<p> This essay focuses on the press coverage of the riots in Gothenburg 2001. The questions it aims to answer are, How is it that although the media was gender-neutral in its news reports, the lasting memory is one of rioting men, and why did the media simultaneously exaggerate and minimize the importance of the riots?</p><p>The material consists of articles and photographs from Swedish mainstream newspapers. The method is text analysis, with a heavy influence of discourse theory. The conclusions are that since the hegemonic discourse on gender does not allow women to be active and violent, all bodies in the riot automatically become men, no matter how female they seem to be in other contexts. The tendency of the press to both enhance and lessen the significance of the riots is because the power balance between the hegemonic discourse (represented by the police) and the challenging discourse (represented by the rioteers) shifted, and perhaps it shifted more than anyone was prepared for. The hegemonic discourse has to re-instate itself as hegemonic, and thus the press has to reduce the impact of the riots. The augmentation of the significance is intended to portray rioting as something normal people does not do, by portraying the rioteers as hooligans and terrorists.</p>

<p>The following text is a study of non-normative gender positions and sexualities in the architecture of the senses proposing and encouraging a new way of thinking about the built environment in terms of gender. My assumption is that a change in the way that we think about gender in the theory, practice and education of architecture also will affect the way we think about gender in relation to bodies. By showing that what we usually take for granted as a symbol for male masculinity in the expression of architectural space due to essentialist ideas about gender, can just as well be interpreted as a form of female masculinity, or an expression of butchness, my aim is to disrupt, dislocate and resignify patriarchal and heterosexist norms. I also touch briefly upon the construction of gender and racialization of sexuality within female masculinity in terms other than sex, such as class, race and ethnicity.</p><p>In an architectural analysis of Peter Zumthor’s bathhouse in Vals, Switzerland, I apply a newly constructed methodology, what I call non-essential phenomenology, joining aspects of both phenomenological ideas and post-structural thought based on texts by Juhani Pallasmaa and Judith Butler. Within this methodology, I devise several new concepts such as transmateria, material performativity, and sexual material performativity which are necessary for analyzing both the performative aspects of matter and the materialization of gender in bodies. By showing that more than one interpretation exists in the way we create and inhabit space, I present the possibility of shifting and resignifying earlier assumptions about sex/gender, dismantling essentialist thinking and disrupting heteronormative trends, while retaining the materiality of matter and body to create spaces which benefit all bodies, genders and sexualities.</p>

<p>Uppsatsen utgår från syftet att ringa in diskurser kring mens, och att utifrån poststrukturalistisk diskursteori granska hur dessa kan ses som performativt könande av den menstruerande kroppen.</p><p>Mensdiskurser ska förstås som tal om samt praktik kring mens. Dessa diskurser har jag försökt fånga genom att analysera vad som här kallar mensrådgivningslitteratur. Därutöver har fyra unga tjejer som fått mens intervjuats om hur de förhåller sig till och talar om menstruation och (sitt) menstruerande. Utifrån tre teman har därefter poststrukturalistiska teorier om diskursivt könande praktiker applicerats. Dessa har huvudsakligen hämtats från Bronwyn Davies (2003) resonemang om könade kroppar, samt barn som medkönande agenter. De teman som återkommer är ”Mens som utvecklingsberättelse”, ”Mens som förenande av kvinnor och uteslutande av män”, samt ”Att vara sist”.</p>

<p>Människor ser på varandra i form av man eller kvinna, något som</p><p>medför att vi behandlar könen olika. Tidigare genusforskare</p><p>omnämner en maktobalans där mannen ses som norm. Forskning kan</p><p>betraktas som ett maktmedel där det råder en obalans mellan könen</p><p>och där det manliga könet premieras. Detta gör att kvinnor inte får</p><p>samma möjlighet till karriärutveckling. Syftet med föreliggande studie</p><p>var att undersöka karriärhinder kvinnor upplevt under sin forskartid.</p><p>Urvalet består av disputerade kvinnor vid Psykologiska institutionen</p><p>vilka inte har en tjänst inom akademin innehållande forskning. Sex</p><p>kvinnor intervjuades och data analyserades med hjälp av en induktiv</p><p>tematisk analys. Resultaten visar att kvinnor upplever otydliga</p><p>karriärvägar samt ansenlig konkurrens. En stor tidspress upplevs i</p><p>jakten på meriter samt att den mansdominerade miljön motarbetar</p><p>kvinnlig medverkan. Slutligen påtalas valet mellan forskarkarriär och</p><p>familj vilket kan hänföras till maktobalansen mellan könen och de</p><p>könsstrukturer som råder i den samhälliga kontexten.</p>

