The primary aim of this essay is to study teachers' views on different problems that occur in a modern, multicultural classroom where history as a school subject is taught. The method was to perform semi-structured interviews with teachers, and discuss problems surrounding relation, causes, and solutions related to problems such as eurocentrism. As guiding theories, Ania Loombas' thoughts about post-colonial studies, Kenneth Nordgren's 'intercultural skills' and ‘historical empathy" were used. Seven interviews were conducted, and the results show a variety of views. Most of the teachers thought that the eurocentric perspective was a distinct and thought-provoking element in the classroom. Some argued that the perspective was logical and didn’t cause any significant harm to the pupils. All the teachers could, in different ways, relate to the stated problems. The main causes, according to the teachers, were a lack of knowledge regarding non-European history and a lack of time (few teaching hours). The study showed that teachers need to utilize their own creativity and invest time in in-service learning to develop an education that prepares pupils for a global, multicultural society. To enable this, the regulatory documents need to be clearer regarding how other kinds of history are taught to the pupils. The teachers also asked for new and modern teaching materials.

Under våra praktikplatser och vid en granskning av kursplanen i historieämnet har vi reagerat på att stora delar av det centrala innehållet är väldigt Europa-centrerat. Det står även att vi som lärare bör arbeta mer med ett mångkulturellt perspektiv i vår undervisning. Vi anser nämligen inte att detta perspektiv speglar sig i läroplanen. Våra huvudområden i examensarbete handlar om vad historielärare har för uppfattning om balansen mellan det eurocentriska och mångkulturella perspektivet i läroplanen. Utöver det hur historielärare beskriver balansen mellan det eurocentriska och mångkulturella perspektivet i sin undervisning. För att reda ut detta kommer vi förklara eurocentrism och mångkulturalism som begrepp och vad det finns för olika perspektiv av dem. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av historielärare för att få reda på deras attityder och tankar kring vårt valda område. Samtliga av våra informanter arbetar på mångkulturella skolor och vi kan på så sätt få en god inblick i hur dessa lärare ser på kursplanen och deras reflektioner kring sin egen undervisning. Resultatet av dessa intervjuer är enhälligt då samtliga informanter anser att kursplanen i historia är eurocentrisk och att en styrning krävs för att ha det mångkulturella perspektivet i beaktande i sin undervisning. Vidare visar resultatet att balansen mellan eurocentrism och mångkulturalism inom historieämnets kursplan och undervisning i många fall är svår att urskilja, både i kursplanen och i lärarens tolkning av kursplanen. Det är klart och tydligt att de intervjuade lärarna använder till stor del ett eurocentriskt perspektiv i sin historieundervisning vilket skapar en ojämn balans mellan eurocentrism och mångkulturalism.

Recent studies have shown how social media platforms provide online spaces for people to express negativity and hate towards refugees, especially those who fled during the refugee crisis of 2015. With a theoretical framework of postcolonialism, orientalism, eurocentrism and a linguistic power perspective this study examines whether the same applies to Ukrainian refugees that fled during the Russian-Ukrainian war that started in February of 2022. The aim is to ascertain how both the groups of refugees that fled during the refugee crisis and the Russian-Ukrainian war were constructed by Swedish Facebook users.  Through critical discourse analysis 61 comments written on the Swedish newspaper Expressen's Facebook page were analyzed in this study. The results show how six out of seven discourses contributed to the construction of a negative image of refugees that fled during the refugee crisis. The most common discourse show how they constantly were being mistrusted and accused of lying as opposed to the Ukrainian refugees who were constructed in a more positive manner. There was a presence of eurocentrism and the “Us” and “Them” construction in the comments. Refugees that fled during the refugee crisis constantly were being distanced while Ukrainian refugees were constructed as a part of the European “Us”.

