Syfte med vår uppsats var att nå ökad förståelse och kunskap om anmälningsplikten i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen och hur plikten sägs upplevas av professionella som omfattas av den. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervjuform och intervjuat fem stycken behandlare inom barn- och ungdomspsykiatrin. Genom att använda oss av en kvalitativ ansats fick vi möjligheten att ta del av personalens redogörelser för hur de upplever, tänker och resonerar kring anmälningsplikten. Resultaten visar att personalen ser en betydelse med anmälningsplikten och att det finns faktorer som både kan underlätta och försvåra förhållandena vid en eventuell anmälan. Resultaten visar också att det finns en rad påverkansfaktorer som i vissa fall kan ha inverkan i personalens val av att göra eller inte göra en anmälan. / The purpose of our study was to achieve greater understanding and knowledge of the notification requirements in Chapter 14 § 1 Social Services Act and how the duty is said to be experienced by professionals covered by it. We have used a qualitative approach with a semi- structured interview form and interviewed five professionals in child and adolescent psychiatry. By using a qualitative approach, we had the opportunity to take part of the personnel’s reviews of what they say that they feel , think and reason about the notification requirements. The results show that the personnel sees a meaning with the notification requirements and that there are factors that can both facilitate and complicate the situation in the event of a notification. The results also show that there are a number of influencing factors , which in some cases can impact the personnel’s choice to do or not to make a notification.

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva pedagogers tankar kring anmälningsplikten och vilka hinder som kan uppstå i samband med anmälningsplikten enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 1 §. Vi vill med arbetet också förbereda oss inför kommande anmälningssituationer i våra yrkesliv och önskar att arbetet ska bidra till diskussioner kring ämnet på skolan där vi gjort vår undersökning. Våra huvudfrågor har varit: Vilka tankar har pedagogerna kring anmälningsplikten? Vilka hinder kan uppstå vid tillämpning av anmälningsplikten? Resultaten har vi nått genom litteraturstudier och intervjuer. Intervjuerna är gjorda med en rektor, en skolsköterska och fyra pedagoger på en skola. Våra huvudsakliga resultat visar att det finns både negativa och positiva tankar kring anmälningsplikten och att det kan finnas ett flertal hinder på vägen från misstanke till att en anmälan blir gjord. Vi har också kommit fram till att det finns en del möjligheter som kan underlätta för pedagogen att tillämpa anmälningsplikten. Vårt resultat visar även att det inte finns något gemensamt tillvägagångssätt för hur en anmälan görs på skolan, då det är oklart vem det är som ska stå för anmälningen; pedagogerna själva eller skolan genom ledningen.

Syftet med studien är att undersöka svensk vårdpersonals tankar och attityder inför ett potentiellt införande av anmälningsplikt mot papperslösa. Studien handlar därtill om hur vårdpersonal och papperslösa patienter kan påverkas av anmälningsplikt i hälso-och sjukvården. Undersökningen är utförd på fem yrkesverksamma vårdgivare, bestående av tre sjuksköterskor, en barnmorska och en undersköterska. Studien har en explorativ induktiv ansats där fokusgruppsdiskussion har använts som metod. Materialet från fokusgruppen har analyserats med en riktad innehållsanalys utifrån kategorierna: Rädsla inför att söka vård, etiska dilemman, patientrelation samt vårdprofessionen och yrkesroll. Undersökningens kanske viktigaste resultat är att vårdpersonalen samt tidigare forskning befarar att en redan utsatt målgrupps tillgänglighet till vård kan förhindras. Studien visar på att ett införande av anmälningsplikt skulle kunna avskräcka fler papperslösa från att våga söka vård samt riskera gå längre med hälsobesvär. Resultatet i undersökningen tyder på att förtroendet mellan patient och vårdgivare riskeras äventyras, vilket i sin tur antas drabba vårdkvalitén. I studien dras slutsatsen att vårdpersonal påpekar att det kan ställas inför ett etiskt dilemma om anmälningsplikt införs i vården, då förslaget om anmälningsplikt mot papperslösa går emot deras etiska riktlinjer.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur pedagogers uppfattningar kan påverka deras förhållningsätt till anmälningsplikten och orosanmälningar i förskolan. Centrala perspektiv som avsågs undersökas var vilka etiska dilemma pedagoger kan ställas inför samt pedagogers uppfattningar om vilka konsekvenser det kan få för barn som far illa utifrån ett utvecklings- och lärandeperspektiv. Detta är en kvalitativ studie där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma pedagoger. Vi har gjort en tematisk analys där vi tagit stöd i Braun och Clarkes (2006) steg för steg metod, där Katz (1960) fyra funktioner baserat på den funktionella attitydteorin låg till grund för att koda och kategorisera empirin. Studiens resultat påvisade att pedagogernas uppfattningar kring barn som far illa har en betydelse för i hur stor utsträckning orosanmälningar görs. Pedagogerna är eniga om att barns utveckling och lärande påverkas i de fall där barn far illa, vilket gör att de inte får samma möjlighet att ta till sig den undervisning som förskolan ska förmedla. Slutsatsen av denna studie är att pedagogers uppfattningar gällande anmälningsplikten och orosanmälan har en betydelse för huruvida pedagogerna orosanmäler eller inte. Det råder inga tvivel om att pedagogerna är medvetna om anmälningsplikten som lag, däremot finns det en osäkerhet gällande vart gränsen dras när en orosanmälan ska göras. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

