Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på med vilken medvetenhet förskollärare väljer barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser pedagogers genusmedvetenhet ut när de väljer barnlitteratur? Och hur arbetar pedagoger i förskolan genusmedvetet med barnböcker i syfte att utveckla barns språk? Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade fyra stycken förskollärare. Två av dem var genuspedagoger, vilket påverkade resultatet en del. Vi har kommit fram till att genusarbetet anses som viktigt men att det inte har en hög prioritet. Detta kan bero på att det inte lyfts fram som viktigt av informanterna. Vi har kunnat se i vårt resultat att utbildning inom detta område inte är prioriterat då båda genuspedagogerna hade gått sin utbildning på eget initiativ. De som arbetade inom kommunal regi hade fått en kortare kurs genom RFSL och de som arbetade på föräldrakooperativ hade ingen utbildning alls i ämnet. Av detta kan vi dra slutsatsen att det behövs utbildning i genus och normkritiskt tänkande. Om vi ska få ett jämställt samhälle behöver vi börja redan på förskolan och det måste genomsyra hela verksamheten.

Each year a significant number of children’s books, with a wide range of themes, are being published. The relation between children and adults is a common theme. In this study I have analyzed ten children’s books, five from the 1970’s and five from the 2010’s. I have in my analysis used Steven Lukes’ (2008) power theory to examine and compare the power relations between the children and the adults in these books. To find out more about the views that authors of children’s literature have on the adult characters in their books, I have interviewed two authors, Barbro Lindgren who has been writing children’s books since 1965 and Åsa Mendel-Hartvig who started to write children’s literature in 2010. I have compared their views and used them in my analysis. From my studies I could see a change in the power structure. The young characters have more room to act and the adults show less of authority in the books from the 2010’s. There are many possible explanations to this and I choose to see the Swedish curriculum as one of them. Today’s guidelines of letting children be part of decision makings could be an influence on our society as well as on the children’s literature.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns kulturella aspekter i boken Ronja rövardotter som har orsakat problem i översättningsarbetet till spanska. Vilka strategier har översättaren använt för att lösa dessa? Finns det ingrepp från översättarens sida som har påverkat bokens karaktär? Är dessa ingrepp typiska för översättning av barnlitteratur? Dels belyser studien barnlitteraturöversättningen som genre och forskningsområde, dels analyseras Ronja rövardotter utifrån en kategorisering av vanligt förekommande strategier för att anpassa den översatta texten efter den nya kulturella kontexten. Resultatet pekar på att det är främst i kategorierna humor och socialt liv som översättningen skiljer sig från orginaltexten. Konsekvenserna blir ett mindre grovt språkbruk. Nedtonade känsloyttringar, speciellt gällande Mattis, Ronjas pappa och rövarhövding. Rövarna parodieras inte såsom de gör i orginaltexten och framstår därför inte som lika fjantiga och barnsliga. De typiska, upprepande fraser som förknippas med historien har försvunnit i den spanska versionen för att anpassas till gällande textnormer hos den nya målgruppen.

Arbetet undersöker hur områden som döden, sorg och barns aktörskap gestaltas inom modern barnlitteratur. Studien består av en ideologianalys av åtta bilderböcker som alla blivit utgivna under åren mellan 1999 – 2011. Syftet är att granska vilka kunskaper och värderingar som kommer till uttryck i barnlitteraturen och hur dessa kan relateras till den forskning som idag existerar om barn i sorg och barns förståelse om döden. Undersökningens fokus kommer vara hur det krisdrabbade barnet skildras i böckerna och vilken syn på barnet som förmedlas.    Ideologianalysen genomförs med analysverktyget parametrar. Resultatet visar att barnlitteraturen förmedlar en varierande skildring av död och sorg i böckerna där kunskap växlar mellan det konkreta och det abstrakta. Hur barnen skildras och den syn på barnet som förmedlas i böckernas innehåll är övervägande positiv, där barn ses som kunniga, kompetenta och självständiga aktörer.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Arbetets syfte är att undersöka hur förskolepersonalen på ett antal förskolor i ett mindre samhälle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra år, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. Vårt arbete tar sin utgångspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok Litteraturläsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta område och ger kritik till att barnlitteraturen till största del används i form av disciplinära och strukturella syften, så som läsvila och spontan läsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan användas i mer kunskapsutvecklande syfte. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori som teoretisk utgångspunkt för vår studie, eftersom vi anser att förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) är väl förankrad i denna teori. Utifrån förskolans läroplan (a.a.) har vi problematiserat kunskapsbegreppet och hur de olika formerna av kunskap kan utvecklas med hjälp av barnlitteraturen. Vi har problematiserat hur Damber et al. (2013) förhåller sig till kunskapsbegreppet och den sociokulturella utvecklingsteorin. Vidare hur begreppet kan kopplas till arbetet med barnlitteratur i förskolan.Vår empiriska del består av enkäter med både kvalitativa och kvantitativa frågor, som vi delat ut till all förskolepersonal på tre olika förskolor. Resultatet av enkäterna visar att barnlitteraturen, i likhet med Dambers et al. (a.a.) studie, främst används i form av läsvila och spontan läsning. Det vi kan se skiljer sig från den studien är syftet och föreställningen om vad som är kunskapsutvecklande för barnet. Vår studie tar även upp hur mycket tid förskolepersonalen uppskattar att de använder barnlitteratur samt vilka möjligheter och hinder de ser. Här visar resultatet viss skillnad mellan både verksamheterna och personalens utbildningsbakgrund. Exempel på detta är att en av förskolorna arbetar mer aktivt med barnlitteraturen än de övriga. Barnskötarna använder i högre grad barnlitteraturen vid aktiviteter som läsvila och spontan läsning, jämfört med förskollärarna i undersökningen. Dock finns det undantag inom bägge yrkeskategorierna gällande användning och ambitioner. Slutligen menar vi att studien visar på att kunskapsutveckling är ett komplext begrepp och vad som är kunskapsutvecklande kan problematiseras ur flera aspekter.

