In this thesis, gender in children's literature is the focus. The purpose is to analyze the gender balance and how the characters affecting the storyline are portrayed. Are the characters portrayed with gender stereotyped characteristics? This study also aims to investigate what educators think of the study's selected books. The books selected for this study are popular children’s books in Sweden that are often used while teaching. The text provides information as to whether educators show awareness of the gender perspective in the study’s chosen books. Do they make conscious decisions and are they aware of what the literature contains? To obtain this, both a questionnaire and a literature analysis will be conducted. The literature analysis creates a deeper picture of which values ​​the literature conveys while the questionnaire is to expand the knowledge of the teachers' views on the books that the study process. The result shows factors that educators have taken into consideration when choosing children's literature and general opinions on specific literature. The result of the literature analysis shows a stereotypical gender distribution among all the children's books, but the main characters was not stereotypically portrayed. / I detta examensarbete är genus i barnlitteratur i fokus. Syftet är att analysera genusbalansen och hur huvudkaraktär och deras motspelare framställts. Har karaktärerna könsstereotypa egenskaper? Studien syftar också till att undersöka vad pedagoger tycker om studiens utvalda böcker. Böckerna som blir utvalda för studien är populära böcker i Sverige som ofta används i undervisning. Texten ger information huruvida om pedagoger visar medvetenhet om genus i dessa populära böcker. Gör de medvetna val och vet de vad litteraturen innehåller? För att få dessa resultat genomförs både en enkät och en litteraturanalys. Litteraturanalysen skapar en djupare bild av de värderingar litteraturen förmedlar medan enkäten är för att utöka kunskapen om pedagogernas syn på böckerna som studien behandlar. I resultatet framkommer faktorer som pedagoger har tagit hänsyn till när de väljer barnlitteratur och överskådliga åsikter gällande specifik litteratur. Resultatet av litteraturanalysen visar en stereotyp könsfördelning i barnböckerna men huvudsakligen ingen stereotyp framställning av litteraturens huvudkaraktärer.

Syftet med denna studie är att analysera en barnboksserie utifrån genus. Ett holistiskt perspektiv används där böckerna analyseras i sin helhet med bilder och text. En tabell med manliga och kvinnliga egenskaper och associerade ord konstrueras med stöd från teoretisk litteratur. Tabellen används sedan för att analysera böckerna med hjälp av flera kategorier.  Handbok för superhjältar innehåller vissa karaktärer med de traditionella könsmönstren men också några som bryter mot dessa normer. Huvudkaraktären Lisa och hennes vänner förändras och utvecklas under böckernas gång till mer normbrytande och självsäkra individer. Genom att utnyttja den tillhörande lärarhandledningen och lägga till diskussionsfrågor om genus kan böckerna användas av verksamma lärare i undervisning kring traditionella könsmönster och jämställdhet. / The purpose of this study is to analyse a series of children’s literature from the perspective of gender. A holistic perspective is used to analyse the books in a wide way with text and pictures together. A chart was constructed with male and female characteristics and associated words found in theoretical literature. The chart was then used to analyse the books with the help of several categories. Guide for superheroes contains some characters that follow traditional gender stereotypes but also some characters that break these norms. The main character Lisa and her friends change and evolve during the progress of the story by breaking the stereotypical gender norms and become more self-certain. By following the structure of the teacher’s manual and adding questions about gender, these books can be used by working teachers to address and discuss gender and equality.

Denna studie tar reda på hur karaktärerna framställs i barnlitteraturen och hur livet med nedsatta rörelsefunktioner gestaltas både i text och bild. En kvalitativ litteraturanalys av sex olika skönlitterära barnböcker som handlar om karaktärer med nedsatta rörelsefunktioner har genomförts. Syftet med analysen är att sprida kunskap om hur förskollärare kan använda litteraturen som ett verktyg i form av ett samtalsunderlag i likabehandlingsarbetet. Resultaten visar att det är viktigt att få förståelse för den situation individer med rörelsenedsättning befinner sig i och visa sitt stöd för dem för att få en bra inkluderande miljö. I de analyserade berättelserna har karaktärerna olika former av stöd från sin omgivning som stärker dem och ökar deras självförtroende. Vilket visar på vikten av att skapa ett inkluderande samhälle. Samtidigt uttrycker karaktärerna en önskan om att de inte vill bli definierade av sin rörelsenedsättning utan vara självständiga individer. Resultatet visar även att det är viktigt att läsa in sig på barnlitteraturen man väljer att behandla för att kunna ha ett bra boksamtal och rikta in det i förhållande till det syfte man har för samtalet med barnen. Detta eftersom barnlitteratur fokuserar på olika aspekter av livet.

