Denna studie undersöker hur genus och normer uttrycks i barnlitteratur. Studien baseras på tre utvalda barnböcker som förekommer på två olika förskolor i Skåne. Syftet med denna studie är att få syn på hur normer beskrivs och illustreras i barnlitteratur med inriktning på genus. Analysmetoden är en kvalitativ textanalys, där vi läst igenom litteraturen flera gånger för att få fram ett resultat. Studiens fokus ligger på vår tolkning av litteraturen. Vi har hämtat inspiration från Filipović (2018) analysstrategier när vi skrev fram vår analys. Teorin vi har använts oss av i vår studie är baserad på genusvetenskap och ett normkritiskt perspektiv. Vi har valt den teorin för att kunna undersöka och söka svar på våra frågeställningar; Vilka könsnormer framträder i de utvalda böckerna? Hur framträder könsnormer i text respektive bild i de utvalda böckerna? Analysen består av en intertextuell analys där vi jämför böckerna med varandra utifrån våra frågeställningar. I vår studie framkommer normer som, hur en ska vara utifrån sitt kön och normer om utseende. Genusstrukturer som framträder i litteraturen är feminina och maskulina markörer och det gäller såväl text som illustrationer.Studiens slutsats är att det framkommer olika normer i böckerna, både i texten och i illustrationerna. Genusstrukturerna är genomgående i böckerna och huvudkaraktärerna agerar normbrytande utifrån sitt kön. Utifrån vår studie kan pedagoger få kunskap om normkritiskt perspektiv och genus för att kunna arbeta med det i barngrupper på förskolan. Med hjälp av böcker uppstår många gånger naturliga tillfällen att prata med barn om normer och genus. Böcker är en stor del av förskolebarns vardag och pedagoger kan få bättre kunskap om hur en kan jobba med barnlitteratur i förskolan, vilket kan hjälpa pedagoger att välja ny barnlitteratur ur ett normkritiskt genusperspektiv.

Tidigare forskning visar att det råder en överrepresentation av manliga huvudroller i barnlitteraturen och att manliga och kvinnliga karaktärer ofta tilldela sköns stereotyparoller. Syftetmeddennastudie var att undersöka förskollärares uppfattning kring barnlitteratur ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i befintliga böckers manliga och kvinnliga huvudpersoner. Både en kvalitativ och kvantitativ metod användes vid insamlandet av data. Sex stycken legitimerade förskollärare från sex olika förskolor i två olika landsdelar deltog i intervjuer. Data till den kvantitativa delen samlades in från respektive förskollärares avdelning. I studien har det framkommit att mannen ofta får en mer betydande roll i barnlitteraturen vilket intervjuade förskollärare verkar vara väl medvetna om och försöker motverka genom att läsa på olika sätt samt variera litteraturen. Samtidigt menar i nformanterna att det är ett svårt och krävande arbete att välja böcker som speglaren mångfald,och                 genusmedvetenheten framställs som en viktig grund i arbetet med barnlitteratur. / <p>2019-12-20</p>

Denna studie syftar till att ta reda på, och bidra med kunskap om hur manligt och kvinnligt gestaltas i den mest lånade barnlitteraturen som förskolorna i två olika kommuner lånar från de kommunala biblioteken, då läsning av böcker är en aktivitet som bland annat gynnar barn i deras framtida uppfattning om kön (Strasser &amp; Seplocha, 2012; Filipović, 2018). Motivet till studiens valda problemområde grundar sig i Skolinspektionens rapport (2016) om förskolans jämställdhetsarbete, som visade att det systematiska arbetet med jämställdhet i förskolan inte var tillräckligt, vilket resulterade i att vi ansåg det vara angeläget att studera hur genus gestaltas i förskolans barnböcker. Studien har utgått från en multimodal textanalys (Björkvall, 2019) där resultatet har kopplats till Hirdmans genusteori (1988). Resultatet visade att både manliga och kvinnliga karaktärer gestaltas med en bred variation, såsom ansvarstagande vuxna samt kaxiga, självsäkra, känslosamma eller oroliga barn. Det som även framkom i analysen var att flertalet av böckerna skildrar tydliga olikheter mellan könen i böckerna där de traditionella könsnormerna förstärks av de attribut som karaktärerna bär. I ett fåtal av böckerna upplevdes det som svårt att identifiera olikheter mellan könen då det enda som skiljer könen åt är de könsbekräftande pronomen så som han eller hon, som beskriver karaktärerna, då de inte var bärare av några specifika normbekräftande attribut. Detta arbete har förhoppningsvis bidragit med kunskap om hur manlighet respektive kvinnlighet kan gestaltas i barnlitteratur, då detta kan vara ett värdefullt verktyg när pedagoger väljer ut passande böcker till förskolans verksamhet. / <p>2020-06-08</p>

