Denna studie syftar till att undersöka hur och i vilka sammanhang verksamma pedagoger arbetar med barnlitteratur. Vidare undersöks hur pedagogernas intresse för och förhållningssätt till barnlitteratur kan påverka deras arbete och läsmiljöernas utformning. Datamaterialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och strukturerade observationer på deras avdelningar. Materialet bearbetades och analyserades med utgångspunkt i kvalitativ textanalys och i relation till det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att pedagogerna är medvetna om barnlitteraturens betydelse, vilket framgår tydligt i deras arbete. Det framgår i studien att flera läroplansmål uppfylls i pedagogers arbete med barnlitteratur. Aktiviteter med barnlitteratur förekommer varje dag, oftast i samband med rutiner som läsvila och måltider. Dock problematiseras inte barnlitteraturen under dessa tillfällen. Som motsats till detta lyfts temaarbete fram där barnlitteraturen problematiseras och bearbetas djupgående. I resultatet framkom att pedagogernas intresse kan påverka deras arbete med barnlitteratur men att det inte är avgörande. Däremot är deras förhållningssätt betydelsefull för deras arbete med barnlitteratur. Pedagogernas medvetenhet om barnlitteraturens betydelse och deras engagemang bidrar till att barnen får goda förutsättningar för möte med barnlitteratur. Vidare framkom det att pedagogerna har en bild av hur en läsmiljö bör se ut men samtidigt visar det sig att läsmiljöer varierar i sin utformning.

I denna kandidatuppsats i kursen finska för modersmålslärare undersöker jag normkritik i en barnbilderbok. I studien analyserar jag bilderboken Tatu och Patu – Kovaa menoa kiskoilla, som är skriven och illustrerad av Aino Havukainen och Sami Toivonen (2020). I uppsatsen analyserar jag bokens karaktärer utifrån ett normkritiskt perspektiv. Den teoretiska ramen för studien är Maria Nikolajevas bilderboksteori samt karaktärsmodellerna av E. M. Forster, Shlomith Rimmon-Kenan och Joseph Ewen. Som analysmetod tillämpas närläsning. I studien söker jag svar på hur barnbilderboken Tatu och Patu – Kovaa menoa kiskoilla lyfter fram normkritiken i bilder och ord i skildringen av karaktärer. Syftet med studien är även att ta reda på hur verket kan fungera som ett normkritiskt läromedel i undervisningen för modersmål finska i grundskolan i Sverige.  Analysen visade att bilderboken Tatu och Patu – Kovaa menoa kiskoilla innehåller mångsidig och normkritisk karaktärsbeskrivning med ord och bilder. Utifrån analysen kan man dra slutsatsen att verket kan användas som normkritiskt läromedel i modersmålsundervisningen i finska eftersom vardagliga saker kan diskuteras utifrån boken i ett normkritiskt perspektiv.

Denna studie syftar till att undersöka representation och framställning av funktionsnedsättning med utgångspunkt i förskoleklasslärares val av barnlitteratur för högläsning i klassrummet. Dessutom undersöks vilka kriterier förskoleklasslärare har när de väljer böcker till högläsning. Urvalet grundar sig på böcker som förskoleklasslärare använder i klassrummet. 51 titlar analyseras genom en kvantitativ innehållsanalys för att undersöka i vilken utsträckning funktionsnedsättning representeras. Fyra titlar innehöll karaktärer med funktionsnedsättning. Eli har en storebror, Rätt Lätt: Barns rättigheter 1 till 6 år, Alla barns rätt och I Skymningslandet. Dessa fyra titlar undersöktes sedan med en kvalitativ innehållsanalys med syfte att undersöka framställning av funktionsnedsättning. Studiens teoretiska utgångspunkter är cripteori och critical literacy. Resultatet visar att det inte finns kriterier som explicit rör funktionsnedsättning. Trots avsaknad av explicita kriterier gällande funktionsnedsättning representeras det i fyra böcker. De funktionsnedsättningar som representeras i böckerna är intellektuell funktionsnedsättning och rörelsenedsättning. Studiens resultat visar att funktionsnedsättning ofta framställs på ett rättvist sätt. Resultatet visar även att karaktärer med funktionsnedsättning till stor del är innehavare av biroll eller observatör. Representation av funktionsnedsättning i barnlitteratur som används vid högläsning i förskoleklass bidrar till att elever utvecklar empati och känsla för andra människor och är därför mycket viktigt.

