Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för barns tankar, känslor och uppfattningar om Pippi Långstrump som karaktär. Vi vill ta reda på vad det är för dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat Pippi utifrån andra utgångspunkter än barnens perspektiv. Det är oftast de som läser böckerna eller får dem lästa för sig. Att vi tar in barns perspektiv är just det som gör vår studie unik.I vår studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrån barnens perspektiv har vi sedan utgått från olika sekvenser i böckerna och gjort en närläsning för att hitta kopplingar. Vi har även sammanställt empiri från strukturerade intervjuer i diagramform. Resultat blev att barnen relaterar till Pippi i olika vardagliga kontexter och i vissa fall identifierar sig med henne. I vår studie har vi kunnat se att barn ser Pippi som en rolig och tokig karaktär. Det har också framkommit att vissa barn ser Pippi som en verklig flicka medan andra ser henne som en fiktiv figur. Vi har kunnat se att Astrid Lindgren har förmedlat några dolda budskap till läsaren i böckerna genom att hon har skapat en karaktär som Pippi som går emot den traditionella samhällssynen och uppfostringstankarna för hur ett barn bör vara. Resultatet visar även att synen på barnet har förändrats från 1940-talet och framåt utifrån fostran och samhällssyn.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur personer med funktionsnedsättning porträtteras i svensk barnlitteratur. Metoden som använts är innehållsanalys av kvalitativ art där undersökningsmaterialet består av barnlitterära verk som innehåller personer med funktionsnedsättning som publicerats i Sverige under åren 2000 till 2012.De centrala frågeställningarna handlar om hur bilden av personer med funktionsnedsättning ser ut i dessa verk samt huruvida det går att finna några stereotyper i dessa moderna barnböcker. Resultatet visar att den undersökta litteraturen med några få undantag ger en nyanserad och positiv bild av personer med funktionsnedsättning. Dessa undantag består oftast av ett mindre element i berättelsen och har inte en framträdande roll i skildringen. / This thesis aims to study how people with disabilities are portrayed in Swedish literature for children. The method used in this study is a qualitative content analysis that examines children´s literature published in Sweden between the years 2000 and 2012 that includes people with disabilities. The central questions relates to the portrayal of people with disabilities and if there are any stereotypes in the literature that was examined. The results show with a few exceptions that the literature in question gives a balanced and positive portrayal of people with disabilities. These exceptions usually consists of minor aspects of the story and does not have a prominent role in the depiction.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kön framställs i litteraturen som är tillgänglig för barnen på förskolor. Det gjordes kvalitativ analys från ett normkritiskt perspektiv av de böcker som personalen på fyra olika avdelningar upplevde lästes i störst omfattning för tillfället, totalt åtta böcker. Resultatet visade att det fanns en balans mellan andelen kvinnliga och manliga huvudkaraktärer samt att karaktärer tenderade att visa både klassiskt kvinnliga och manliga egenskaper oavsett kön, dock tog klassiskt manligt kodade egenskaper, teman och yrken mer plats i böckerna, vilket gjorde att det fanns fler möjligheter för flickorna att visa normbrytande egenskaper. Det visade sig också att mammor framställdes som mer närvarande och omhändertagande än pappor. Studiens slutsats är att även på avdelningar där det finns en jämnvikt mellan manliga och kvinnliga karaktärer behövs det fler böcker som förmedlar fler och varierade sätt att vara pojke och flicka på.

Studiens syfte var att analysera styrdokument från två närliggande samhällen för att upptäcka eventuella likheter och skillnader i framskrivningen av funktionsnedsättningar. Med utgångspunkt i styrdokumenten utfördes analys av barnlitteratur som ämnat läromedel för att lyfta fram funktionsnedsättningar. Den metod som användes för att genomföra analyserna var kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag. Innehållsanalysen resulterade i att specifika begrepp och teman genererats i anslutning till ämnet funktionsnedsättningar. Teorin som användes vid analys av resultaten från genomförda delstudier var läroplansteori. Teorins centrala begrepp, vilka är formuleringsarena, transformeringsarena och realiseringsarena, har varit av vikt för att genomföra analysen av delstudiernas resultat. Studiens huvudsakliga resultat var att funktionsnedsättningar benämns i samtliga styrdokument men i varierande utsträckning. Den åländska läroplanen för barnomsorgen tenderade att ta upp det specifika ämnet i större omfattning än både den svenska skollagen och läroplanen för förskolan. Däremot lyftes ämnet genom varierande begrepp som tolkades innefatta alla barn i förskolan. Barnlitteraturen som analyserades resulterade i fyra olika teman vilka lyfte olika aspekter av ämnet funktionsnedsättningar. Därmed ansågs barnlitteraturen kunna användas som läromedel i enlighet med styrdokumenten inom undervisningen i förskolor och daghem. Intresset för att analysera barnlitteratur har uppstått eftersom det anses vara en central del i förskolans och daghemmens verksamhet vilken grundar sig i styrdokumenten.

