Detta arbete handlar om hur genus framställs i barnlitteratur med utgångspunkt i barns fria identitetsskapande, samt hur förskollärare arbetar med litteraturen i förskolan. I det här arbetet analyseras 9 populära bilderböcker från två olika förskolor, för att reda på hur genusstereotypa egenskaper framställs genom karaktärerna i bild och skrift. Samt analys av tre intervjuer med förskollärare från olika avdelningar på en förskola. Till hjälp har jag använt mig av ett analysverktyg som baseras på både genus och ett multimodalt perspektiv, för att komma åt samspelet mellan text och bild i analysen. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är Hirdmans (2003) genuskontrakt och Nikolajevas (2017) schema över manliga och kvinnliga stereotypa egenskaper. Syftet med denna studie var att undersöka hur några av de mest lästa bilderböckerna från två förskolor framställer genusstereotypa egenskaper hos karaktärerna och undersöka om pedagogerna arbetar genusmedvetet kring litteraturen. Resultatet av studien visar att de analyserade karaktärernas genus är komplexa och samtliga 19 karaktärer hade både manliga och kvinnliga egenskaper. Det gjorde att begreppet performativt genus diskuterades, och ett flertal karaktärer hade ett annat performativt genus än det biologiska könet. Utifrån intervjuerna visade resultatet att pedagogerna arbetar brett och medvetet med litteraturen, och i diskussionsavsnittet går jag igenom hur viktigt det är med ett genusmedvetet arbete så att inte könsnormer reproduceras genom litteraturen utan att man samtalar kring ämnet med barnen. Slutsatsen som dras i det här arbetet är att det viktigaste av allt är inte hur böckerna är skrivna alla gånger, utan hur pedagoger i förskolan kan arbeta med litteraturen och skapa ett samtal även kring de mest stereotypa böckerna. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

Denna studie handlar om hur karaktärerna framställs genom normbrytande och stereotypa föreställningar i svenska barnböcker. Studien är baserad på sex bilderböcker skrivna av två författare, vilka är Astrid Lindgren och Pija Lindenbaum. Syftet med studien är att synliggöra vilken utsträckning elever får ta del av normbrytande och stereotypa föreställningar i litteraturen. Det teoretiska ramverket för studien är genusteori och intersektionellt perspektiv. Studien genomfördes med stöd av ett analysschema som bygger på en analysmodell av Nikolajeva (2017) med fokus på framställningar av karaktärer. Resultatet är baserat på en kvalitativ innehållsanalys och en bildanalys. Studiens resultat visar att i både text och bild framställs karaktärerna med normbrytande och stereotypa föreställningar där både likheter och skillnader finns gällande deras karaktärsdrag.

Förevarande studies är att undersöka elevers uppfattningar om yrken i förhållande till kön och huruvida elevens könstillhörighet har påverkan på deras inställning. Studien ämnar även att studera om litteratur kan inverka på elevers uppfattningar om yrken. Resultatet grundar sig på insamlad empiri från 24 elever samt intervjuer med hälften av de medverkande. Det insamlade materialet består av teckningar där eleverna ritar och namnger tre fiktiva yrkespersoner, brandman, snickare och lärare. Teckningarna och intervjuerna sätts i relation till varandra och analyseras slutligen kvalitativt.  Tidigare forskning beskriver att det finns en stereotyp uppfattning om flertalet yrken och vem som kan arbeta med vad. Forskning belyser även att flickor är underrepresenterade i barnlitteratur, att flickor ofta porträtteras könsstereotypt samt att en bred representation i barnböcker av hur flickor respektive pojkar kan vara är betydelsefullt för barns självbild. Föreliggande studies resultat visar att litteratur kan ha inverkan på elevers uppfattningar om yrken. Det insamlade materialet indikerar även att eleverna är medvetna om att alla kan arbeta med alla yrken, oberoende könstillhörighet, men att de förhåller sig enligt normen vid samtal om deras eget framtida yrke.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga bruket av barnlitteratur i åk F-3 och genom detta analysera barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv och elevers uppfattningar om dessa normer. De utvalda normerna för studien var kön, genus, etnicitet och funktionalitet. Normerna valdes ut med utgångspunkt i diskrimineringslagen (SFS 2008:567), Skollagen (SFS 2010:800), Barnkonventionen (SFS 2018:1197) samt läroplanens värdegrundsuppdrag (Skolverket, 2019).  