Syftet med studien var att se huruvida traumaberbetning och barnlitteratur kan föras samman. För att göra detta valdes följande frågeställningar: hur kan trauma ta sig uttryck hos barn i förskolan? samt hur kan användandet av barnlitteratur utnyttjas vid traumabearbetning i förskolan? Studien genom-fördes i form av en webbaserad enkätundersökning där förskolepedagoger fick svara på relevanta frågor och beskriva sina erfarenheter och tankar kring att arbeta med barnlitteratur i sig och som stöd för barn utsatta för trauma. Analysen av enkätsvaren sammanfördes med tidigare forskning inom ämnet och utgjorde diskussionen. Resultatet visade att många förskolepedagoger har tankar och erfarenheter kring att använda barnlitteratur som ett verktyg i barns traumabearbetning. Även pedagogernas erfarenheter kring hur trauma hos förskolebarn kan ta sig uttryck samt hur pedagoger kan ge stöd i bearbetningen av detta togs upp. Slutsatsen av studien blev därför att barnlitteratur kan användas vid traumabearbetning i förskolan. Studien har baserats på det perspektiv som Reader Response-teorin ger.

Syftet med denna studie har varit att beskriva förskollärares uppfattningar kring olika metoder för genusarbetet i förskolan. Fokus ligger på användandet av barnlitteratur och om den kan tänkas fungera som ett redskap för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Studien utgår från ett genusperspektiv och bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare och en genuspedagog. Eftersom fokus ligger på förskollärares uppfattningar, är genuspedagogen i studien är endast en del av ett urval som gjorts. Hennes kompetens kan däremot ses som värdefull i studiens resultat. Samtliga deltagare i studien anser att barnlitteratur kan fungera som ett underlag för diskussion. I studiens resultat går det även att se hur deltagarna anser att barnlitteratur har en central roll i genusarbetet. Trots detta upplever många deltagare att läsningen inte prioriteras tillräckligt. Resultatet av studien visar också skillnader i hur förskollärarna anser sig vara genusmedvetna i sitt val av barnlitteratur. Undersökningen åskådliggör även hur den intervjuade genuspedagogen känner sig bortprioriterad av ledningen, vilket påverkar arbetet tillsammans med förskollärarna. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Bakgrund I inledningen förklaras centrala begrepp och vi tar upp barnlitteratur ur ett historiskt perspektiv med fokus på genus. Vi synliggör läroplanen för förskolan ur ett genusperspektiv, vi lyfter även forskning om genusarbete och genusarbete med fokus på barnlitteratur. Forskarna i vår uppsats är eniga om att det vi visar barnen påverkar deras självbild och tar upp olika strategier att arbeta mer genusmedvetet i verksamheten. Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur förskollärare resonerar kring ett genusmedvetet arbete utifrån barnlitteratur. Hur beskriver genusmedvetna förskollärare ett genusmedvetet arbete? Hur beskriver genusmedvetna förskollärare att de arbetar med genus med fokus på barnlitteratur? Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på intervjuer med förskollärare. Urvalsgruppen består av fem yrkesverksamma förskollärare. Resultat Alla förskollärarna i studien förklarar att genus till stor del handlar om bemötande och förhållningssätt. I resultatet framgår det också att förskollärarna berättar om en del problem som finns med barnlitteraturen, till exempel att många äldre böcker har starka stereotypakönsroller och att det finns en brist på kvinnliga huvudroller.

Ett av lärarens viktiga uppdrag är att finnas som den trygga punkten i ett barns liv när det värsta händer. Utifrån handböcker samt stödmaterial från Skolverket vill vi ta upp hur barnböcker kan användas inom ramen för ämnet svenska med syftet att underlätta sorg hos barn men också att hjälpa barnen att själva kunna skapa sig en förståelse av sin egen sorg. Det finns begränsad forskning kring ämnet men efter Estoniaolyckan 1994, minibussolyckan med de sju barnen och två lärarna som omkom i Mellansverige 1999 samt flodvågskatastrofen 2004 har sorg i klassrummet varit ett ämne som behövt tas upp mer. Vi vill belysa att detta är ett relevant och viktigt ämne eftersom alla lärare någon gång kommer att möta barn i sorg. I och med våra egna bristande kunskaper ville vi ta reda på mer om vad som krävs av oss lärare samt vilket stöd vi kan tänkas få av andra myndigheter. Metoden som används i denna uppsats är en kvalitativ textanalys av utvalda barnböcker samt handböcker för att belysa hur den valda litteraturen kan användas i ämnet svenska för att underlätta svåra samtal med barn. Resultatet visar på att den valda litteraturen kan underlätta för svåra samtal med barn. Barnböckerna tar upp döden på ett förskönat sätt för att inte göra det till något hemskt som barnen blir rädda för. De utvalda barnböckerna kan användas i flera syften för att hjälpa barn samt få dem att uppnå mål och riktlinjer som läroplanen lyfter fram. Slutsatsen av denna analys är att barnlitteratur kan användas inom ramen för ämnet svenska för att hjälpa barnen att förstå budskapet i och med att text och bild tydliggör detta.