Samhället lägger stort fokus på könsroller och genustänk samtidigt som Skolverket lägger fokus på att elever behöver läsa mer i skolan. Därför har vi valt att analysera hur könsroller framställs i barnlitteratur. Vi valde ut sex olika barnböcker och gjorde en kvalitativ analys av dom utifrån analysmetoder som Boréus (2015) och Widén (2015) beskrivit samt Nikolajevas (2004) motsatsschema. Syftet med vår studievar att analysera hur könsroller framställs i barnlitteratur. Resultatet visade att i de modernare böckerna framställdes huvudkaraktären inte tydligt som pojke eller flicka men i den äldsta boken var alla könsroller dock mycket tydligt framställda på ett stereotypiskt sätt. Uppsatsens slutsats var att majoriteten av barnböcker är genussmarta där barn i huvudkaraktär ofta är könsneutrala dock inte barnens föräldrar. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06 </p>

Syftet med studien är att undersöka bibliotekariers och förskolepedagogers (läsombud) förhållningssätt, tankar och idéer angående vilka böcker barnen kommer i kontakt med, hur böckerna i sin tur används och vilka aktörer som har en aktiv roll i urvalsprocessen.  För att forska kring detta valde vi att utgå ifrån en kvalitativ undersökningsmetod som fokuserade på intervjuer med personer från två olika institutioner som båda har en påverkande roll i utbudet av barnlitteratur som barnen får ta del av. Den insamlade empirin analyserades utifrån Pierre Bourdieus kultursociologiska teori med de tillhörande begreppen habitus, kapital och fält. Dessutom användes barndomssociologiska grundtankar och begrepp från Gunilla Halldéns böcker och texter. Begreppen being/becoming och barnperspektiv/barns perspektiv.    Studien synliggör hur olika aktörer tilldelas en varierande mängd makt och status i olika institutioner. Forskningen lyfter fram en existerande hierarki i urvalsprocessen av barnlitteratur samt vem som äger kunskapen om vad som är en bra barnbok. Läsombuden förlitar sig på bibliotekariernas medan bibliotekarierna förlitar sig på inköpsgruppen. Inköpsgruppen förlitar sig i sin tur på bokkataloger och lektörsomdömen. Vidare visar studien hur användandet och syftet av barnböcker också varierar beroende på individens yrke, utbildning och personliga intresse.

Skolan är en kulturell mötesplats och i ett klassrum kan det finnas elever med olika bakgrund. Det är viktigt att alla elever känner sig inkluderade och de ska få möjlighet att kunna identifiera sig i högläsningsböcker som de möter i klassrummet. Studiens syfte är därför att analysera om etnicitet visar sig i text och i bild i högläsningsböcker som användes i årskurs 1-3 under höstterminen 2019 till vårterminen 2020. Vidare syftar studien till att undersöka om högläsningsböckerna erbjuder variation gällande karaktärernas hudfärg, hårstruktur eller hårfärg. Forskningsfrågorna besvaras genom att använda en kvantitativ och en kvalitativ metod i studien. Forskningsfrågorna är följande: 1. Vilka högläsningsböcker förekommer mest bland lärarna som undervisade i årskurs 1-3 under höstterminen 2019 till vårterminen 2020?  2. Visar sig etnicitet i text i de tolv utvalda högläsningsböckerna, och i så fall hur?  3. Visar sig etnicitet i bild i de tolv utvalda högläsningsböckerna, och i så fall hur?  4. Förekommer variation hos karaktärerna gällande hudfärg, hårstruktur eller hårfärg i de tolv utvalda högläsningsböckerna?  Den kvantitativa analysen baseras på en webbenkät. Genom webbenkäten kunde vi välja bland 34 titlar som användes under det läsåret. Utifrån urvalet analyserades endast tolv av titlarna. Den kvalitativa analysen använder sig av ett kodschema och en analysmodell. Resultatet av den kvalitativa analysen visar att i 3 av 12 böcker har huvudkaraktärerna/bikaraktärerna uttalad etnicitet i text. Resultatet visar att etnicitet framkommer genom bild i 10 av 12 böcker. Majoriteten av högläsningsböckerna visar en variation gällande karaktärernas hudfärg, hårstruktur eller hårfärg.

Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur etnisk mångfald framställs i barnlitterära böcker som läses i svenska klassrum, utgivna mellan 2008-2019. Med en deduktiv tematisk litteraturanalys med stöd av ikonotextbegreppet undersöktes det empiriska materialet kvalitativt, med kvantitativa inslag genom följande två forskningsfrågor: Hur och i vilken omfattning förekommer mörkhyade karaktärer i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? och Hur gestaltas den etniska mångfalden i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? Tidigare svensk forskning visar att etnisk mångfald framställs på ett mer nyanserat sätt i barnlitteraturen än tidigare.  Studiens resultat visar att fyra av de femton analyserade barnlitterära böckerna hade en mörkhyad huvudkaraktär. Två av dessa böcker gestaltade etnisk mångfald på ett inkluderande och nyanserat sätt. Resterande barnlitterära böcker visade på en rådande vithetsnorm. Den etniska mångfalden observerades främst i ikonotextens bilder.  En slutsats som kan dras är att den etniska mångfalden har blivit mer nyanserad men fortfarande saknas en bredare representation av etnisk mångfald i barnlitteraturen på bibliotekens utlåningslistor.

I denna studie har vi analyserat barnlitteratur som läses i förskolan. Vi har haft både ett genus- och ettmultimodalt perspektiv. Syftet var att analysera barnlitteratur, som används inom förskolan, för attundersöka hur genusstereotyper framställs i både bild och skrift. Urvalet av böcker utgick från applikationen Polyglutt som används i en stor del av Sveriges förskolor och således når många barn. Vid analysen av böckerna användes Hirdmans (1988) genusteorier och Nikolajevas (2007) schema förgenusstereotyper. I resultatet så framkom en tudelad bild gällande genusstereotyper. Karaktärerna i böckerna framställs på ett genusstereotypt vis när det kommer till deras utseende, men deras handlingar är mer komplexa och går ibland emot det stereotypa. Vidare framkom också att det var en övervägande andel manliga karaktärer i de böcker som analyserats, vilket överensstämmer med tidigare forskning. I diskussionen lyfts den viktiga roll som pedagoger har när det kommer till atthjälpa barn att tolka karaktärerna i litteraturen. Barn som tittar i böckerna själva och mest fokuserar på bilderna nås enbart av en genusstereotyp bild, för att komma åt den mer komplexa bilden krävs en medveten pedagog. Slutsatsen är att barnlitteratur innehåller komplexa karaktärer som kan framställas olika i bild och skrift. Detta gör pedagoger, deras kunskap om genusstereotyper och deras arbete vid läsning av barnlitteratur till mycket viktiga faktorer i ett proaktivt arbete mot genusstereotyper. / <p>Betyg i Ladok, 201221.</p>

Att ge alla barn rättvisa möjligheter för sin utveckling oberoende av kön är ett av målen i förskolan. Denna studie har undersökt hur genus gestaltas i barnböcker i förskoleverksamheten genom både en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys. De aspekter som undersöktes var hur könsfördelningenser ut samt vilka könsstereotyper som förekommer eller utmanas i ett urval av 20 barnböcker som varitpopulära detta år i svenska förskolor. Resultatet tyder på en förbättring av könsfördelningen jämfört med utländska studier men kvinnliga karaktärer är under representerade. Det tyder även på att trots att ett flertal könsstereotyper för män och kvinnor utmanas är det fortfarande mer förekommande med könsstereotypa karaktärer. Då studien antar ett social-konstruktionistiskt perspektiv är slutsatsen att barnlitteratur behöver förbättras både gällande könsfördelning och könsstereotyper, för att möjliggöra en förändring i det konstruerade könet och ge barnet i förskolan möjligheter som inte påverkas av kön. / <p>Betyg i Ladok, 201221 och 210108.</p>