Denna studie syftar till att undersöka hur döden skildras i barnlitteratur. Materialet utgörs av sex stycken barnböcker som har valts ut med kriterierna popularitet, årskurs och en variation av författare. Böckerna som analyseras är Adjö, herr Muffin, Bröderna Lejonhjärta, Det magiska hjärtat, Flickan med svavelstickorna, Godnatt mister Tom och Spring Fanny, Spring! I undersökningen studeras hur döden beskrivs och vad den innebär i barnböcker. Frågeställningarna i studien har varit följande: Hur beskrivs döden och vad innebär den? Hur beskrivs huvudpersonernas förhållningssätt till och reaktioner på döden? Tidigare forskning visar att barn sörjer olika beroende på deras tidigare erfarenheter och att barns reaktioner på sorg beror på deras sociokulturella utveckling. Skolan har en viktig roll när det kommer till barn i sorg just för att under skolåren spenderar barnen den mesta av sin vakna tid i skolan och att det är bra om skolan har tillgång till böcker som behandlar död och sorg för att kunna, med böckernas hjälp, ge barnen förutsättningar samt öka förståelsen för döden och sorgbearbetning. Resultatet av analysen delas in i olika teman Döden genom den efferenta texten som visar hur döden beskrivs i böckerna och Döden i en föreställningsvärld delas in i underteman och ger läsaren en bild av olika föreställningsvärldar som kan bidra till en ökad förståelse av döden. En slutsats blir att man som lärare kan använda dessa böcker som effektiva redskap för att samtala om död med barn. Beroende på vilken bok man använder sig av får eleverna erfara olika föreställningar om döden och vad den innebär.

Syn på genus är något som formas i både hem och förskola. Både människor, material och miljöer påverkar individens uppfattning och syn gällande sin egen identitet och andras. Barn påverkas tidigt av rådande normer i samhället på olika vis. Barn i förskolan uppfattar tidigt vad för rådande normer det finns gällande genus samt vad som anses vara överskridande. Detta gör därför denna studie intressant då en av de material barnen stöter på i både hem och förskola är böcker. Barnlitteratur är något som ger barnen insyn i hur omvärlden fungerar och ser ut. Pedagoger väljer ofta böcker efter barnens intresse, vilket är något som tillhör deras uppdrag. Dock ville vi med denna studie få en insyn i vad eller hur normkreativa böcker påverkar barn samt hur pedagoger väljer att arbeta med material som anses vara normkreativt. Denna undersökning studerade därför hur ett normkreativt bokförlag har valt att förändra gamla sagor till ett mer normkreativt innehåll. Vi ville även se hur barn och förskollärare samtalar om en av de normkreativa böckerna under boksamtal. Metoder som använts är textanalys och deltagande observationer för att kunna undersöka detta ämne. Resultatet i textanalysen visade på stereotypa gestaltningar av genus, framförallt i de äldre sagorna. Flickorna i böckerna fick feminina egenskaper och pojkarna visade mer på maskulinitet. De nya böckerna visade dock på ett mer normkreativt innehåll där könen överskred det tillgivna egenskaper som är kopplade till genus. Författarna till de nya versionerna hade dock valt att byta ut två av tre huvudkaraktärer till pojkar, således fick pojkarna egenskaper så som omtänksamma och omhändertagande. Detta resulterade i att pojkar överrepresenterades i böckerna, vilket påvisar vad tidigare forskning har sagt om att flickor är underrepresenterade i litteratur. Resultatet i delstudie två visade att barn redan har skapat sig en förståelse över hur genus konstrueras från tidigare erfarenheter. Genom de två boksamtalen som observerades hade barnen en tydlig bild av genus samt den heteronormativa familjekonstellationen.

Studien undersöker ”Tio små kompisböcker” som läromedel och bokseriens budskap för vad som anses viktigt för barn att lära sig samt hur det kan påverka barns aktörskap. Studien består även av intervjuer med förskollärare om hur och i vilket syfte de arbetar med bokserien i förskolans undervisning. Bokförlaget Natur &amp; Kultur är utgivare av bokserien och deras målsättning är att ge ut folkbildande litteratur som ska verka för tolerans, humanism och demokrati. Genom att analysera litteraturen och intervjuerna med förskollärarna ville vi synliggöra vilka känslor och moraliska värderingar som anses rätt och därmed hur barn påverkas i sitt aktörskapande. Empirin har bearbetats både enskilt och tillsammans och med våra egna tolkningar och generaliseringar som lett fram till studiens resultat. Genom att vi utgick från en induktiv ansats i analyserna av empirin kunde vi se att de didaktiska frågorna VAD, HUR och VARFÖR passade som teman. Vi använde sedan frågorna som utgångspunkt vidare i analysprocessen som gjorde att studien tillslut landade i det sociokulturella perspektivet med inslag av pragmatismen. Forskningen om barnlitteratur som ligger till grund för studien fokuserar främst på hur den använts i fostrande syfte både historiskt och i nutid.  Resultatet som vi kommit fram till genom studien är att förskollärarna främst arbetar med bokserien i värdegrundsarbetet som verkar handla om värderingar som ska forma barnen till att bli socialt ansvarskännande samhällsmedlemmar. Värderingarna som bokserien framhäver är att vissa känslor som glad är mer önskvärda än att vara arg och beteenden som är mer önskvärda är att hjälpas åt och dela med sig till andra. Att använda bokserien i förskolans undervisning ska ge barnen förutsättningar att lära sig använda de normer och värderingar som anses rätta av en individ av samhället. Resultatet påvisar även att de yngre karaktärerna i bokserien inte klarar sig lika bra på egen hand och behöver hjälp från de äldre karaktärerna vilket kan anses förminska barnens aktörskapande.