Syftet med studien är att ta reda på om Sveriges största förlag inom barnlitteratur Bonnier Carlsen och ett av Sveriges mindre förlag Olika förlag skiljer sig ifråga om normer, genus och etnicitet i deras barnlitteratur. Vi tittar på hur flickor och pojkar framställs i böckerna, vilka normer som finns, om det finns med personer med annan etnicitet än skandinavisk etc. Vi har valt tre stycken böcker från vardera förlag med liknande handling och genre. De genrer vi valt är hästböcker, fotbollsböcker och skräckböcker. Böckerna vi fokuserar på är för åldrarna 6-9 år. Vi har analyserat böckerna enskilt för att sedan jämföra dem med varandra. I resultatet kan vi se att det skiljer sig en del förlagen emellan. Vi fick ett tydligt resultat att böckerna från Olika förlag har mycket fokus på frågor som rör genus, normer och etnicitet medan böckerna från Bonnier Carlsen inte har lika mycket fokus på det. Böckerna från Olika förlag har med fler karaktärer som har en annan etnicitet än skandinavisk samt att de böckerna var mer normbrytande.

Syftet med denna studie är att jag vill se hur barn med fysiska funktionsnedsättningar representeras i barnböcker i förskolan. Dessutom få en uppfattning om hur pedagogerna arbetar för att få funktionsnedsättning som en del i verksamheten oavsett om det finns barn med funktionsnedsättningar eller inte på avdelningen. I studien har jag valt att använda mig av intervjuer som sträcker sig inom en kommun i Värmland och en enkätundersökning för att få en djupare förståelse för hur pedagogernas uppfattning ser ut i övriga Sverige. Studien bygger på 10 intervjuer och 52 svar på enkätundersökningen. Studien har kommit fram till att många pedagogers erfarenhet är att det finns få antal böcker där barn med fysiska funktionsnedsättningar representeras. Några av respondenterna hade aldrig sett ett barn med funktionsnedsättningar i en barnbok. / The purpose of this study is that I want to see how children with physical disabilities are represented in children's books in preschool. Also get an idea of how the teachers work to get functional impairment as a part of the business regardless of whether there are children with disabilities or not in the department. In the study I have chosen to use interviews that extend within a municipality in Värmland and a questionnaire survey to gain a deeper understanding of how the educators' opinion looks in the rest of Sweden. I received a total of 10 interviews and 52 responses to the survey. The study has concluded that many educators' experience is that there are few number of books where children with physical disabilities are represented. Some of the respondents had never seen a child with disabilities in a children's book

Studiens huvudsakliga syfte var att genom ett främst diskursanalytisk tillvägagångssätt ta sig an och jämföra Djungelbokens tre mest kända versioner och svara på frågan vad som skiljer verken åt. Utifrån den teoretiska bakgrunden bestående av en diskurs-, epik- och adaptionsanalys nyansera ämnet och ge ett perspektiv att analysera verken ur för att kunna besvara frågeställningarna. De tre olika versionerna resumerades eller refererades och analyserades utifrån den teoretiska bakgrunden och svar på frågeställningarna gavs. Svaren gav en bild att berättelserna har med tiden blivit mer komplexa och nyansrika, karaktärer har gått från platta till runda och tittarna/läsarna speglas som mer kompetenta. Kompetensen återspeglas även i människosynen och framför allt barnsynen i de olika versionerna. Mowgli, huduvdkaraktären, får representera barnet och går från ett barn med potentiella kunskaper till ett barn med specifika barnegenskaper för att till slut vara det kompetenta barnet med färdiga kunskaper. Konsekvenser för undervisningen kan vara att använda Djungelböckerna (1894, 1967, 2016) till att iscensätta ett möte mellan barn och vuxna och diskutera skillnader i olika berättelsers förhållningssätt i uttryckssätt, historia, tid och rum.

