Syftet med studien är att undersöka hur karaktärer framställs i barnlitteratur i sex bilderböcker som riktar sig till åldersgruppen 3–6 år. Den teoretiska ansats som analysen utgår från är ett genusperspektiv, och som grund för analys har ett frågebatteri använts. Metod som använts i studien är kvalitativ textanalys och bildanalys. Studiens resultat är att barnböckerna skildrar både stereotypa könsmönster och normbrytande könsmönster. Karaktärernas kön konstrueras främst genom deras egenskaper och handlingsmöjligheter, vilket skildras både i text och bild. Studiens slutsats är att förskolorna inte bör rikta in sig på en genre i val av barnlitteratur, utan istället analysera enskilda böckers innehåll och erbjuda ett brett utbud av litteratur för barnen. Detta för att kunna skapa ett bokutbud med flera olika karaktärer där så många barn som möjligt kan identifiera sig med karaktärerna och känna sig inkluderade i sitt skapande av könsidentitet.

Inledning Denna studie har fokus på förskollärares arbete med barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Böcker är en stor del av förskolans undervisning och hur förskollärare väljer att lyfta fram dem i barngruppen är således viktigt. Det kommer därför att undersökas hur förskollärare resonerar vid val av litteratur, hur de väljer att arbeta med böckerna samt deras syn på hur barn påverkas av könsrollers framställan i barnlitteraturen. Syfte Syftet med studien är att skapa större kunskap om hur förskollärare resonerar kring genus vid användandet av barnlitteratur i förskolans undervisning. Metod För att besvara studiens syfte användes kvalitativ metod med self-report som insamlingsmetod, vilket liknar en skriftlig intervju. Totalt deltog 16 utbildade förskollärare i undersökningen. Resultat Resultatet visar att förskollärare är medvetna vid val av barnlitteratur då de väljer att använda sig av en varierad litteratur som inte är könsstereotypisk. Däremot har det uppmärksammats att manliga huvudkaraktärer är överrepresenterade i barnlitteraturen. Vid undervisningen används boksamtal som både kan vara spontana och planerade där förskollärarna ställer utmanande frågor vilket skapar diskussioner hos barnen. Det som anses vara normbrytande i litteraturen ska inte pekas ut som något avvikande utan samtalen ska utgå ifrån vad barnen säger. I resultatet har det även framkommit delade meningar om hur barnen påverkas av könsrollerna i barnlitteraturen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor/flickor och män/pojkar framställs i fem vanligt förekommande bilderböcker som används vid högläsning för barn mellan tre och sex år. Tidigare forskning har påvisat att stereotypa könsroller är överrepresenterade inom barnlitteraturen och att manliga huvudkaraktärer dominerar över kvinnliga karaktärer. Studien utgörs av en kvalitativ text- och bildanalys av fem utvalda bilderböcker utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker hur könsroller representeras, och om det finns några stereotypa könsmarkörer.  Studien visar att de kvinnliga huvudkaraktärerna dominerar över de manliga i de fem undersökta titlarna. Studiens resultat visar även att det förekommer karaktärer som bryter mot de stereotypa könsrollerna, liksom karaktärer som upprätthåller stereotypa könsroller. Sammanfattningsvis finns det en variation av karaktärer som både bryter mot samt upprätthåller könsnormer i det undersökta materialet. Slutligen rekommenderar studien att pedagoger bör utveckla ett normkritiskt förhållningssätt till den litteratur de väljer att läsa högt för barnen.

Denna litteraturstudie behandlar hur dialogisk högläsning påverkar eleverna i klassrummet men även i hemmet. Denna litteraturstudie riktar sig till lärare som jobbar inom grundskolan med årskurserna F-3. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur dialogisk högläsning påverkar elevernas språkutveckling och växande ordförråd. Den handlar även om hur nya ord kan bearbetas i gemenskap med eleverna för att skapa olika uppfattningar och skapa en egen förståelse. Barnlitteratur är en stor del av den dialogiska högläsningen. Urvalet av barnlitteratur som elever kan relatera till och är intresserade av samt fångar deras intresse är inte alltid det lättaste valet för en lärare att göra.   Resultatet har utgått från nationella och internationella artiklar som har använts för att svara på frågeställningarna. Litteraturstudiens resultat har även tagit avstamp från nationella proven och PISA- undersökningen för att få en överblick av elevers resultat. Den analyserade forskningen i denna litteraturstudie, framhäver vikten av den dialogiska högläsningens betydelse i den språkutvecklande undervisningen och elevers förmåga att uttrycka sig i dialog kring litteraturen. Forskningen påvisar flera positiva aspekter med den dialogiska högläsningen i språkutvecklande syfte i undervisningen. Studier påvisar även metoder där eleverna själva läser högt för andra både människor och djur. Slutligen framgår det i forskningen att den dialogiska högläsningen har en positiv effekt på eleverna där resultatet visar att eleverna utvecklar sina kunskaper både språkligt och skriftligt.