This study aims to problematize racialized and sexualized discursive constructions of the"immigrant" within the political conversation in Sweden. Discursive constructions of the“immigrant” often depict the “immigrant” through words such as "child marriage", "rape" orother implied meanings of patriarchal gender relations. Thus, the discursive constructions of"immigrants" construct and reproduce both racialized and sexualized images of the"immigrant". These depictions are problematic especially when they, as categories, becomefixed or are used to legitimize oppression. The empirical material, that consists ofparliamentary debates november and december 2015 as well as march and april 2022, isstudied through an application of discourse theory as well as a collection of postcolonial andfeminist theories about how sexualization and racialization are produced and reproduceddiscursively. The study concludes that the "immigrant" is often depicted through aEurocentric perspective as “the other” in relation to the west. These constructions of “us” and“them” are often based upon racialized and sexualized constructions of the “immigrant”.These findings align with the previous studies within the field. The main contribution of thisstudy is an empirically proven connection between discursive constructions of the"immigrant" and racialized and sexualized representations of them.

Syftet med detta examenarbete är att undersöka vilka didaktiska övervägande gymnasielärare gör gällande religionsundervisning i buddhism och hinduism samt vilket material de använder och varför. För att göra detta har vi använt oss utav tre olika teoretiska utgångspunkter som vi anser vara relevant för vår undersökning: representation, religionsdidaktik och eurocentrism Vidare har vi använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod – en kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju där vi har intervjuat tre lärare på tre olika gymnasieskolor för att för en djupare inblick i lärarnas arbetssätt. Det vi kom fram till var att dagens undervisning är influerat av äldre arbetssätt som lever kvar. Dessa arbetssätt är starkt influerade av den eurocentriska världsbild som annars håller på att avta ute i samhället. Vårt resultat visar även på att undervisningen varierar beroende på lärarnas förkunskaper och att lärare inte gör några särskilda didaktiska överväganden i sin undervisning.

Då flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan återfinns såväl som i läromedel och i skolan som institution så syftar detta arbete till att analysera om även nyproducerade läromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan från lärarutbildningen, kan sägas bidra till att upprätthålla diskriminerande strukturer. Detta arbete är framförallt inriktat på begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod används en innehållsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot läromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal även är berättigade när läromedel från 2012 analyseras. Det är framförallt närvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sägas skapa maktojämlikheter i läromedlen. Vid analysen av kursplanen så står det också att finna formuleringar som måste anses vara diskutabla. Vidare diskuteras bristen på nyanserade perspektiv och teoribildning i kursplanen. I slutdiskussionen för detta arbete så menar jag att lärarstudenter måste kunna tillgodogöra sig och exponeras för diverse olika begrepp och teoribildningar som rör frågor som etnicitet, strukturell rasism, mångkulturalism, och socialkonstruktivism för att på så sätt kunna bedriva en icke-diskriminerande undervisning. / This paper discuss the presence of ethnic discrimination in newly produced textbooks made for history education. Earlier research on the subject argues that modern schools and educational institutes need to highlight the issue in order to create a non-discriminating education. There is a need to incorporate theories like "Critical race theory" into the curriculums of existing teacher educations.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur grundskoleelever uppfattar Indien och hinduism. Detta har undersökts genom en analys av resultatet utifrån postkoloniala teorier om orientalism. Jag har även försökt återknyta detta resultat till hur undervisningen i skolan vad gäller Indien och hinduism ser ut. Mitt urval och tillvägagångssätt består av 10 elevintervjuer och 1 lärarintervju. För att uppnå syftet har jag utgått från ett antal teoretiska utgångspunkter som hör orientalismen till, såsom: Eurocentrism, Den Andre, exotism, Västerlandet och vi-och-dem. Undersökningen visar att informanterna till stor del har en väldigt enkel och onyanserad bild av Indien och hinduism. Till viss del stämmer de orientalistiska begreppen in på informanternas uppfattning, däremot finns det knappt några spår av nedsättande värderingar som annars genomsyrar ett eurocentriskt synsätt. Informanternas uppfattning om undersökningsområdet bygger mycket på det som lärts ut i skolan och återspeglar väl det undervisade stoffet.