<p>Stadsbarn har idag på grund av trafik och andra hot en begränsad utomhusarena att vistas på. Skolgårdar fyller därför en viktig funktion och det är viktigt att dess utformning gynnar alla barns behov av aktiviteter och utveckling. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken roll skolgårdens utformning har för elevernas val av aktiviteter. Undersökningen gjordes delvis ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna under arbetets gång var: Hur ser skolgårdsmiljön ut? Hur utnyttjar eleverna skolgårdsmiljön i sina aktiviteter? Vilka aktiviteter ägnar sig eleverna åt på skolgården? Finns det platser och aktiviteter på skolgården som är genusfria/ genusbundna? Som teoretisk ram valde vi att utgå främst från Lev S Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori där leken lyfts fram som en källa till utveckling samt Johan Asplunds forskning kring miljö och platsidentitet. Undersökningarna baserades på direkta observationer av skolgårdsmiljön och elevernas aktiviteter, samt kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att ta reda på deras perspektiv kring skolgårdens utformning. Arbetet var avgränsat till en jämförelse mellan två olika skolgårdar i Stockholms innerstad. Barnen som deltog i undersökningen var från årskurs ett till årskurs tre på båda skolorna. Resultatet visade att skolgårdens miljö både kan gynna och begränsa barn i sina val av platser och aktiviteter. Små rum med naturinslag bidrar till att miljön är tolkningsbar på olika sätt, barnen får inspiration och öppnar upp sin tankevärld. Skolträdgården, med många rörliga naturinslag som växter, vatten och stubbar, uppmuntrar barns kreativa förmåga och fantasi. Skolträdgården är en plats som innehåller upplevelsemässiga aspekter. Asfaltsytan på skolgården är ett bra underlag för både bollspel och många andra regellekar. Aktiviteter på skolgården äger rum oavsett hur miljön ser ut. Barn har ett behov av att röra på sig samt utvecklas motoriskt, kognitivt och socialt genom valet av olika lekar och aktiviteter. Vår studie visade att traditionella könsroller kan suddas ut genom att pedagogerna uppmuntrar aktiviteter som bryter mot tidigare föreställningar kring manligt och kvinnligt. Pedagogerna har en viktig roll som goda och inspirerande förebilder. Den viktigaste slutsatsen i studien var att en rik miljö bidrar till mer inspiration i valet av aktiviteter än om miljön är torftig. Om alla platser på en skolgård känns trygga och om det finns en variationsrik miljö med mycket naturinslag så skapas stora förutsättningar för att aktiviteter och lust äger rum på precis hela skolgården.</p>

