<p>Huvudsyftet med vår undersökning var att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan arbeta utifrån ett genusperspektiv, vilka uppfattningar pedagogerna har om genus och hur man som pedagog kan arbeta mer konkret utifrån ett genusperspektiv. För att ta reda på detta användes en kvalitativ undersökning som bestod av intervjuer. Åtta pedagoger intervjuades som alla är verksamma i förskolan och som arbetar på ett medvetet sätt ur ett genusperspektiv. Resultatet visar på att pedagoger har olika definitioner om vad genus är och betyder. Utifrån intervjuerna kom det fram olika förhållningssätt och olika arbetssätt som pedagogerna använder sig av i sitt genusarbete. Något som alla pedagoger bidrar med till resultatet är att pedagogerna tänker på hur man bemöter barnen, använder sitt språk och hur man utformar den fysiska miljön.</p>

<p>Att motverka stereotypa könsroller är ett av flera uppdrag som förskolan har. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar i förskolans vuxenstyrda situationer men även att ta reda på hur pedagogerna ser på genus. Arbetet bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa metoder där vi utfört observationer följt av intervjuer med pedagogerna. Detta för att få en djupare syn på hur synen på genusmedvetenhet kan se ut i förskolan. Med hjälp av pedagogernas tankar och reflektioner rörande genus bildar vi oss en uppfattning om hur detta kan ta sig uttryck i verksamheten och i bemötandet av flickor och pojkar.</p><p>Studiens resultat visar att pedagogerna på den aktuella förskolan över lag visade en medvetenhet rörande genus dock mer i tanke än i handling. Detta var de alla överens om men efterfrågade yttre stöd och ökad kunskap inom ämnet. Vad vi kunde se var att pojkar är de som i större utsträckning får ta del av den negativa uppmärksamheten, framförallt under samlingen. Flickor uppmuntrades oftare till längre samtal och deltog på ett aktivt sätt i både samling och under måltider. Tidigare forskning har visat att detta ämne (genus) är i behov av större kunskap och vidare forskning. Även om pedagogerna är till viss del medvetna och försöker bemöta flickor och pojkar på ett jämställt sätt är det tydligt att detta är ett långsiktigt och krävande arbete. Det fordras av pedagogerna att de är insatta i vad det kan innebära att vara och agera genusmedvetet.</p>

<p>Denna uppsats är en intervjustudie där Carol Lee Bacchis ”What´s the problem”-modell fungerar som inspiration för hur materialet begripliggörs och analyseras. Syftet är att undersöka synsättet på anorexi inom den specialiserade ätstörningsvården med utgångspunkt i ett feministiskt teoretiserande kring detta. Specifikt undersöks när- och frånvaro av genusperspektiv och i vilken utsträckning de fyra intervjuade företrädarna för den specialiserade vården uppfattar problematiken som individuell kontra strukturell. Författaren har en förståelse av kön som konstruerad kategori och i analysen berörs genuskonstruktionens betydelse för förekomsten av anorexi. Bland andra Karin Johannisson har bidragit med ett historiserat synsätt på det konstruerade även i sjukdomsdiagnoser. Analysen lutar sig på socialt och strukturellt inriktade teoretiker och mycket inspiration hämtas från Susan Bordos feministiska perspektiv. Liknande tankegångar återfinns även hos bland andra Helen Malson och Nina Björk vilka bidragit till att skapa en teoretisk analysram. Vad som framkommer i analysen är en svårighet att både formulera och enas kring vad anorexi konstitueras av. Medicinska referensramar är frekvent återkommande men outvecklade och problematiken beskrivs vid en närmare analys som snarast strukturell – även om detta inte artikuleras direkt. En framträdande slutsats är förekomsten av en ”omedveten medvetenhet” hos respondenterna. Med detta avses små och partikulära genusanalyser hos respondenterna som inte direkt sätts i samband med förekomsten av anorexi. Om diskussionen kring anorexi kan komma att utvidgas till att kombinera individualpsykologiska perspektiv med en strukturell förståelsemodell, vilket författaren föreslår som en fruktbar utveckling, avgörs enligt resonemanget som förs av om motsägelserna artikuleras eller förblir skymda.</p>