I denna uppsats görs en undersökning av Tidöavtalet kring det nya lagförslaget om anmälningsplikt av personer som vistas illegalt i landet. Bakgrunden till uppsatsen baseras på kritik från olika yrkesgrupper som hävdar att lagförslaget strider mot olika regelverk samt yrkesetik. Syftet med uppsatsen har därmed varit att belysa de skillnader som finns mellan olika konventioner och lagar genom att analysera Tidöavtalet och specifikt den del som berör anmälningsplikten. Frågeställningen i uppsatsen har därför lytt enligt följande: på vilket sätt skiljer sig den nuvarande anmälningsplikten från lagförslaget, samt hur förhåller sig svensk lagstiftning och Sveriges internationella förpliktelser till den eventuellt nya anmälningsplikten av papperslösa? Då Tidöavtalet är mycket omfattande, men även konventionerna och lagarna, har fokus därmed legat på de delar som berör anmälningsplikten samt papperslösas rättigheter. Uppsatsen har även utgått från en rättsdogmatisk metod som i korthet handlar om att problematisera gällande rätt. Vad som framgick i resultatet var att lagförslaget som syftar till att ta itu med skuggsamhället skulle kunna tänkas stå i strid med befintlig svensk lagstiftning samt Sveriges internationella åtaganden, särskilt när det gäller integritetsskydd och sekretess inom skolan och hälso-och sjukvården men även enligt FN:s barnkonvention samt ICESCR. Lagförslaget visade sig även skilja sig avsevärt från den nuvarande lagen om anmälningsplikt och markerar således en förändring i inriktningen av anmälningsplikten. / In this thesis, an examination of the Tidö Agreement is conducted in relation to the new legislative proposal regarding the reporting obligation for individuals staying illegally in the country. The background of the essay is based on criticism from various professional groups claiming that the legislative proposal contradicts various regulations and professional ethics. Consequently, the purpose of the essay has been to highlight the differences between various conventions and laws by analyzing the Tidö Agreement, specifically the section related to the reporting obligation. The research question in the essay has thus been formulated as follows: In what way does the current reporting obligation differ from the legislative proposal, and how do Swedish legislation and Sweden's international obligations relate to the potential new reporting obligation for undocumented individuals? Given the extensive nature of the Tidö Agreement, as well as the conventions and laws, the focus has been on the parts related to the reporting obligation and the rights of undocumented individuals. The thesis has also adopted a legal dogmatic method, which briefly involves problematizing existing law. The results indicated that the legislative proposal aimed at addressing the shadow economy could potentially conflict with existing Swedish legislation and Sweden's international commitments, especially regarding privacy protection and confidentiality within education and healthcare. This includes considerations under the UN Convention on the Rights of the Child and ICESCR. The legislative proposal on the reporting obligation also turned out to differ significantly from the current reporting obligation law, thus signaling a change in the direction of the reporting obligation.