<p>Vår nyfikenhet till denna studie väcktes genom att vi fick reda på att det startas fler företag av kvinnor än av män på Idélab på Mälardalens högskola. Detta är en skillnad mot övriga landet, där fler företag startas av män än av kvinnor statistiskt sätt. Frågan vi ställde oss var vilka faktorer det är som påverkar att statistiken ser ut som den gör på Idélab? För att hitta svaren till detta har vi intervjuat tio kvinnliga företagare som startat sin verksamhet via Idélab, två ur personalen på Idélab och även en sakkunnig person inom ämnet. Intervjuerna gjordes i början av studien för att skapa ett öppet angreppssätt och för att inte styra resultatet allt för mycket av tidigare teorier om ämnet. Denna studie ger ett bidrag till ämnet innovationsteknik genom ytterligare en pusselbit inom området kvinnligt företagande. Även ansatsen där empiri undersökts före teori kan ses som ett bidrag till nytänkande. Avgränsningar för studien är att endast titta på en aktör, nämligen Idélab, och intervjuerna har gjorts med enbart kvinnor för att få ett större fokus på kvinnorna och deras historia.</p><p>Resultat från studien visar att det är flera faktorer som bidrar till det höga antalet företagsstarter av kvinnor via Idélabs verksamhet. Faktorer som de intervjuade företagarna lyfter fram och uppskattar och som tillsammans skapar en arbetsmetod hos Idélab som visar sig vara gynnsam för kvinnor. De faktorer som framkommit genom intervjuerna och som kan påverka antalet kvinnliga företagsstarter via Idélab är verksamhetens värderingar och sätt att jobba, att de stöttar individen mer än själva idén. Idélab erbjuder också genom sin verksamhet tillgång till ett stort nätverk och möjlighet till samarbeten. Företagarna får tillgång till kontorsplats och många av dem får också kunder via Idélab vilket kan bidra till företagsstarterna och ökad tro på sin företagsidé. På Idélab bryts även den traditionella bilden av företagaren ned vilket kan vara gynnsamt för kvinnor då de inte behöver passa in i den traditionella mallen av företagaren som genom tiderna haft en manlig prägel. Idélab ligger också på en institution där hög andel kvinnor finns på utbildningar inom branscher som har en hög andel egna företagare. Det i sin tur gör att det finns gott om egna företagare som förebilder inom dessa yrkesgrenar på Idélab. Att det är så pass många kvinnor som startar företag via Idélabs verksamhet gör också att det över lag finns ett stort antal kvinnliga förebilder på Idélab.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to investigate how seven homosexual men in the age between 18 and 26 years experience openness with their sexuality in Stockholm. We wish to investigate how these men experience and handle their everyday life in a community characterized by a heteronormative foundation. We will focus on how they handle their openness in an urban environment and if they experience any limitations dependent on the situation or surroundings they live in, and also how they handle these situations. The study is hermeneutically inspired where seven life story interviews are analyzed within the theoretical frameworks provided by Connell, Goffman, Foucault and Queer theory.</p><p>The results show that the respondents’ openness varies depending on a variety of factors where surroundings, situations and previous experiences are influential. In those cases where the openness was limited there appeared to be several different strategies to use. Furthermore feelings of many times being excluded and belonging to a different part of society were clear. These feelings have proven to be constantly present in the minds of the respondents. It is also clear that there is strength and solidarity to be found within their own group.</p>

<p>Denna studies syfte är att undersöka på vilket sätt genus framställs i böcker för barn i förskoleåldern. Det som genomsyrar arbetets syfte är om böcker för barn i förskoleåldern är stereotypa eller inte. I studien har åtta barnböcker undersökts och analyserats utifrån genus. Dessutom har undersökts, genom intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare, hur medvetna pedagoger är om genus i barnböcker. Detta är en kvalitativ studie, det vill säga en småskalig studie. I studien har framkommit att tidigare forskning i ämnet menar att barnböcker är stereotypa i sitt innehåll. Författarna till denna studie har kommit fram till liknande resultat, att de allra flesta barnböcker framställer stereotypa bilder av flickor och pojkar, men menar att författare till barnböcker även försöker förmedla en utmanande bild ur genussynpunkt. I studien har genom intervjuer med förskollärare framkommit att förskollärare i dagens förskola anser sig sakna kunskaper om genus samt ha få kunskaper om vad barnböcker förmedlar om genus.</p>

<p>Denna textanalys är en undersökning av två läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen påbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. </p><p>Mitt resultat i denna undersökning visar på att Bonniers Teknik bäst anpassar sig för att inkludera båda könen i undervisningen. Texten i läromedlet uppvisar stor variation i arbetssätt och anpassning till läsaren. Den exkluderar inte något perspektiv utan ger en jämställd bild av vad teknik innebär.</p>

<p>Mitt syfte är att ta reda på hur det goda barnet konstrueras i läseböcker från tre olika perioder. Jag tittar även på hur det goda barnet konstruerades i relation till genus, familj, skola och samhälle. Det goda barnet konstrueras antingen som pojke eller som flicka och detta görs genom att de identifieras i motsats till varandra. Pojkar och flickor görs till en dikotomi. Det goda könsspecificerade barnet sätts sedan in i olika sammanhang som familj, skola och samhälle. Sammantaget presenteras pojkar och män som norm, de är oftast huvudpersoner i berättelserna och får oftare en roll som aktiv i texterna, samtidigt som flickorna får komma in i texterna när någon behöver tröstas eller tas om hand.</p>