I denna studie har tre barnböcker analyserats ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka aspekterna genus och mångkultur i elevers bänkböcker. Detta är kopplat till ett av skolans uppdrag om att ge eleverna kunskap om mångfald och förståelse för olikheter. Böckerna som har valts ut för analys är de tre populäraste böckerna i årskurs 4–6 på en skola, totalt tre klasser. Urvalet blev följande: Dagbok för alla mina fans: satsa allt av Jeff Kinney (2016), Woodwalkers: Carags förvandling av Katja Brandis (2016) samt Kapten Kalsong och den sanslösa skrönan om Sir Stinkbomb av Dav Pilkey (2018). Dessa böcker har sedan analyserats både kvantitativt och kvalitativt. För att ta reda på i vilken utsträckning det förekommer en mångfald inom genus och mångkultur har en kvantitativ textanalys genomförts. Den kvalitativa textanalysen har fokuserat på hur karaktärerna gestaltas. Vidare har tidigare forskning inom ämnet presenterats för att få en inblick i hur genus och mångfald har gestaltats i andra barnböcker. Analysen visade en bristande mångfald inom mångkultur i alla tre böcker. I ena boken fanns inga tecken på olika kulturer och etniciteter, samtidigt som det i en annan bok beskrevs tre karaktärer som hade en annan etnicitet än vit. Den sista boken innehöll vita och mörka karaktärer som visades på bild men inte i text. Det huvudsakliga resultatet kopplat till genus var att majoriteten av karaktärerna var män, samt att de manliga karaktärerna hade större roller i böckerna. Många manliga karaktärer beskrevs som stereotypiska manliga karaktärer samtidigt som alla onda karaktärer var män. De kvinnliga karaktärerna hade ofta en omhändertagande roll. Sammantaget visar resultatet att eleverna inte får ta del av en mångfald när de läser dessa böcker. / <p>Slutgilitgt godkännandedatum: 2022-01-14</p>

I den här studien kommer vi att undersöka förskollärares syn på barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och därför använde vi oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi kommer utgå från det sociokulturella perspektivet vars utgångspunkt är att barn lär i samspel med varandra och utvecklar sin kunskap med hjälp av någon som är på en högre kunskapsnivå än den själv. I resultatet framkom det att förskollärarna anser att barnlitteratur har en betydande roll för barns utveckling och lärande, dels för att läsning av barnlitteratur är språkutvecklande, dels genom att förskollärarna använder sig av barnlitteratur på ett varierat sätt i sin undervisning. Slutsatsen vi kom fram till är att barnlitteratur används frekvent i förskolan och det är gynnsamt för barns utveckling och lärande.

Syftet med studien var att analysera normkritisk barnlitteratur för barn mellan tre till sex år, från tre normkritiska bokförlag: Vombat förlag, Sagolikt bokförlag och Olika förlag. I två delstudier analyserades litteraturen utifrån två olika perspektiv, i delstudie ett utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv och i delstudie två ur ett genusperspektiv. Den utvalda barnlitteraturen för studien var: När var egentligen i morse (2015), Maskerad (2009), Tyranno (2008), Kalle blir kär! (2019), Kalle med klänning (2008), Kalle som lucia (2009), Bra bestämt! (2016), Kivi och Monsterhund (2012), Här kommer UppfinnarJohanna! (2017) och Prinsessan Victoria (2014). Genom barnlitteraturen ville vi synliggöra hur etnisk mångfald och genus konstrueras och vilka normer och värderingar som blev framträdande, samt ur ett didaktiskt perspektiv analysera vilka konsekvenser litteraturen får för barns identitetskonstruktioner och lärande. Genom en kritisk diskursanalys analyserade vi hur texterna och bilderna i barnlitteraturen har konstruerats, vilka didaktiska konsekvenser litteraturen medför samt vilka ideologiproduktioner som framträdde. Materialet har bearbetats både enskilt och intersubjektivt, samt att våra analyser är baserade på våra egna tolkningar och generaliseringar. Studiens resultat utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv visade att det råder en vithetsnorm i barnlitteraturen samt att personer med annan etnicitet än den västerländska marginaliserades. Dessutom framkom det att karaktärer med annan hudfärg än vit framställdes på ett stereotypiskt sätt. Studiens resultat utifrån ett genusperspektiv visade att kvinnor var underrepresenterade som huvudkaraktärer och att litteraturen reproducerade och upprätthöll stereotypiska könsföreställningar. De här resultaten blev särskilt intressanta och anmärkningsvärda med tanke på att litteraturen var utgiven av bokförlag som specifikt profilerat sig som normkritiska och inkluderande. Resultatet blev därför uppseendeväckande eftersom de normkritiska förlagen genom sin litteratur reproducerade och upprätthöll de etablerade normerna, samt att de konstruerade nya normer som blev normerande i sig.

