Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 uppfattar högläsningens roll i undervisningen med fokus på sagor. Studien är kvalitativ med inspiration från en fenomenografisk forskningsansats och grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med avsikt att skapa en djupgående bild av lärares uppfattningar kring högläsning av sagor i undervisningen. Materialet har analyserats efter likheter och skillnader samt tolkats i relation till studiens forskningsfrågor. Urvalet i studien omfattar sex verksamma lärare i förskoleklass och i grundskolan årskurs 1–3. Resultatet visar lärares uppfattningar kring högläsningens funktion i undervisningen, lärares arbetssätt vid högläsning av sagor i undervisningen och lärares val av sagor vid högläsning. Lärare ser högläsning som en viktig del i undervisningen för att hjälpa barn att utveckla sina språkkunskaper och för att skapa en mysig och avkopplad stund under skoldagen. Enligt lärare ska högläsning av sagor ske med inlevelse och det är viktigt att anpassa valet av saga efter den elevgrupp man ska läsa för. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about primary school teachers’ perceptions about the read aloud in the classroom with focus on fairy tales. It is a qualitative study with inspiration from a phenomenographic approach with a foundation in the sociocultural perspective. The material has been collected through semi structured interviews with the intention of getting a deep understanding of elementary school teachers’ perceptions about reading fairy tales aloud in the classroom. The material has been analyzed based on differences and similarities and interpreted in relation to the study’s research questions. The sample in the study comprises six primary school teachers from kindergarten and grade 1-3. The result shows teacher’s perceptions about the function of reading aloud in the classroom, teachers’ ways of working regarding read aloud of fairy tales in the classroom and the teacher’s perceptions about choosing fairy tales for the classroom. Teachers views reading aloud as an important part of teaching to help children develop their language skills and to create a cozy and relaxing moment during the school day. Reading fairy tales aloud should be done with commitment according to the teachers and it is important to adapt the choice of fairy tale to the group that you intend to read to.

The purpose of the study is to investigate how people, in a situation of ongoing environmental and climate change, problematize Swedish forestry. Based on the discourses and logics that are expressed, the focus is on how the resistance is made through notions of the Swedish forest, social categories, nature and man's place in nature. The analysis shows how scientific knowledge and cultural knowledge from the participants' imaginary worlds interact in the crisis discourse the group creates about the Swedish forest. In the social reality of the crisis discourse, it becomes central to make other people "wake up" and see how forestry and the majority's way of life threatens not only the forest but all life on earth. The discussions can be described as a negotiation over what is "natural" as well as what and who is imagined to be part of "nature". Paradoxically, man is articulated both as part of ecological systems and as an "unnatural" intruder in nature: like a pest.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra leksakernas betydelse i förskolan och hur de kan främja lärandets gång hos barn. Enligt vår erfarenhet från den verksamhetsförlagda utbildningen är den fria leken ett stort begrepp som tar upp mycket tid i förskolan. Vi vill därför analysera hur barns lärande utvecklas med hjälp av de leksaker som erbjuds på förskolan och det syfte pedagogerna anser leksakerna har för barnen. Med hjälp av Mia Heikkiläs (2015) teori om genuspedagogik kommer genus få en plats i det empiriska materialet för att även lyfta lärandet inom genuspedagogik. Empirin analyseras med hjälp av Birgitta Almqvist (1991) definition och teori om leksaker och dess olika aspekter. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med pedagoger och en frågelista till föräldrar. Resultatet till de frågeställningar vi har valt är att de flesta leksaker som fanns förr i tiden, finns även idag fast de har utvecklats och moderniserats. Det finns ett lärande i varje leksak som finns på förskolan, vissa kan vara mindre tydliga än andra men barnen utvecklar allt från kunskap till erfarenheter via leksaker. Därav anser de intervjuadepedagogerna att varje leksak har ett syfte för barnen och även för pedagogerna själva. Där finns vissa material på förskolan som pedagogerna anser är viktiga att enbart hålla till dem strukturerade aktiviteterna medan andra leksaker är till för barnens fria lek.