I samhället finns delade åsikter gällande könsnormer och eftersom förskolan är en del av samhället där barn spenderar mycket tid var det intressant att undersöka vad för könsnormer barnlitteratur gestaltar. Barnlitteratur är en stor del av förskolans vardag och genom undersökning av könsnormer i barnlitteratur kan pedagogers kunskap och medvetenhet utvecklas för att främja barns identitetsskapande. Tidigare forskning har visat att barn genom barnlitteratur kan uppfatta könsnormer och skapa förståelse för vilka roller flickor och pojkar bör ha i samhället, en ensidig bild av könsnormer kan därmed påverka barn i deras identitetsskapande (Nair &amp; Talif, 2010). Denna studie har undersökt barnlitteratur med syfte att beskriva och analysera samt bidra med kunskap om barnlitteraturens gestaltningar av könsnormer. Studien har utgått från multimodal analys (Björkvall, 2019) av sju stycken populära barnlitteraturer inom förskolan. Fokus var att beskriva feminint och maskulint kodade könsnormer utifrån karaktärernas utseenden, beteenden och aktiviteter. Studiensresultat visade skillnader samt variationer mellan kvinnliga och manliga karaktärer i barnlitteraturen, detta med hjälp av feminina och maskulina markörer. Det framkom även i resultatet att barnlitteraturens karaktärer överskred samt förstärkte könsnormer, vilket kan ha betydelse för pedagogers arbete gällande gestaltningar av könsnormer samt barns identitetsskapande om könsnormer. Tidigare forskning gällande barnlitteratur framhävde att manliga karaktärer gestaltades oftare än kvinnliga karaktärer (Lynch, 2016), däremot visade denna studies resultat det motsatta. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Detta arbete syftar till att diskutera funktionsnedsättningar i barnlitteratur, hur de kan och bör normaliseras. Fyra böcker som innehåller karaktärer med funktionsnedsättningar och har en normaliserande framtoning har analyserats. Analyserna visade att det går att normalisera på olika sätt och att karaktärernas funktionsnedsättningar visade sig olika mycket i text och bild. Det framstår som viktigt att normalisera karaktärer med funktionsnedsättningar för att på sikt kunna förändra den rådande normen, i synnerhet som det finns få sådana böcker. Men det kan vara en utmaning i undervisningssyfte där det blir ett dilemma mellan att lyfta fram funktionsnedsättningen samtidigt som den inte bör särskiljas. Därmed är det viktigt att veta vilket syfte man har för undervisningen och välja bok därefter. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Föreliggande studie är en kvalitativ textanalys av tre mellanåldersböcker skrivna av svenska författare och utgivna i Sverige under 2019. Studiens syfte har varit att, utifrån ett ekokritiskt perspektiv, undersöka hur miljöproblem och lösningar framställs i valda verk och därmed synliggöra hur samtidens oro för klimatförändringar kommer till uttryck i barnlitteraturen. Resultatet visar att miljöproblemen som åskådliggörs är många och varierande Gemensamt är att de definieras som antropogena processer. Centralt för det miljöengagemang som skildras är att fokus ligger på livsstilsförändringar genomförbara på individnivå. Samtliga verk förbiser att uppmärksamma lösningar där ideologiska, politiska och ekonomiska faktorer framträder. I de lösningar som presenteras återfinns också en önskan om att vetenskapliga framsteg ska kunna erbjuda en lösning på miljöproblemen. Tekniklösningarna gestaltas dock snarare som förhoppningar än som reella utvägar. Analyserna visar sammantaget att en antropocentrisk natursyn är det som framträder starkast i alla tre verken.

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga och manliga karaktärer framställs i ett urval läseböcker anpassade för årskurs 1, med utgångspunkt i genusteori. Studien syftar även till att undersöka om och isåfall vilka maktförhållanden som finns mellan kvinnliga och manliga karaktärer i dessa läseböcker. Studien syftarde till att analysera hur skönlitterära läseböcker som är kopplade till läromedel för årskurs 1 framställer manliga och kvinnliga karaktärer utifrån egenskaper kopplade till genus samt vilka maktförhållanden utifrån genus som förekommer mellan manliga och kvinnliga karaktärer. Utifrån studiens syfte formulerades två frågeställningar Vilka egenskaper kopplade till genus tilldelas flickor/kvinnor och pojkar/män i läseböcker? Vilka maktförhållanden, utifrån genus, finns mellan pojkar/män och flickor/kvinnor i läseböcker? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativntitativ textanalys på följande fem läseböcker: Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 1 nivå röd, Robin åk 1 Läsebok röd Hjälp, en robot!, Ord &amp; Äventyr Läsebok åk 1C, Mysterier på Äppelstigen, ABC-klubben åk 1 Den magiska kulan Läsebok B och Briljant svenska Textbok 1. Studiens teori grundas i begreppen genus, kön och maktförhållanden. Som analysverktyg används ett schema för manliga och kvinnliga egenskaper.   Resultaten visarde att flickor och pojkar tillskrivs både manliga och kvinnliga egenskaper, men även egenskaper som inte är kodasde som manliga eller kvinnliga. Detsamma gällerde männen i läseböckerna. Kvinnorna framställsdes däremot med framförallt kvinnliga egenskaper, med undantag för en kvinna. Resultaten om maktförhållanden visarde på mestadels jämställda relationer och interaktioner mellan både flickor och pojkar respektive kvinnor och män. Även här fianns dock undantag.