Studien kombinerades av kvalitativa och kvantitativa insamlingsmetoder för att ge svar på studiens syfte och forskningsfrågor. Som kvantitativ insamlingsmetod genomfördes en webb­enkätundersökning för att ta reda på verksamma lärares användning av skönlitteratur i under­vis­ningen. Utifrån resultatet genomfördes en kvalitativ text- och bildanalys av karaktärs­skild­ringar. Analysen genomfördes på ett av de skönlitterära verk som framkom från enkäten samt på ett av forskaren utvalt verk. Studien bestod även av semistrukturerade intervjuer med elever som genomfördes efter uppläsning av de två verken för att undersöka elevers uppfattningar om normer. Sammanfattningsvis visar studien att alla lärare som deltog i enkätundersökningen använder högläsning i sin undervisning, majoriteten av dem dagligen.  Syftet med att nyttja högläsning i undervisningen var främst att utöka elevernas ordförråd, bedriva boksamtal samt utveckla kunskaper i och om svenska språket.  Det utvalda skönlitterära verk som framkom från enkätundersökningen förstärker enligt studiens text- och bildanalys de normer som existerar i vårt samhälle. Det skönlitterära verk som valdes ut av forskaren visade sig vara normbrytande enligt litteraturanalysen. De elever som deltog i intervjun visade alla att de var vana att läsa/lyssna till böcker som bekräftar de normer som existerar i vårt samhälle – detta då de visade förvåning till mångfald gällande funktionalitet- och genusnormer. Studien visar behov av en ökad medvetenhet gällande de normer som skönlitterära verk inne­hål­ler och vilka enligt presenterad teori och tidigare forskning samt studiens litteraturanalys för­stärker de stereotypiska normer som råder i samhället. Slutsatsen är att eleverna bör ta del av mer normkritiska verk som utmanar normer. Dessa normer innefattar kön, genus, etnicitet och funktionalitet. En förståelse kring dessa normer kan ge upphov till en djupare förståelse för sig själv och sin omvärld. Elever behöver också få samtala om litteraturen, detta för att utveckla förståelse och kritiskt tänkande kring de eventuella normerna som litteraturen speglar.

I dagens samhälle är eftergymnasial utbildning mer eller mindre ett måste för de flesta branscher. Det skapar i sin tur allt högre krav på att elever lämnar skolan med en god, etablerad läsförmåga. Syftet med studien är därmed att redogöra för hur ett urval av lärare i årskurs F–3 beskriver sin undervisning med läsning och barnlitteratur för att främja elevernas läsutveckling. Genom följande frågeställningar besvaras syftet: Hur beskriver lärarna sin undervisning med läsning och barnlitteratur? Samt Vilka möjligheter och utmaningar finns det i att använda barnlitteratur i undervisningen enligt lärarna? I den här studien har fem verksamma lärare från förskoleklass till årskurs 3 intervjuats. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, tidigare forskning samt styrdokument. Ur ett rikligt resultat framgår det att läsningen är av hög prioritet men att lärarens engagemang och attityd kring barnlitteratur är av betydelse för att skapa en lustfylld undervisning. Slutsatsen är att litteratur är något som bör upplevas tillsammans med andra. / In today’s society post-secondary education is more or less a must for most lines of work. In turn, this creates even higher demands on students to leave school with a good and established ability to read. The aim of the study is to account for how a number of teachers in grades F–3 describe their teaching with reading and children’s literature to promote the students’ reading development. The aim will be answered by the following questions: How do the teachers describe their teaching with reading and children’s literature? And also, What opportunities and challenges lie in using children’s literature in their education according to the teachers? For this study, five active teachers in grades F–3 have been interviewed. To achieve the aim of the study a qualitative method has been used through semistructured interviews and the result has been analyzed from a sociocultural perspective, previous research as well as the curriculum.  From a plentiful result, it become clear that reading is top priority, regarding children’s literature but the teacher’s engagement and attitude regarding children’s literature is of importance to create enjoyable teaching. The conclusion is that literature is something that should be experienced together with others.