I denna studie analyseras de tre barnböckerna Musse &amp; Helium: Den hemlighetsfulla världen skriven av Camilla Brinck (2021), LasseMajas detektivbyrå: Musikmysteriet författad av Martin Widmark (2021) samt Handbok för superhjältar: Utan hopp skriven av Elias Våhlund (2021). Syftet med studien är att ta reda på hur flickor och pojkar, kvinnor och män, framställs i några av de mest utlånade skönlitterära böckerna för barn i åldersgruppen 6–9 år. Det är betydelsefullt att se över vilka böcker som finns tillgängliga för eleverna i grundskolans tidiga år och även granska vilket innehåll dessa böcker har, för att denna litteratur ska kunna ha en påverkan på elevernas uppfattning kring genus. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys där bilder och text har granskats och tolkats. Som stöd har ett analysverktyg använts, vilket visar motsatser i form av stereotypiska egenskaper som kan sägas representera manligt respektive kvinnligt. Analysen visar att samtliga tre böcker till en början upplevdes som progressiva med såväl flickor som pojkar som huvudpersoner och där samtliga flickor framstod som relativt starka och självständiga karaktärer. Vid en mer noggrann läsning framkom flera intressanta aspekter som i vissa fall pekade i en motsatt riktning. I boken Musse och Helium: Den hemlighetsfulla världen framkom en genusstereotyp framställning av huvudpersonernas utseende medan deras handlingar, tankar och känslor tyder på att de följer ett performativt genus där Musse följer en kvinnlig mall medan Helium följer en manlig mall. I boken LasseMajas detektivbyrå: Musikmysteriet framkom att huvudpersonerna Lasse och Maja framställs som genusneutrala medan de flesta av bipersonerna framstår som genusstereotypa. I boken Handbok för superhjältar: Utan hopp framkom att huvudpersonen Lisa gestaltas med en komplexitet där hon tillåts vara både stark, modig och ha nära till sina känslor, vilket tyder på en medvetenhet kring genusskildringar där en stark flickkaraktär inte sker på bekostnad av flickskapet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-14</p>

Syftet med denna studie var att göra en diskursanalys av bilderböcker som utspelar sig i Norrland från två olika tidsperioder, från 1980-2000 och från 2010 och framåt. Jag har undersökt hur miljöer och karaktärer skildras, vilka diskurser som framträder och vilka konsekvenser detta kan få för de personer som läser böckerna. Studien kom fram till att det har funnits en tydlig natur- och glesbygdsdiskurs där norrländska miljöer har likställts med naturområden och glesbygder, men att nyare litteratur utmanar dessa och ger läsaren alternativa norrländska världar att läsa om.