Problemformulering: För att minska beroendet i noterade bolag kommer nya reglerkring rotation införas. I onoterade bolag finns det inga reglerkring detta, kravet på revisorns oberoende är dock detsamma. Hur skulle ett införande av rotationsregel påverka beroendet och har det någon inverkan på revisorns vilja att anmäla ekonomisk brottslighet? En relation kan trots allt ändra mycket i hur man tänker och hur man agerar… Syfte: Syftet är att se hur kravet på revisorns oberoende påverkas av att det i Sverige inte finns någon rotationsregel och om detta påverkar revisorns anmälningsplikt av ekonomiskbrottslighet. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ metod. För att samla in empiriska data har semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultat: Studien kom fram till att en rotationsregel skulle minska beroendet, det skulle dock kosta mer än vad det ger och därav är det ingen bra lösning. Vidare har studien visat att en brist i revisorns oberoende påverkar viljan att anmäla ekonomisk brottslighet. Denna ovilja syns främst när hoten mot oberoendet handlar om vänskap, jäv eller intäkter. / Problem definition: In order to reduce the dependency in listed companies, new rules of rotation will be established. For unlisted companies there are no existing rules and there will not be any, however the requirement of auditor independence is the same. How would an introduction of a rotation rule affect the auditor independence and would there be any effect on the auditor’s willingness to report crimes of economic nature. After all a relationship can change the way you think and act. Purpose: The purpose is to see how the requirement of auditor independence is affected by the lack of a rotation rule in Sweden and if this has any affect on the auditors reporting obligation. Method: The study was conducted through a qualitative method. To collect the empirical data, semi-structured interviews were used. Conclusion: The study concludes that a rotation rule would reduce the dependence, however this may not be a good solution as the costs exceeds the benefits. Further the study concludes that a lack of auditor independence affects the willingness to report crimes of economic nature. This reluctance appears mainly when the independence is threated by friendship, conflict of interest or revenues from clients.

In Sweden, all school staffs are obligated to notify suspected of child abuse or neglect. The study's purpose is to investigate how the notification requirements in Social Services Act, chapter 14, section 1, are applied in primary schools and how to best collaborate among the team of professionals responsible for dealing with suspected child neglect or abuse. The study's research question is: How do the various professions at school (apart from the teachers) deal with suspicions of child neglect or abuse? How does this affect the school management and structural management of suspected neglect? How is the report prepared and submitted to the social services? The results are based on in-depth interviews with nine people of different professions within the school health. Collaboration within the pupil health team worked mainly very well, but in one case, it did not work well at all. Many times, however, it was a lack of communication between student health teams and the teachers. The main conclusion of the study is that the importance of a well-functioning student health team is of paramount importance for dealing correctly with suspected child neglect. Firstly, this is best achieved by ensuring the quality training for school heads in matters relating to the notification obligation. Secondly, the student health personnel have to be well known faces among the teachers. Thirdly, it is crucial that horizontal cooperation is initiated by the principal. Fourthly, it also emerged that team members, teachers and other staff within the school has to be continuously updated with the details of the notification requirement.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige har en lagstadgad skyldighet att göra orosanmälan till Socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Anmälningsplikten infördes redan under 1920-talet och regleras i socialtjänstlagen. Statistik över inkomna orosanmälningar i Sverige visar att endast cirka 10 procent av anmälningarna kommer från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan spelar en viktig roll när det kommer till att identifiera riskfaktorer för barn som far illa men forskning visar att det av olika anledningar ibland råder osäkerhet och tveksamhet när det kommer till att göra orosanmälningar till Socialtjänsten. Syfte: Syftet var att utforska vad sjuksköterskor på beroendemottagningar har för erfarenheter av och hur de upplever att göra orosanmälan om barn som far illa till Socialtjänsten. Metod: En kvalitativ explorativ design valdes där datainsamling gjordes med semistrukturerade intervjuer. För att bearbeta materialet användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier, ett medvetet förhållningssätt, konsekvenser av handling samt det professionella samarbetets betydelse med sammanlagt sex underkategorier.  Diskussionen fördes utifrån Sigridur Halldórsdóttirs teori om caring and uncaring samt tidigare relevant forskning och litteratur. Slutsats: Att ha barnperspektivet underlättar för sjuksköterskor i beslutsfattandet av att göra orosanmälan för barn som far illa och kan även vara ett stöd i kommunikationen med patienten. / Background: Healthcare professionals in Sweden have a statutory obligation to report suspected child maltreatment to the Social Services. The notification requirement was introduced already in the 1920: s and is regulated in the Social Services Act. Statistics on incoming reports in Sweden show that only about 10% of the notifications come from the healthcare system. Nurses play an important role when it comes to identifying risk factors for child maltreatment, but research shows that for various reasons, there is sometimes uncertainty and doubt when it comes to making reports to the Social Services. Aim: The aim of this study was to explore nurses experience of reporting suspected child maltreatment to the Social Services. Method: A qualitative explorative design was chosen where data collection was done with semistructured interviews. A qualitative content analysis with inductive approach was used to analyze the collected material. Results: The analysis resulted in three categories, a conscious approach, consequences of action and the importance of professional cooperation with a total of six subcategories. The discussion was based on Sigridur Halldórsdóttir's theory of caring and uncaring, as well as previous relevant research and literature. Conclusions: Having the child perspective makes it easier for nurses to make the decision to report concern for child maltreatment and can also support the communication with the patient.

