Syftet för min studie är att undersöka genusframställningen av karaktärer i bilderböcker ur ett språkligt och bildligt perspektiv. Bilderböckerna som analyseras är utvalda från en topplista av de mest sålda barn- och ungdomsböckerna i Sverige år 2016. Studien berör huruvida populär barnlitteratur är acceptabel ur ett genusperspektiv, samt om könsfördelningen bland karaktärerna är jämställd. Den kvantitativa metoden som appliceras på text- och bildanalysen bygger generellt på att studera ordval och illustrerade händelser och koppla dessa till teorier om genus. Resultatet visar att de sex analyserade bilderböckerna mer eller mindre varierar i genusframställnigen, varav två bilderböcker mestadels skildrar normbrytande könsroller och resterande fyra mestadels skildrar stereotypa könsroller. Resultatet visar även att könsfördelningen bland karaktärerna är snedfördelad i samtliga bilderböcker. Slutsatsen är att populära bilderböcker i Sverige år 2016 främst skildrar traditionella könsroller, men att normbrytande könsroller också är vanligt.

No description available.

The purpose of this Bachelor's thesis is to analyse how librarians approach selection and acquisition of children's and young adult literature written in languages other than Swedish. What aspects do they look at when making their selection and how do they decide that a book lives up to the library's standards if they cannot read the book themselves? In order to answer these research questions a series of telephone interviews were conducted with librarians working in different municipalities. The selection of municipalities to include in the study was based on official statistics depicting the amount of immigrants who moved to each municipality during 2015. The theory used in this study is based on Sanna Talja's study about different attitudes towards the library's collection. The attitudes are referred to as "General Education Repertoire", the "Alternative Repertoire" and the "Demand Repertoire". These attitudes were also used as a framework when analysing the information from my own interviews. The results show that all of the interviewed librarians are eager to fulfil their patron's demands while also staying true to their own ideas of what the library should provide in regards to content, diversity and quality.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare respektive barnskötare reflekterar över sitt arbete med barnlitteratur för att stimulera barnens språkutveckling. Vi vill även förstå pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur, deras förståelse gällande verksamhetens uppdrag samt deras synsätt på läsmiljöns betydelse. Delstudie 1 fokuserar på det svenska språkets utveckling på en svenskspråkig förskola och delstudie 2 på utveckling av det finska språket på två förskolor med finskspråkig profil i Sverige. Barnlitteratur bör vara en central del i förskolan vilket betyder att förskollärare och barnskötare behöver ha kunskap om hur barnlitteratur ska användas för att främja språkutveckling, oavsett vilket modersmål barnet har. Läroplanen klargör vilka strävansmål förskolan ska arbeta utifrån men inte hur arbetet i verksamheten ska gå till. Av denna anledning är detta intressant att undersöka.  Studien är kvalitativ och forskningsmetoden som vi använder oss av är semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med tematisk analys som metod, där vi har utgått från det sociokulturella perspektivet och dess centrala begrepp. Av studien framgår att utöver barnlitteratur betonar pedagoger samspelet som betydelsefullt för språkutveckling. Pedagoger visar intresse att utforma läsmiljön på ett kreativt sätt, bland annat med digitala verktyg. Vidare visar få av respondenter kunskap om verksamhetens uppdrag gällande språkutveckling och barnlitteratur. Diskussionen fokuserar på att jämföra hur pedagogerna i delstudierna uppger att de arbetar med barnlitteratur på en- och tvåspråkiga avdelningar.

Läsning och litteratur har stor betydelse för barns språkutveckling. Just under åren i förskolan sker en avgörande utveckling av barns språk visar forskning. För att få reda på hur läsning och litteratur prioriteras i förskolan har ett antal förskollärare på olika förskolor intervjuas och ett antal förskolors läsmiljöer har observerats och dokumenterats. Frågeställningarna handlar om hur läsning och andra aktiviteter med anknytning till litteratur förekommer i förskolan, vilka faktorer som påverkar hur läsningen sker och hur böckerna är placerade och hur läsmiljön är utformad.  Studien visar att många faktorer påverkar på vilket sätt och hur ofta läsning sker. Resultatet visar också att det är stora skillnader mellan förskolors läsmiljöer. Det framgår att det finns en skillnad mellan å ena sidan förskollärarnas engagemang och ambitioner som kommer fram i intervjuerna och å andra sidan hur verkligheten ser ut i respektive förskolas läsmiljö.