<p>Den här uppsatsen ämnar svara på frågan om och hur manlig amning kan utmana existerande uppfattningar om maskulinitet. Vi vill analysera hur maskulinitet uppfattas i personernas resonemang genom att undersöka deras argument om manlig amning. De olika uppfattningarna gällande ämnet är fokus för vår undersökning. Genom att använda teorier om genussystemets isärhållande, performativitet och maskulinitet fastställer vi att maskuliniteten är föränderlig och därmed öppen för omförhandling. Slutsatsen blir att manlig amning är kontext – och aktörsbunden, vem som utför amningen, var och hur, avgör om maskuliniteten uppfattas som utmanad eller ej. Men det behöver inte leda till den jämställdhet som en del hoppas på om omförhandlingen av maskuliniteten resulterar i en förstärkning av denna, istället för ett utjämnande av biologiska olikheter.</p> / <p>This paper strives to answer the question if, and how, male breastfeeding could challenge the current perceptions of masculinity. We want to analyse what masculinity consist of for the people expressing their views in this study, by looking at their thoughts of male breastfeeding. The different opinions concerning the subject is the focus of our analysis. By using theories about gender dichotomy, performativity and masculinity we can establish that male breastfeeding unfix masculinity and is therefore open for a possible change. The conclusion is that wether masculinity will be perceived as challenged or not, male breastfeeding depends on the context in which it is carried out, and by whom its is performed. However, this does not have to lead to the gender equality some are hoping for, if it results in a negotiation which strengthens the masculinity instead of evening out the biological differences.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid. I tidskriften mama däremot konstrueras äldre kvinnors moderskap som en möjlighet. Detta görs dels genom att visa att kvinnans biologiska begränsningar kan övervinnas medels medicinska åtgärder, genom att frikopplas från kvinnans biologi och dels genom att visa att äldre kvinnors moderskap konstrueras på samma sätt som yngre kvinnors moderskap.</p>

<p>In this paper I have studied how feminist parents talk to their children about body and sexuality and with which intentions they speak the way they do. The aim of the study was to locate strategies applied to give children positive relations to their bodies and their sexuality. My data are constituted by answers from a questionnaire sent out to an e-mail list for feminist parents. The answers have been compiled and analyzed, mainly qualitatively by the use of discourse analysis, with support of poststructuralist theories about language, gender and heteronormativity, as well as theories about children’s sexuality. In the reports I found several patterns. The most obvious ones were that these parents made great efforts to talk as openly as possible with their children about sexuality, and communicating with them about sexual and bodily integrity appeared to be important. The parents generally showed a relaxed attitude to children’s sexual behaviour. Many of them were also anxious not to force the children into static normative models, such as heterosexuality or fixed gender roles. Naming all body parts, female genitalia in particular, was another important issue to many of them.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man talar om sexualitet på ungdomsmottagningar samt hur den diskurs som formas där verkar i förhållande till kön och sexuell läggning. Undersökningens metod är kvalitativ och grundar sig på intervjuer med barnmorskor verksamma vid olika mottagningar.</p><p>Ungdomsmottagningarna har sina rötter i preventivmedelsrådgivning och i uppsatsen diskuteras hur de präglas av sin historia som ett forum för heterosexuella tjejer. Barnmorskorna gör ansträngningar för att bryta denna bild och de verkar för att ifrågasätta traditionella uppfattningar om kön och kritiserar heteronormativiteten. I deras utsagor ryms dock motsägelser och samtidigt som de uttrycker en ambition om att förändra sexualitetsnormer så riskerar de att reproducera dem.</p>