This bachelor's thesis is an investigation into the public libraries'actions following the debate of Stina Wirséns character LillaHjärtat, featured in picture books and films for young children.The character was accused of being racist, due to its similarity tostereotypes such as pickaninnies. Because of this, the books'existence in public libraries was questioned.The purpose of this study is to investigate how librarians havedealt with these books, and what they have based their decisionson. To explore the background of these decisions we have usedPatrick Wilson's theory of cognitive authority (1983). We haveexamined which cognitive authorities have been used in thedecision-making process of how to handle the books containingLilla Hjärtat, and why these cognitive authorities have beenchosen. The method used in the study is qualitative interviewswith seven librarians working in public libraries throughoutSweden.The results of the interviews show that the librarians’ mostprominent cognitive authorities have been authors and illustratorsof children's books. Journalists and bloggers engaged in thedebate have not been given particularly big authority, and neitherhave laws or guidelines in the library field. We believe the reasonfor this is that those working with children's culture are thoughtof to be more informed in this field than those who don't, whichfinds support in Wilson's description of the theory. The cognitiveauthorities found in the study are mainly persons that thelibrarians are familiar with and have trusted before in similarquestions. / Program: Bibliotekarie

In the autumn of 2012 a debate started in Swedish media about racial stereotypes and content in children's literature. Some voices wanted to weed out titles such as Tintin i Kongo (Tintin in the Congo) and the character Lilla hjärtat from Liten Skär och alla Brokiga (Little Pink & Brokiga), while others claimed that it was against our freedom of speech. In this essay I intend to interview librarians to find out if and how the debate has affected their work with purchase and weeding. I will also analyze their purchase policy to find out if it mentions racism and how the policies are applied in practice. As theory I'm using Strömbergs theory regarding three aspects of racism and Klassons theory about three different kinds of librarian roles. Do the librarians take the guardian role, the dialog role or the marketing model? / Program: Bibliotekarie

The purpose of this Master’s thesis is to examine if there is any gender role stereotyping conveyed in recent children’s picture books. The picture books examined are the ten most popular which are selected by a combination of Bokjuryn in Sweden, 2005, and children voting. Furthermore there is a winner each year. The investigation concerns how protagonists, girls and boys, are portrayed and, moreover, if there are any breaches of traditional gender patterns. The method used consists of a qualitative text analysis and in order to be able to do this study a model of analysis is created. This model relates to gender researcher Lissa Pauls fourteen basic questions reduced to five fundamental categories and, to some extent, Gustaf Cavallius model for analyzing pictures. The five categories are the protagonist’s character traits, actions, relationship to surrounding individuals, the way she/he looks and in what settings we find the protagonists. In order to establish personal traits we use a schema consisting of a description of characters, traditionally associated with girls and boys. The result of the analysis reveals that gender role stereotyping still is common in the selected picture books. The male characters outnumber female, they are portrayed in a much more diverse way, are more in control of their life and engage more in adventurous activities further away from the home. These findings are consistent with Yvonne Hirdman’s, Ylva Elvin–Nowak’s and Heléne Thomsson’s theories about gender systems, male – female dichotomy, male domination and how we, as human beings, constantly are in the process of creating gender roles in our lives. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine how opinions and values are expressed in BTJ’s reviews of children’s literature. According to debates reviewed and interviewed librarians, many consider BTJ to be too directing when it comes to the libraries’ purchases of books. Therefore I find it important to study how the reviews are written. Two questions are asked: In what ways do the reviews communicate opinions and values? Has the communication of opinions and values changed over time? The theoretical starting-point is taken from theories about non-fiction and rhetoric. The method is a rhetorical text analysis focusing on the ways in which the reviewers persuade the readers of their message. Reviews of 40 children’s books from the years of 1976, 1986, 1996 and 2006 are analysed through a model of four rhetorical aspects. The result shows that there are many possibilities to express opinions and values in the reviews. This can be made through the choice of subjects, the arrangement of the text and the use of rhetorical figures. The historical perspective shows that there has been a small increase in the use of rhetorical resources from 1976 to 2006. This probably has to do with the fact that the reviews have been lengthened over time. / Uppsatsnivå: D