Syftet med denna uppsats är att genom närläsning undersöka hur genus framställs och uttrycks i tre bilderböcker med skräcktema för barn i förskoleålder, och även analysera om rädsla och mod uttrycks på könsstereotypa vis i dessa böcker. Böckernas karaktärer har analyserats med hjälp av Maria Nikolajevas teorier kring narratologi samt ett egenkonstruerat motsatsschema av könsstereotypa uttryck och egenskaper. Motsatsschemat är baserat på Nikolajevas eget motsatsschema samt Yvonne Hirdmans teorier om genussystem. Analysens huvudfokus är huvudkaraktärernas yttre uttryck och inre egenskaper, och hur dessa kan förstås ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att trots att karaktärerna uttryckte både stereotypt manliga och kvinnliga uttryck och egenskaper så framställs och uttrycks genus på ett stereotypt vis i de tre böckerna. Med hjälp av motsatsschemat blev det tydligt att karaktärerna både framställdes stereotypt och normbrytande. Med hjälp av det narratologiska perspektivet kunde dessa uttryck ses som del i en process, då karaktärerna alltid uttryckte könsstereotypa egenskaper i slutet på berättelsen. I analysen blev det tydligt att karaktärernas uttryck för rädsla och mod skiljde sig åt beroende på kön. Både pojkar och flickor uttryckte rädsla, men pojkarnas rädsla följdes i alla böcker upp av en positiv karaktärsutveckling mot mod och självständighet. / <p>Full versionen av uppsatsen med bilder kan inte publiceras på grund av upphovsrätten.</p><p>Den som vill ha versionen med bilder kan mejla författaren för att få det.</p>

<p>Godkänt datum 2020-01-09</p>

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur kön framställs i sex utvalda böcker ur serien om LasseMajas Detektivbyrå, samt om det sker en förändring över tid, med främsta fokus på den första respektive senaste boken, med syfte att diskutera böckernas didaktiska potential. Studien utgår från ett genusperspektiv samt följande två forskningsfrågor: Hur framställs karaktärerna utifrån ett genusperspektiv?, Hur förändras framställningen av kön från den första till den senaste boken? Studien utgår från en kvalitativ textanalys med ett vidgat textbegrepp som metod, där sex böcker i serien om LasseMajas Detektivbyrå har analyserats. Böckerna som valts ut är publicerade 2002, 2008, 2009, 2011, 2016 och 2021. Analysen utgår från fyra analysfrågor som berör hur de kvinnliga respektive manliga karaktärernas karaktärsdrag, utseenden och handlingar framställs samt vilka miljöer karaktärerna befinner sig i. Resultatet visar på könsöverskridande skildringar hos huvudkaraktärerna, medan majoriteten av bikaraktärerna uppvisade könsstereotypa karaktärsdrag, utseenden och handlingar. Framställningen av kön förändrades inte signifikant genom de sex analyserade böckerna.

Läroplan för förskolan (2018) beskriver att förskolan ska arbeta med att motverka stereotypiska könsnormer, alla barn ska vara inkluderade samt att det ska vara jämställt mellan könen (s. 5–6). Läroplanen beskriver även att högläsning i förskolan är en viktig del för att lära barnen kommunikation, skapa diskussioner samt att barnen får ta del av barnlitteratur som skildrar samhället (a.a.  s. 8). Pedagogerna i förskolan, både barnskötare och förskollärare, har en viktig roll. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan analyserar val av barnlitteratur och deras genusmedvetenheten i det litteraturdidaktiska arbetet för att motverka stereotypiska könsnormer. Utifrån socialkonstruktivismen och några av dess centrala begrepp genus och könsnormer har studiens empiri analyserats och diskuterats. Både förskollärare och barnskötare har deltagit i intervjuerna och enkäten. Intervjuerna visar att förskollärarna analyserar och reflekterar mer och gör det genusmedvetet. Barnskötarnas svar visar att de anpassar bokvalet utefter barngruppens ålder och att de introducera böcker för de yngre barnen. Resultatet visar att pedagogerna är genusmedvetna och att de anser sig ha den kunskap om genus som behövs men att inte alla pedagoger använder det kontinuerligt. Enkäten är ett stöd till intervjuerna för att bredda bilden av hur det ser ut i förskolorna. Resultaten i studien visade på att pedagogers genusmedvetenhet i val av barnlitteratur är viktigare än vad man tror och det behövs mer utbildning om detta för pedagogerna.