Läroböcker har en central roll i undervisningen i den svenska skolan och undersökningar visar att eleverna värderar läroböckernas framställning som sann utan vidare kritiskt tänkande. Det är västerlandet, främst Europa och USA, som står i läroböckernas fokus och en utredning från 2006 menar att svenska läroböcker är vinklade till västerlandets fördel och andrafierande gentemot övriga världen. Med tanke på den ekonomiska och politiska maktposition som asiatiska länder både har och haft genom historien, undersökte vi hur framställningen av asiatiska länders historia ser ut i historieläroböcker på gymnasial nivå. Detta gjordes genom att både kvalitativt och kvantitativt analysera innehållet i fem historieläroböcker. Själva texten analyserades i den kvalitativa delen och här användes ett analysverktyg format efter begreppen eurocentrism, orientalism och orientalistiska klausuler. Dessa tre begrepp användes eftersom de är teorier om processer som alla bidrar till västerlandets position som vi och asiatiska länders position som dem. Den kvantitativa delen bestod av att mäta utrymmet som västerlandet kontra asiatiska länder får i både antal sidor och textstycken. De slutsatser vi kunnat dra från resultatet är att de analyserade läroböckerna består till största del av historia skriven med ett västerländskt perspektiv. Framställningen av asiatiska länder är många gånger andrafierande och vi har kunnat identifiera eurocentrism, orientalism och orientalistiska klausuler i de olika läroböckerna. Trots att den asiatiska historien ofta är skriven ur ett västerländskt perspektiv får asiatiska länder mycket utrymme i relation till det utrymme som ges övriga världsdelar.

Examensarbetet ägnas hur historien förmedlas i tre utgåvor av läroboken Levande historia. Jag frågar mig på vilket sätt en lärobok i ämnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stå för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gällande kurs- och läroplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans läroplan. Här balanseras kravet på lärobokens objektivitet mot ett krav på elevens kritiska tänkande. Undervisningen ska vara ”saklig och allsidig” samtidigt som eleven förväntas utveckla ”sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden”.Undersökningen fokuserade på sex områden: geografisk utgångspunkt, Sveriges historia, genus, illustrationerna, elevuppgifterna och förhållandet till skolans styrdokument. Undersökningen visade på stora skillnader i bland annat skildringen av västerlandet och områden utanför västerlandet, i skildringen av storpolitiken kontra människans vardag och i hur, och på vilket sätt, bokens elevuppgifter förmår utvidga eller begränsa lärobokstexten. Böckerna visade däremot på liknande ingångar i området genus. Samtliga böcker praktiserade en utpräglat normativ och stigmatiserande syn på manligt och kvinnligt. / The essay deals with how history is transformed in three editions of the schoolbook Levande historia. I am asking myself on witch way a history schoolbook can be perceived as tendentious/one-sided/biased etc and what possibly could represent the opposite. What differences in formulations, dispositions and selections can be motivated by present curriculum and what can not.The subject can be defended on behalf of the view on knowledge expressed in schools curriculum. Here is the demand on the schoolbooks objectivity balanced with a demand on the pupils critical thought. The lectures shall be “objective and comprehensive” at the same time as the pupil expects to develop his or hers “ability to a critical study of facts and conditions”.The investigation was focused on six areas: geographical standpoint, the history of Sweden, gender, illustrations, pupil tasks and the connection to schools governing documents. The investigation pointed on large differences in f ex the depiction of the west and areas outside the west, in the depiction of major policy versus the daily life of ordinary people and how, and in what way, the schoolbooks pupil tasks have the ability to increase or limit the text of the schoolbook. The books showed however similar inputs in the area of gender. All books were practicing a distinctly normative and stigmatized view on male and female.

Uppsatsen är en text- och bildanalys där vi analyserar Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) ur ett postkolonialt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den amerikanska ursprungsbefolkningen porträtteras i Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) samt vilka didaktiska möjligheter och utmaningar som boken erbjuder i undervisningssammanhang. Ett vidare syfte är att diskutera om det är möjligt att använda sig av Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) i undervisningssammanhang givet den värdegrund som skolan vilar på och ska förmedla. Metoden som används är text- och bildanalys med ett kvalitativt och postkolonialt teoretiskt anslag. Resultatet av analysen visar på att boken i förhållande till det postkoloniala arvet förstärker bilden av den “imaginära indianen” genom västerländska och eurocentriska värderingar. Som exempel upptäcktes rent rasistiska och stereotypa illustrationer och formuleringar i boken. På grund av detta blir således boken intressant för ett normkritiskt arbete i skolan.