Uppsatsen analyserar Nancy Springers böcker Enola Holmes och kidnappningsmysteriet (2018) och Enola Holmes och den försvunna flickan (2019). Syftet med detta arbete är att undersöka hur genus skildras i barnlitteratur, utifrån två barn- och ungdomsböcker utläses hur dessa representerar respektive skiljer sig från traditionella genusnormer. Samt hur dessa böcker kan användas som pedagogiska redskap i undervisning om genus. Detta är en genusanalys som använder sig av en kvalitativ textanalys. Analysen visar att det finns kvinnliga karaktärer som är genusbrytande i Enola Holmes böckerna, där huvudkaraktären är den litterära personen som bryter mot genusnormer mest. Dock visar analysen också att det inte finns några tydligt genusbrytande manliga karaktärer i böckerna. Vidare diskuteras denna saknad av normbrytande manliga karaktärer och dess konsekvenser för undervisning och böckerna i sig.

Alla barns lika värde är en central del i förskolans styrdokument och det är tydligt attinget barn ska diskrimineras utifrån samhällets rådande normer. Forskning visar attkärnfamiljen och tvåsamheten är en starkt rådande samhällsnorm, vilket även synliggörsi litteratur och medier. Representation i barnlitteratur är betydelsefullt för barnsidentitetsskapande. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hurförskollärare ser på barnlitteraturens betydelse för barns upplevelse av representation,med fokus på olika typer av familjekonstellationer. Studien har haft en kvalitativ ansatsdär metoden har varit semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det till viss delsaknas barnlitteratur där olika familjekonstellationer är representerade, men förutomutmaningen i att hitta lämplig litteratur ser förskollärare många möjligheter medanvändningen av den. Resultatet visar även att användningen av litteraturen bör präglasav ett normkritiskt förhållningssätt för att möjliggöra för barns upplevelse avrepresentation. Avseende familjekonstellationer i barnlitteratur visar studien att samtligainformanter anser att representation är viktigt. Däremot visar studien även att det finnsen rädsla och försiktighet i användandet av barnlitteratur, där olika familjekonstellationerär representerade.

Studien syftar till att synliggöra åtta förskollärares perspektiv i hur de väljer ut barnlitteraturen i förskolan samt hur de beskriver sitt tillvägagångssätt för att den ska representera mångfald. Studien synliggör även hur förskollärare beskriver sitt användande av barnlitteraturen i samtal med barnen för att motverka reproducering av stereotyper utifrån ett normkritiskt perspektiv. Studien är en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Resultatet visade att förskollärarna utgår ifrån barns erfarenheter och den rådande normen i barngruppen som kriterier när de väljer ut barnlitteratur. Ett tillvägagångssätt som förskollärarna använde sig av för att barnlitteraturen skulle innehålla mångfald var att se över vilka karaktärer som fanns representerade. Däremot framkom det att faktorer kunde begränsa barns möte av ett brett innehåll vilket berodde på fåtaliga utgåvor på biblioteket. Förskollärarna använde sig av boksamtal för att stötta barn i att ifrågasätta stereotypa normer. Slutsatsen i studien är att förskollärare bör se över innehållet i barnlitteraturen utifrån ett normkritiskt perspektiv för att se till att mångfalden representeras och att ingen blir exkluderad.

Denna studie är en analys på två av Astrid Lindgrens verk: Känner du Pippi Långstrump? och Titta, Madicken, det snöar!. Metoden är en text- och dokumentstudie samt en bildanalys och har ett klass- och genusperspektiv som analytiskt tema. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av de utvalda barnböckerna utifrån text och bild, samt granskat tidigare forskning och relevant litteratur. Vi har också använt oss av ett intersektionellt perspektiv utifrån klass och genus, något som bidragit till att betona normer och dess ojämlikheter i de analyserade barnböckerna. Resultatet i vår studie visar på att både Pippi och Lisabet bryter och upprätthåller mot konventionella genusroller ur ett klass- och genusperspektiv. Lisabet visar i berättelsen att hon både bryter och upprätthåller genus- och klassnormer. Pippi upprätthåller inga av normerna utan bryter mot dem båda, i såväl utseende som beteende. Detta visar på att dessa karaktärer både har likheter och olikheter.

Uppsatsen är en komparativ studie där vi analyserar två karaktärer i två olika verk från olika tidsperioder: huvudpersonen i Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (reviderad 2015, ursprungligen 1945) och huvudpersonen Lisa i Elias & Agnes Våhlunds Handbok för superhjältar. Våhlunds bok är en serie i sex delar men vi behandlar endast del 1 Handboken (2017) och del 2 Röda masken (2017). Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv med särskilt fokus på normbrytning analysera huvudkaraktärerna samt undersöka likheter och skillnader mellan dem. Vi vill även diskutera vilken roll huvudkaraktärerna kan ha för elevernas identitetsskapande. Tillvägagångssättet är textanalys. De textavsnitt som vi undersöker i analysen är sådana som innehåller intressanta aspekter när det gäller genus och normer och som vi då även relaterar till tidigare forskning.