Inledning Denna studie fokuserar på mångfalden i förskolans barnlitteratur. Ur ett normkritiskt perspektiv undersöks om och hur mångfald återfinns i barnlitteraturen på förskolan, både i bokhyllan och i undervisningen.  Syfte Studiens syfte är att undersöka om mångfald finns representerad i förskolans barnlitteratur Metod Datainsamlingsmetoden som används är en digital enkätundersökning skapad via SUNET Survey. Denna enkät bestående av 13 frågor publicerades i sex Facebookgrupper för pedagogeri förskolan och besvarades av 115 respondenter. Datan analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS. I SPSS utfördes analyser för att få fram medelvärde och standardavvikelse samt frekvensanalyser. För att uppmärksamma samband mellan de olika variablerna användes även korrelationsanalys och korstabeller. Resultaten sammanställdes sedan i tabell och diagram format.  Resultat Resultatet visar att respondenterna generellt har en positiv syn på mångfald i barnlitteratur. Mångfalden finns till stor del återspeglad i förskolans barnlitteratur. Vissa av mångfalds kategorierna representeras mer än andra i barnlitteraturen på förskolorna. Spridning kring vilka kategorier av mångfald som används i undervisningssyfte är stor, där vissa kategorier återfinns i undervisningen på de flesta förskolor medan andra bara används på ett fåtal.

Studiens syfte är att se hur könsfördelningen ser ut bland huvudkaraktärer och betydande bikaraktärer i de 20 mest populära skönlitterära böckerna som används i årskurs 4-6. Detta för att se vilka typer av karaktärer som eleverna får möta genom skönlitteraturen, samt i vilken utsträckning eleverna får möta olika typer av karaktärer. Den könsfördelning som visar sig i analysen används sedan för att kunna diskutera vad detta eventuellt kan göra för elevernas syn på kön. Metoden består av en analys av skönlitterära böcker för barn. Urvalet gjordes genom att se vilka böcker som 150 lärare använder i sin undervisning genom högläsning och klassuppsättningar, då det är de böcker alla elever i ett klassrum får ta del av och eventuellt diskutera. De 20 mest populära böckerna användes sedan i analysen. Analysen bestod av att titta på vilket kön huvudkaraktärerna och de mest betydande bikaraktärerna har i boken, vilket sedan sammanställdes i en tabell. Resultatet visade att runt 70% av huvudkaraktärerna som presenterades i böckerna var män, och över 60% av de mest betydande bikaraktärerna var män. Oavsett om man tittar på alla 20 böckerna eller de mer moderna av dessa, visar resultatet alltid på att 70% av huvudkaraktärerna är män. Studiens slutsats beskriver hur överrepresentationen av manliga viktiga karaktärer kan påverka elevernas syn på kön, och hur lärare och föräldrar behöver en förståelse för hur mångfald bland huvudkaraktärer är viktigt för elevernas identitetsskapande och deras syn på kön och makt. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-03</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur genus framställs hos karaktärerna i två historiska romaner som används i årskurs 4-6. Mer specifikt undersöker studien hur centrala karaktärer i romanerna Drakskeppet (1997) och Nattkorpen (2021) skildras utifrån ett genusperspektiv. I studien har en kvalitativ analys genomförts som undersökt vilka könsstereotypa respektive normbrytande egenskaper som centrala karaktärer ur de båda romanerna besitter. Utifrån analysen har karaktärerna sedan i resultatet kategoriserats som könsstereotypa eller normbrytande karaktärer. Resultatet visar att sju av tolv karaktärer som analyserats kan betraktas som normbrytande, medan fem av tolv analyserade karaktärer följaktligen är könsstereotypt skildrade. I resultatet framgår också att Drakskeppet innehåller fler könsstereotypa skildringar än Nattkorpen. Med utgångspunkt i analys och resultat har studien i resultatdiskussionen kunnat jämföra hur genus framställs i de båda romanerna och belysa aspekter kring hur miljön i romanerna påverkar hur genus framställs. Resultatet har också utmynnat i en diskussion kring hur romanerna påverkar elevers uppfattning om genus och hur de i undervisningssituationer kan användas för att utveckla eleverna uppfattning om genus och få elever att ifrågasätta traditionella genusmönster. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-03</p>