Det här examensarbetet handlar om hur barnen på en specifik förskola utnyttjar hallen i den fria leken och på vilket sätt. Syftet är att undersöka vilka lekar som utspelar sig i hallen. Vi har använt oss av relevant forskning och litteratur för att få svar på våra frågeställningar, som är Hur uttnytjar barnen hallen i den fria leken? Och vilka lekar uppstår? I avsnittet om tidigare forskning presenteras forskning om förskolemiljö, lek och hallen. Till detta examensarbete har det gjorts en kvalitativ studie där observationer på en 3-5-årsavdelning står i fokus. Vi har valt att tolka observationerna ur ett sociokulturellt perspektiv och vi går även in i Vygotskijs teori om fantasi och kreativitet. Analysen varvas av observationer, litteratur och Vygotskijs teorier. Det vi kommit fram till genom denna studie är att barnen verkar trivas i hallen och hallen stimulerar till fantasi och kreativitet. Våra tolkningar är att barnen ofta får vara i fred från pedagogers övervakande blickar och att det kan vara skönt att komma ifrån det som händer inne på avdelningen. Resultatet vi har kommit fram till är att det inte alltid är den mest pedagogiskt utformade miljön som fångar barnens intresse.

Syftet med studien är att undersöka och åskådliggöra förskollärares uppfattningar om fantasi och föreställningsförmåga som fenomen, samt hur de anser att fenomenen kan stimuleras och utvecklas i förskolans verksamhet. Studien ämnar även att undersöka hur barns fantasi och föreställningsförmåga framkommer för förskollärarna. Genom fenomenologisk teori och metod utformades semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. En fenomenologisk femstegsanalys har genomförts och analyserat den insamlade empirin. Resultatet från analysen visade att fenomenet fantasi uppfattades genom tre enskilda teman, redskap, kreativitet och lek och ett fjärde tillsammans med föreställningsförmågan, nämligen verklighet. Föreställningsförmågan uppfattades genom tre teman, verklighet, förståelse och att föreställa sig. Från informanternas uppfattningar om fantasi framkom att fantasi kan ses som ett redskap att använda i varierande aktiviteter, med varierande förmågor tillsammans med kreativitet och att fantasi ses som grund till leken. I uppfattningar om föreställningsförmåga framkom att förmågan innebär att ha förståelse för andra människor, att kunna föreställa sig saker som inte finns samt att verkligheten inte kan frånkopplas från varken fantasi eller föreställningsförmågan.

Examensarbetet handlar om hur leken gestaltas i två barngrupper med olika etniska sammansättningar som befinner sig i två stadsdelar i Malmö. Den ena barngruppen består av barn med majoritet av svenskt etniskt ursprung och i den andra barngruppen har barnen olika etniska ursprung. Syftet med examensarbetet är att få syn på likheter och olikheter i barns lek och hur det etniska ursprunget påverkar leken. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Vad leker barnen på en förskola i Sverige med majoritet av barn med svenskt etniskt ursprung? Vad leker barnen på en förskola i Sverige där barnen har olika etniska ursprung? Vad finns det för likheter och olikheter i barnens lek i dessa olika barngrupper? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt samtala med barnen om leken och att intervjua barnen om lek. De teoretiska utgångspunkterna har varit lek och etnicitetsbegreppet samt den kulturhistoriska teorin. Resultatet pekar på att leken speglas av barnens olika erfarenheter och värderingar som barnen bär med sig från sina kulturer. Det gemensamma språket har stor betydelse för lekens utveckling. Barnen tar stoffet till fantasin från de kunskaper de har fått i det verkliga livet och sedan skapar de något nytt tillsammans i leken. Gemensamma upplevelser är viktiga för att berika och inspirera barnens fantasi. Slutsatsen i arbetet är att lek formas av etnicitet och att etnicitet formas av lek.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur pedagoger arbetar med sagor i förskolan och skolans tidigare år. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex pedagoger verksamma i förskolan och skolans tidigare år. Utgångspunkten i denna undersökning är Vygotskij utvecklingsteori. De pedagoger som vi har intervjuat har olika syn på sagans betydelse, men samtliga håller med om att det är väldigt viktigt att läsa för barnen. I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att sagor är kulturarv och att genom sagor får barnen ett rikt ordförråd. Resultatet av vår studie visar att sagor kan användas som hjälpmedel för att utveckla barnens språk. Det viktigaste målet för pedagoger som arbetar i förskolan är att barnen ska lära sig lyssna och sitta lite längre stunder. Vi anser att pedagogers arbetssätt med sagor är avgörande för hur barnen utvecklar sin nyfikenhet och lust att lära. / The purpose of this study is to find out how teachers work with stories in preschools and schools in previous years. Our study is based on qualitative interviews conducted with six teachers working in preschool and school years earlier. The premise of this study is Vygotsky development theory. The teachers we have interviewed have different views on the importance of the tale, but all agree that it is very important to read to children. The result, scientists can discern that the teachers think that stories are cultural heritage and, through fairy tales, children get a rich vocabulary. The results of our study show that fairy tales can be used as a tool for developing children's language. The main objective for educators working in preschool is that children should learn to listen and sit a bit longer periods. We believe that educators working with stories is crucial to how children develop their curiosity and desire to learn.