<p>Swedish accountants are, amongst other laws, controlled by a couple of so called duties. One of those is the professional secrecy, which guarantees the safety of company secrets and other important information that the accountant needs to know but shouldn’t tell anybody. Since 1999 Swedish accountants also need to follow the regulations of the reporting duty. In short, this means that in some cases of suspected crime within a company, auditors are obliged to report this to the authorities. Some auditors consider these two duties to be in conflict with one another. This specific conflict is very rarely touched upon in other media than essays.A few auditors have, in case of a suspected crime with very vague evidence, gone against the law by getting rid of their client thus not having to take the risk of being sued because of violation of the professional secrecy by reporting the crime in vain. This fact, that some auditors even break the law, is reason enough to investigate why some auditors consider the two duties to be in conflict with one another.During our study, personal interviews with four auditors and two persons of authority were carried out. None of them have experienced any negative emotions about the reporting duty, but when it comes to the auditors that in fact do consider the two duties to be in conflict with one another, the opinions start to differ. Some say that it is practically impossible to get rid of a client by the above reasons without reporting the suspected crime, while others claim the opposite. A possible explanation for the different opinions regarding the two duties could be due to the fact that the regulations surrounding the reporting duty are very differently interpreted by different people. Does the law guarantee the safety of the auditor, or does it not? Is there a conflict between the two duties or not?We are of the opinion that there is absolutely a need to thoroughly investigate this topic, possibly by deciding upon which interpretation of the law is the right one. Swedish accounting organizations need to take this case more seriously than they have so far. Or could it be that they simply don’t want to?</p> / <p>Svenska revisorer lyder bland annat under ett antal olika plikter. En av dessa är tystnadsplikten, som garanterar säkerheten för företagshemligheter och annan viktig information som revisorn måste känna till men inte får yppa för någon. Sedan år 1999 måste svenska revisorer också ta hänsyn till anmälningsplikten. Kortfattat innebär denna att revisorn, i vissa fall, själv måste anmäla misstänkta brott denne upptäckt i företaget till myndigheterna. En del revisorer upplever att dessa två plikter befinner sig i konflikt med varandra. Denna konflikt berörs ytterst sällan i annan media än uppsatser.Några revisorer har, i fall då ett misstänkt brott upptäckts men bevisningen är mycket vag, begått ett lagbrott genom att göra sig av med klienten. På så vis slipper de ta risken att anmälan inte leder någon vart och då riskera att bli stämd för att ha brutit mot tystnadsplikten. Detta, att vissa revisorer går så långt som till att bryta mot lagen, är skäl nog att utreda varför vissa revisorer upplever en konflikt mellan de två plikterna.Vi utförde under denna studie personliga samtal med fyra revisorer och två myndighetspersoner. De upplever personligen inga problem med anmälningsplikten, men har olika åsikter om de revisorer i tidigare studier som faktiskt menar sig uppleva en konflikt. Vissa menar att det är fullständigt omöjligt att göra sig av med en klient för att slippa anmäla ett misstänkt brott - andra det motsatta. En förklaring till att åsikterna om konflikten mellan plikterna varierar skulle kunna vara att tolkningen av lagtexten är föremål för många varierande tolkningar. Garanterar lagtexten revisorns säkerhet eller ej? Finns det en konflikt mellan de två plikterna?Avslutningsvis anser vi att det finns ett stort behov av att utreda detta, förslagsvis genom att bestämma vilken lagtolkning som är den korrekta. Svenska revisorsorganisationer måste ta ämnet på större allvar än hittills. Eller de kanske inte vill?</p>

<p>Tanken med denna uppsats var att vara till hjälp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptäcka att elever far illa i hemmet och hur anmälningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bättre samarbete mellan socialtjänsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska få hjälp av skolan i tid. Vårt resultat i undersökningen byggde på kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa på hur vårt valda arbetsområde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmälningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet. Vidare visade undersökningen även på att ett samarbete mellan skola och socialtjänst inte finns så länge någon elev på skolan inte far illa i hemmet. Trots detta menade flertalet informanter på att ett samarbete är något att sträva efter. Det vi reagerade starkt över var informanternas bristfälliga kännedom om anmälningsplikten och signaler på att elever far illa i hemmet. Vidare såg vi en brist i information och kommunikation dels inom skolan och dels mellan skola och socialtjänst. En övergripande lösning kan vara att skapa ett kontinuerligt samarbete där det utbyts kunskaper och information mellan dessa myndigheter.</p>