No description available.

Denna studie handlar om genusnormer, sociala normer och samhällsnormer i den mest populära svenska barnlitteraturen år 2019. Studien är baserad på tre böcker skrivna av svenska författare och menade för barn i åldrarna 6–10. Syftet med studien är att skapa en insikt i de normer som barn möter i litteraturen menad för dem. Resultatet är baserat på en kvalitativ innehållsanalys baserad på tidigare forskningsresultat och facklitteratur. Studien genomfördes med stöd från Nikolajevas (2017, s. 193) egenskapsschema och var framförallt fokuserad på karaktärers genusnormsyttringar. Den teoretiska grund som studien är byggd på är det litteratursociologiska perspektivet vilket gav upphov tillanvändandet av misstänksamhetsprincipen (Svedjedal, 2012, s. 73), alltså att de normer som bevittnas anses vara okända för författaren utöver de kopplingar som görs mellan text och fakta. Resultaten i studien visar att barnlitteratur innehåller genusnormer i flera delar av dess uppbyggnad och innehåll, däribland karaktärsavbildningar ochkonstruktioner, samt hur genusnormer skiljer sig åt beroende på karaktärer och deraskönstillhörighet.

Denna studie behandlar hur karaktärers egenskaper framställs i barnlitteratur och då specifikt egenskaper kopplade till genus. Den behandlar hur könsroller framställs i form av manligt och kvinnligt. Vidare diskuteras hur dessa framställningar kan komma att påverka barns skapande av genusidentitet. Genom att analysera språkets konstruktion och vad barnlitteraturen signalerar kan ovanstående frågeställning besvaras. Syftet med studien är att undersöka vad som framställs som stereotypt respektive normbrytande i den studerade litteraturen och detta genomförs genom att analysera textens uppbyggnad, konstruktion och innehåll. Metoden som använts i denna studie är en diskursanalys. Med denna metod kan språket brytas ned i smådelar och är därför en lämplig metod att använda när forskare vill analysera språkets konstruktion på djupet. Materialet i analysen är barnlitteratur och har bestått av fem stycken texter. Resultatet indikerar att det finns egenskaper som framställs som typiska för det manliga och kvinnliga, men det synliggörs också egenskaper som bryter mot dessa. I form av representation i litteraturen framkommer att män är mer representerade samt att denna framställning kan ha en påverkan på barnens skapande av genusidentitet. / This study treats both how characteristics are presented in children’s literature and how specific features are linked to gender. The focal areas refers to how gender roles are portrayed in the aspects regarding male and female form. This study also discusses how these representations may affect children’s creation of their own gender identity. By analysing the construction of language in children’s literature and the signals these works sends out, the above stated issues can be unraveled. Thepurpose of the study is to examine what is presented as stereotypical and norm breaking in the studied literature and this is carried out by analyzing the text's structure, construction and content. Our method of choice has been to use a discourse analysis. Through this method, you enable the language to be broken down into smaller parts, which is more suitable for analyzing the construction of the language in a more in depth manner. The material that has been used in the analysis, consists of five works of children’s literature. The results show that there are characteristics that tends to be typical for the male and the female, but features that break these expectations are also made visible. However when it comes to the representation of men and women in our studied material, it show that men are represented in a wider and more frequent manner and that this might have an impact on the creation of gender identity for young children.

En litteraturvetenskaplig undersökning av tre moderna skönlitterära barnböcker för mellanåldern 9–12 år utgivna 2019–2020. Undersökningens syfte har varit att utifrån ett ekokritiskt perspektiv undersöka hur mötet mellan människa och natur gestaltas samt hur natursynen framställs. Analyserna visar starkast på en antropocentrisk natursyn där människan står i centrum och klimatförändringar samt miljöförstöring är ett resultat av människans liv på jorden. Även en metafysisk aspekt på den andliga naturen syns i litteraturen. Gemensamt är att alla tre böckerna förmedlar hopp om framtiden.