I studiens inledande kapitel presenteras läroplanens innehåll rörande jämställdhetsarbete, samt en rad olika forskares tankar om könsroller och genus. Vidare redogörs för tidigare forskningsresultat gällande litteraturens påverkan, barn sidentitetsskapande, samt hur böckernas karaktärer framställs utifrån kön. Dessa tidigare studier visar på ett enigt resultat; det finns en skillnad i hur ofta och på vilket sätt flickor respektive pojkar porträtteras i den litteratur de får ta del av samt att detta påverkar deras självbild. Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns skillnader i hur ofta och på vilket sätt flickor respektive pojkar är representerade i den barnlitteratur förskolan lånar från biblioteken. Vi har utifrån en lista över de 25 böcker som lånats mest av förskolor i en medelstor svensk stad gjort en litteraturanalys med genusteoretiskt fokus. Studien består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Resultatet visar huruvida representationen av flickor respektive pojkar skiljer sig åt i de analyserade böckerna. Det framkommer också att det finns en skillnad i hur barn framställs i böckerna baserat på könstillhörighet. / In the introductory chapter of the study the content of the curriculum regarding the work with gender equality is presented, as well as several different researchers 'thoughts on gender roles and gender. Furthermore, previous research results regarding the influence of literature, children's development of their gender identity, and how the books' characters are represented based on gender are reported. These previous studies show a unified result; there is a difference in how often and in what way girls and boys are portrayed in the literature they are exposed to and that this affects their self-image. The purpose of the study is to investigate whether there are differences in how often and in what way girls and boys are represented in the children's literature the preschool borrows from the libraries. Based on a list of the 25 most borrowed books for pre-schools in a medium-sized Swedish city, we have made a literature analysis with focus on gender theory. The study consists of a quantitative and a qualitative part. The results show whether the representation of girls and boys differs in the books analyzed. It also emerges that there is a difference in how children are portrayed in the books based on gender.

The purpose of this study is to examine if there is an opportunity for children to recognize themselves in illustrations in children's literature and to see whether there are changes over time. The study is based on the grounds of discrimination in the analysis. The grounds of discrimination are sex, gender identity or expression, ethnicity, religion or other belief, disability, sexual orientation and age. The study is based on the most borrowed books that have been published during a 10-year period (2012-2022) from Karlskrona municipality's city library. This is a documentary study based on a method combination with both qualitative and quantitative methods. There is a content analysis of children's literature which is then compiled and discussed. The content analysis is based on a template that the illustrations in the children's books are coded into. The results indicate that not all 7 grounds of discrimination are represented in the children's books. Religion or other beliefs are not illustrated in the children's books that were analyzed. Even the grounds of discrimination that are represented do not offer any great variety, which means that children do not get many different opportunities to be able to recognize themselves in the illustrations in children's literature. Only 3 different ethnicities are offered in the children's books analyzed. The distribution there is uneven, 392 people with light skin, 10 people with dark skin and 2 people of Asian origin. Some changes are made visible over time, for example the ground of discrimination in accordance with ones sex, where in recent years it evens out with the number of male, female and uni characters. The possibility of being able to see cross-gender identity or expression are also increasing in recent years. Finally, the importance of offering the children a variety of books is discussed. The importance of reviewing the selected literature to create the right conditions for all children is also discussed.

No description available.

Studiens syfte var att öka kunskap om vilka möjligheter litteraturen i förskolan erbjuder i arbetet med jämställdhet genom att genomföra en genusanalys av den skönlitteratur som barn möter i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten i analysen var genussystemet. Undersökningsmetoden byggde på en kvalitativ analys i text, bild samt ikonotext av fem bilderböcker. Nikolajevas schema över feminina respektive maskulina egenskaper användes också i analysen. Resultatet visar att det förekommer både könsstereotypa och utmanande uttryck i bilderböcker som läses i förskolan utifrån fysiska attribut, beteenden och egenskaper. Slutsatsen är att bilderböcker kan användas som underlag för normkritik för arbetslag, rektorer och barn i förskolans jämställdhetsarbete. Bilderböcker kan även användas med uppföljande boksamtal med barn för att vidga deras genusrepertoar.