AbstractDorai Jacobsson, L & Romero Larsson, C (2008). Barns lek med artefakter. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur barn på två förskolor leker med artefakter och vad dessa har för betydelse för deras samspel och kommunikation. Vi har utgått från sociokulturell teori där människan ses som formad av sin miljö men också själv är med och förändrar den. Centralt är bruket och utvecklandet av artefakter som människan använder för att upprätthålla olika aktiviteter, skapa nya saker och kommunicera. För att få svar på vårt syfte har vi haft följande frågeställningar: Hur leker barnen med olika artefakter? Hur samspelar och kommunicerar barnen med varandra genom artefakterna? Är leken lustfylld? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna är observationer med videokamera och dagboksanteckningar. Resultatet pekar på att barnen med artefakterna varierar sina lekar och genom fantasi skapar nya lekar. Undersökningen visar också att det kring artefakterna genereras mycket kommunikation: både tal och icke verbal kommunikation, samspel, lustfylldhet och konflikt. Det har också kommit fram att barn leker olika saker i olika rum. Slutsatsen är att artefakter har stor betydelse för barns kommunikation då de hjälper barnen att uttrycka sig och visa sina avsikter. Utifrån detta är det viktigt hur lärare utformar förskolans miljö och vilka artefakter som skaffas. Nyckelord: Lek, artefakter, förskola, sociokulturell, kommunikation, fantasi, lustfylldhet.

SammanfattningSyftet med denna undersökning är att ta reda på hur kreativt tänkande utvecklas i skolan samt hur lärarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmåga främst i icke estetiska ämnen. Skolans styrdokument Lgr 11 ställer krav på utveckling av den kreativa förmågan, ett uppdrag som uppmanar till att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna måste uppmuntras att utveckla och använda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytänkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjälp av ny och äldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förståelse och tolkning av den kreativa processen i allmänhet och i skolan i synnerhet.Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fått inblick i hur lärarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och därtill även hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat från denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har läst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet.Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns några kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lär ut det kreativa tänkandet. Läraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tänkande.Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tänkande.

Syftet med studien är att jämföra hur populärkulturen kommer till uttryck i barns lek samt få en insyn i hur pedagoger reflekterar kring populärkulturen i Reggio Emilia respektive Waldorfförskolor. Vi har sedan brutit ner syftet i två frågeställningar: Hur kommer barns intresse för populärkultur till uttryck i leken på förskolan? Hur ser pedagoger inom förskolan på populärkultur? Vår teoretiska ansats bygger på Säljös sociokulturella teori och Vygotskijs fantasiteori. Vi har använt oss av kvalitativ metod med deltagande observationer och kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod. Resultatet av vår studie visar att barnen inom Waldorf och Reggio Emilia uttrycker populärkulturen på liknande sätt med hjälp av erfarenheter från TV och film. Resultatet visar även att pedagogerna inom Reggio Emilia och Waldorf har liknande syn på populärkulturen, pedagogerna är förhållandevis negativa till populärkulturella inslag på förskolan.