter. Resultatet visar att pedagogerna har lättare för att se på en situation ur ett vuxenperspektiv och därmed brister i att inta ett barnperspektiv , vilket leder till att färre anmälningar görs. Vidare visar studien på okunskap bland pedagoger gällande anmälningsplikten , dels beror detta på brister i pedagogernas utbildningar men också på brister i informationen från verksamhetsansvariga.

We wanted to examine the knowledge preschool teachers have about the mandatory reporting when children are being maltreated. We have used the Attachment theory and the Communication theory in our study to help us analyse the results. Qualitative method was used in our study made with interviews from a couple of preschool teachers of their knowledge about the mandatory reporting about maltreatment of children. Some of these answers may explain why preschool teachers reports the least amount of the cases brought to attention among other professions such as police, teachers, nurses etc. Some of the results were; they already had a good relation to the children´s parents and therefore were split in loyalty, some of the preschool teachers have had a bad experience before with threatening parents and let it influence their decision to report, others have said that both families and the preschool teachers lived near the preschool which made everything more difficult, even so in a smaller town, where everyone knows each other. Of course, this is only a couple of preschool teacher´s experiences and perceptions about the mandatory reporting about maltreatment of children, and therefore do not represent all preschool teachers in Sweden.

Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?]Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaExamensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken på hur ett barn kan fara illa och vad lagen säger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstå hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhållandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger på intervjuer med tre förskollärare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal på BVC och en rektor på en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt område. Vi har även intervjuat personal på Kriscentrum. Vi hade även möjlighet att prata med en barnskötare som tillsammans med sitt arbetslag precis genomfört en anmälan om att ett barn far illa till socialtjänsten.Vi känner att det är viktigt att som blivande pedagoger att ha stor kunskap om hur man skall handla och bemöta, men även hur man kan upptäcka barn som far illa. Genom kunskapen som vi få genom att skriva detta arbete hoppas vi på att vi i framtiden kommer att kunna upptäcka och hjälpa barn i ett tidigare stadium.Vår huvudsakliga frågeställning, som även är titeln till vårt arbete är; Hur bör man som pedagog i förskolan agera när man möter barn som far illa?Nyckelord: barn som far illa, bemötande, anmälningsplikt, pedagogens roll, Pierre Bourdieu

Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur anmälnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter särskilt fram vad personal inom skola och socialtjänst upplever som problematiskt när en anmälan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar även det sunda förnuftet när det gäller om en anmälan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa. / The purpose of this essay is to investigate the obligation to report andthe inquiry process involved when a teacher suspects that a child is atrisk. We especially point out what the school and social services findproblematic when a report of a child at risk has been filed.We alsoinvestigate the role of common sense regarding the decision to make areport or not and to define the concept child at risk.