Syftet med denna studie var att få inblick i förskollärares resonemang kring val av och arbetssätt med barnlitteratur på förskolan. Studien bestod av två delstudier, varav båda genomfördes genom kvalitativa samtalsintervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Delstudie 1 utgick från intervjuer med förskollärare som arbetade med yngre barn. Delstudie 2 utgick från intervjuer med förskollärare som arbetar med äldre barn. Uppdelningen mellan delstudierna motiverades av att det skapades möjligheter till att jämföra om förskollärarnas förhållningssätt till barnlitteratur skiljde sig åt beroende på barnens ålder. Studiens forskningsfrågor var följande och konstruerades för att dels svara upp mot syftet, dels mot studiens metodval:   ·         Hur motiverar förskollärarna sina val av barnlitteratur på förskolan?  ·         Hur arbetar och använder förskollärarna barnlitteraturen i förskolan?  ·         I vilken utsträckning tas barns intressen in i val av litteratur och vilka faktorer påverkar förskollärarnas resonemang kring barns inflytande?    Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av ett barndomssociologiskt perspektiv. Inom ett barndomssociologiskt perspektiv finns det många centrala begrepp. De begrepp som valdes ut för denna studie bedömts vara relevanta för studiens syfte och forskningsfrågor. Syftet med det barndomssociologiska forskningsfältet är att ge barnen mer makt och inflytande.  Studiens viktigaste slutsatser visade att förskollärarna hade en stor medvetenhet om hur och varför de använder barnlitteratur i förskolan. De skillnader som identifierades mellan förskollärarnas arbetssätt kan främst förklaras utifrån barngruppernas ålder samt i förhållande till barnens bokintressen. Gemensamt för båda delstudierna var att det skedde ett ständigt växelspel mellan ett barnperspektiv och barns perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka diskursen pedagogers föreställningar om vad som är en god barnbok inom förskolans verksamheter. Metoden som använts är en kvalitativ och ostrukturerad intervjuform. Vi väljer att använda oss av en diskursanalytisk ansats både som teori och analysmetod. Diskursteori är det angreppssätt som är relevant för studien. Genom intervjuer med sju pedagoger från två olika förskolor fick vi insyn i hur de arbetar med barnböcker i de rådande verksamheterna. Vid intervjutillfällena hade vi några frågor som stöd där vi gav pedagogerna utrymme för att svara fritt. De pedagoger som är med i undersökningen ansvarar för barn i åldrarna 1–3 år och 4–5 år. Med barnbok menar vi i studien en bok som riktar sig till barn 1–5 år och som innehåller både bild och text. Resultat och analys av det insamlade materialet visar en diskurs där tre olika teman framträder när pedagogerna talar om vad som är en god barnbok i förskolan nämligen, innehåll, utseende och didaktiska funktion. När det gäller den goda barnbokens innehåll beskrivs olika aspekter som att boken ska vara underhållande, ha ett budskap, samt boken som fostrande. Gällande dess utseende lyfts aspekter som att bilderna ska vara tilltalande och att det skapar diskussioner. Slutligen när det gäller den didaktiska funktionen menar pedagogerna att den goda barnboken ska bidra till språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn under högläsning för att främja deras språkliga utveckling. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare, varav en har pedagogisk utbildning men inte är legitimerad förskollärare. Förskollärarna arbetar på fyra olika förskolor i Malmö. Tematisk analysmetod valdes för att analysera det empiriska materialet. Vi analyserade det empiriska materialet med hjälp av sociokulturellt perspektiv. Resultatet av studien visar att förskollärarna arbetar med barnen på ett språkutvecklande sätt under högläsning. Förskollärarna använder sig av barnlitteratur (sagoböcker och faktaböcker) som är anpassad till barns språknivå. De uppmuntrar samtal under högläsning på varierande sätt för att barn ska ta del av ordens uppbyggnad och uttal. De använder sitt röstläge, mimik, gester, ögonkontakt för att öka barns förståelse för innehållet i boken och ordens betydelse. Högläsningen genomförs på de tidpunkter under dygnet då barn har ork att lyssna o samtala.Förskollärarna högläser för barnen i lugna och harmoniska miljöer för att barn ska kunna koncentrera sig. Förskollärarna arbetar vidare med bokens innehåll bland annat genom dramatisering av bokens innehåll för att barnen ska kunna återberätta och begripa det som har blivit läst för de.

SammanfattningTitel: Vad spelar det för roll? Det är ju bara en bok...Författare: Sofie Nilsson och Jenny Olsson Barnlitteratur är idag och sedan en lång tid tillbaka en viktig del av förskolans pedagogiska material. Lena Kåreland och Agneta Lindh-Munther (2005) skriver att ny litteratur har svårt att ta sig in i förskolans bokhylla. Detta medför att förlegade normer och värderingar i äldre litteratur fortfarande förmedlas på förskolan. Vi tänker genom detta att vår studie blir relevant och att det blir ett intressant ämne att undersöka. Problemområdet i vår uppsats är hur budskap och normer förmedlas via barnlitteratur då vi vill öka medvetenheten hos pedagoger att kritiskt reflektera över det vi läser med och för barnen. Vi har gjort en diskursanalys och med hjälp av ett intersektionellt perspektiv och genusteori har vi undersökt och synliggjort hur olika normer och budskap framkommer i äldre och nyare utgåvor av Askungen och Rödluvan. Vi analyserar våra valda böcker med hjälp av fyra teoretiska begrepp. Begreppen är klass, genus, kön och etnicitet.Uppsatsens resultat visar att klassiska Askungen och Rödluvan förmedlar äldre och förlegade normer. Nya Askungen och Rödluvan förmedlar normer och budskap som går att se idag, och som vi tänker utmanar de äldre normerna. Vi menar då att det blir viktigt att samtala med barnen om vad litteraturen säger oss och bidra med tankar som utmanar normer och värderingar. Detta för att barnen ska få förståelse för att olikheter är något som finns runt omkring oss då alla inte är stöpta i samma form.