<p>Varför köper vi idag skandaler? Och varför är det främst den kända kvinnan som attribueras med skandal? Konkurrensen medier emellan ökar konstant enligt medieforskare. Givetvis väcker skandaler uppmärksamhet, vilket handlar om våra tankar och känslor, som dessutom handlar om medias närmanden oss. Detta kan även ha att göra med synen på den exponerade kvinnokroppen. Ena sidan väcker detta mannens sexuella lust och andra sidan väcker det negativ uppmärksamhet. Det blir skandal. Media ger budskap om hur kvinnan ska vara respektabel, och inte bete sig vulgärt. Det är genom artisterna budskapet ges.</p><p>I de undersökta tidskrifterna Hänt bild 2007 och Bildjournalen 1956-57 granskas ur ett genusperspektiv hur kända kvinnor framställs i förhållande till kropp, beteende, kärleksförhållande och karriär. På 1950-talet beskrivs artister främst som respektabla, 2007 har egenskaperna ersatts till vulgaritet. Kvinnokroppen exponeras mer och används med ord som sex, bröst och underliv. Hur kommer det sig? Kan man hitta kopplingar till 1950-talets skildringar av kända kvinnor, då vulgära egenskaper betraktas mindre vulgärt i förhållande till 2007. Vad är likheten och skillnaden i hur kända kvinnor konstrueras i de utvalda tidskrifterna?..</p>

<p>The purpose of this essay is to investigate and analyze the term diversity in five Swedish municipality’s combined gender equality- and diversity plans. The purpose is also to investigate who or whom of the employers that are included in the term diversity and if gender equality is included in the diversity work. The material is analyzed on the basis of theory of intersectionality and discourse analysis. The outcome of the analysis indicates that the municipalities use the term diversity in many different ways in the combined gender equality- and diversity plans. The municipalities usually use the term diversity for all of the employers and all groups of people are included in the work with diversity. Gender is included in the term diversity but gender quality work is often not included in the diversity work. In this essay the term diversity seem to be a difficult term for the municipalities to use and they often uses the term in different contexts.</p>

<p>This essay investigates the results of participation by teenage girls in feminist groups, the so called girl groups. These groups are descendants of the awareness-raising groups of the 1970’s feminist movement. The essay assumes the relevance of theories of heteronormativity and performativity, as well as theories surrounding two different ways to organize girl groups. It is done either through the Pippi-feminism, named after strong independent book character Pippi Longstocking, or through the collective empowerment feminism. The aim of this essay is to examine the outcome of these groups – that is, what previous participants remember and have taken to heart of what was discussed at the girl groups. Through using interviewing methods influenced by the methodology of feminist oral history, memories and experiences by these former participants concerning their involvement with the girl groups have been recorded. The informants give mostly positive accounts of their time in the girl group, emphasizing the importance of the discussions which the group brought up concerning feminism and sexuality. Another important aspect of the group was the role playing, which allowed the girls to explore new performative utterances. One important conclusion is that considering the effectiveness and importance of these girl groups, there is a need to find ways to organize similar groups for boys, so that the responsibility for a gender equal society is distributed equally between the sexes. This essay investigates the results of participation by teenage girls in feminist groups, the so called girl groups. These groups are descendants of the awareness-raising groups of the 1970’s feminist movement. The essay assumes the relevance of theories of heteronormativity and performativity, as well as theories surrounding two different ways to organize girl groups. It is done either through the Pippi-feminism, named after strong independent book character Pippi Longstocking, or through the collective empowerment feminism. The aim of this essay is to examine the outcome of these groups – that is, what previous participants remember and have taken to heart of what was discussed at the girl groups. Through using interviewing methods influenced by the methodology of feminist oral history, memories and experiences by these former participants concerning their involvement with the girl groups have been recorded. The informants give mostly positive accounts of their time in the girl group, emphasizing the importance of the discussions which the group brought up concerning feminism and sexuality. Another important aspect of the group was the role playing, which allowed the girls to explore new performative utterances. One important conclusion is that considering the effectiveness and importance of these girl groups, there is a need to find ways to organize similar groups for boys, so that the responsibility for a gender equal society is distributed equally between the sexes.</p>