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn i förskolan uppfattar fysikaliska fenomenet friktion genom att utgå från ett lekpedagogiskt arbetssätt som tar utgångspunkt i barnboken ”Mamma Mu åker rutschkana”. Undervisningssituationens utformning kombinerade högläsning, dramatisering och naturvetenskap på ett lekfullt sätt. I studien observerades totalt sex barn från två olika förskolor med barn i åldrarna tre till fem år. Observationen genomfördes vid förskolornas rutschkana där en av studenterna gestaltade karaktären Mamma Mu och barnen fick möjlighet att undersöka fenomenet friktion med hjälp utav olika material. Observationerna dokumenterades genom ljud- och videoinspelning, där datamaterialet sedan analyserades tematiskt. I resultatet framkom det att barnen visade progression i sin förståelse för fenomenet under undervisningssituationen, de utvecklade sina förklaringar och uppfattningar om fenomenet i relation till olika material mot en rutschkanas underlag. Utifrån barnens verbala och kroppsliga uttryck visar resultatet att barnet fick förståelse för fenomenet. Exempelvis förklarade några barn att det var mer än materialets textur som påverkade friktionen och hastigheten i rutschkanan vilket de beskrev hade att göra med tyngd. Resultatet i studien tyder även på att det lekpedagogiska arbetssättet var till fördel för att skapa intresse, nyfikenhet och förståelse för fenomenet friktion hos barnen. Barnen intresserade sig för karaktären, drog paralleller mellan bokens handling och undervisningssituationen samt utvecklade sina förklaringar om fenomenet genom stöttning från studenten som gestaltade karaktären Mamma Mu. / The study aims to contribute with knowledge about how children inpreschool understand the phenomenon friction. The study uses a playpedagogical approach based on the children's book "Mamma Moo goes downa slide". The design of the teaching situation combined storytelling,dramatization and science in a playful way. Six children from two differentpreschools were observed, the children were three to five years old. Theobservation was carried out at the preschools` slides, where one of thestudents dramatized the character Mamma Moo. The children had theopportunity to investigate the concept of friction using different materials inthe slide. The observations were documented trough audio and videorecording. The data material was analyzed thematically. In the result, thechildren showed progression in their understanding of the phenomenonduring the teaching situation. They developed their explanations of thephenomenon in relation to different materials against the slide. Based on thechildren's verbal expression and body language the result shows that thechildren gained an understanding of the phenomenon friction. For example,some children explained that it’s more than the texture of the material thataffects the friction and speed in the slide, which they described had to dowith weight. The results of the study also suggest that the play pedagogicalapproach was beneficial in creating interest, curiosity and understanding ofthe phenomenon friction. The children were interested in the character, drewparallels between the book's plot and the teaching situation, and developedtheir explanations through the support of the student who dramatized thecharacter Mamma Moo.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur på förskolor, men också hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Vi vill även belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böckerI forskningsbakgrunden behandlas våra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmänhet samt arbetet kring litteraturen såsom högläsning och boksamtal.Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn på två undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Resultatet av vår undersökning visar inte på någon större skillnad varken vad det gäller pedagogers syn på högläsningens betydelse eller bokutbudet på förskolorna. Däremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur skiljer sig åt, bland annat genom att barnen oftare än pedagogerna väljer populärkulturell litteratur.Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förståelse vad gäller barnlitteratur och högläsning i förskolan. Men även att vi genom detta arbete sprider våra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn. Vi vill att fler pedagoger får lust och mod, men även känner kravet gentemot barnen att låta böcker och berättelser av alla slag och genre bli ett naturligt inslag i den vardagliga verksamheten i förskolan.