No description available.

Socialt utanförskap är ett stort problem som förekommer inom fritidsverksamheten där tidigare forskning betonar vikten av sociala relationer, grupporienterade aktiviteter och samspel mellan eleverna. Fritidshemsläraren bör vara lyhörd och finnas till stöd för eleverna. Syftet grundar sig i fritidshemslärarnas syn, roll och åtgärder i förhållande till socialt utanförskap. Den teoretiska utgångspunkten är relationell pedagogik. Studien är kvalitativ och utgår ifrån kvalitativa intervjuer och semi-strukturerade observationer. Resultatet presenteras genom tre olika huvudteman kopplat till de teoretiska begreppen där det empiriska materialet visar på olika synsätt och åtgärder som tas för att motverka socialt utanförskap. Diskussionen visar samband mellan resultaten från det insamlade materialet med tidigare forskning. / Social exclusion is a major problem that occurs within recreational activities where previous research emphasizes the importance of social relationships, group-oriented activities, and interaction between students. The recreational teacher should be attentive and provide support for the students. The purpose is based on the recreational teachers' views, roles, and actions in relation to social exclusion. The theoretical starting point is relational pedagogy. The study is qualitative and based on qualitative interviews and semi-structured observations. The results are presented through three main themes related to theoretical concepts, where the empirical material shows different views and actions taken to counteract social exclusion. The discussion shows connections between the results from the collected material and previous research.

Chapter One: I contribute to the literature on the decline of the labor share in the United States by proposing a channel through which increasing household debt can lead to the decline of the labor share. Specifically, workers with lower net worth have lower reservation wages. Thus, workers in debt spend less time job-searching and accept lower-paying jobs. Focusing on the period between 1982 and 2016 - a time during which the labor share declined and household debt rose as a proportion of GDP - I describe a model which demonstrates that the lowering of household net worth may have caused a 12 percent decrease in mean wages, and caused the labor share to decline by 0.081 points. Since the labor share actually fell by 0.057 points in that period, the model ``over-explains'' the decline of the labor share. Chapter Two: What effect do labor-restricting policies have on how much people drive, and on carbon emissions? I model the effect of labor-restricting policies in the following way: I calibrate a model to match the United States in 2018, and also calibrate the model counterfactually to simulate what would have occurred had other policies been in effect. I compare the carbon emissions that result from the original calibration to the carbon emissions that result from the counterfactual-policy calibrations. The labor-restricting policies I consider are wage taxes, retirement mandates, and restrictions on time spent working. I find that, for all policies considered, reductions in work are associated with increases in driving but nonetheless lead to reductions in carbon emissions, due to overall declines in economic activity. Chapter Three: For the model introduced previously, I study transition paths for the following case: The model is originally in a steady-state and the agents expect the current policy regime to last forever; then they are surprised when the government announces and immediately enacts a policy change; they then expect the new policy regime to last forever. The policy changes I study are wage taxes and emissions taxes (either spent by the government or rebated). For each of these policy changes, the model economy begins in a baseline steady-state, then enters a transition lasting several periods, and eventually arrives at a new steady-state. During the transition, aggregate wealth gradually moves to its new steady-state value. Jump variables - such as aggregate consumption, driving, leisure, labor, and emissions - at first jump and then gradually move to their new steady-state values. Labor and emissions generally move in opposite directions, which apparently contradicts the idea that more work leads to more pollution. However, this contradiction is merely the temporary result of the fact that agents are spending down their aggregate wealth; thus they are consuming goods and services produced elsewhere, and are paying for labor to be done outside the model using wealth that was built up previously. / Economics

No description available.

No description available.

Consumer culture’s spatial dynamics have rarely been examined. This study will use a methodology of “triangulation” – a term borrowed from Geographer Richard J. Dennis – to explore the characteristics of consumer culture among the working classes in a single industrial, planned city (Holyoke, Massachusetts). Each facet of the tripartite method – literary, cliometric, and geographical sources – will be used to conclude that consumer capitalism fundamentally changed the spatial character of Holyoke’s working class communities. A time period roughly from 1880 to 1940 has been selected because novels about Holyoke in this period help augment an understanding of the city’s consumer landscape. The study examines two writers who grew up in Holyoke: Jacques Ducharme and Mary Doyle Curran. It also centers on two streets, High Street and Main Street, which served as the commercial centers for very distinct types of communities. The study draws from oral histories, sociological data, place-based analysis, advertisements, material culture, census records, newspaper accounts, and corporate records from manufacturers and the city’s largest department store.

Tidigare forskning visar att lärare uppfattar många hinder i att undervisa i HBTQ samtidigt som undervisningen i större utsträckning är begränsad till skönlitteratur. HBTQ-elever är emellertid ofta måltavlor för våld och kränkningar. Syftet med studien är att undersöka vad lärare i fritidshem har för syn på de nya formuleringarna i 2022 års läroplan och hur undervisning med HBTQ-relaterat innehåll bedrivs i fritidshemmet. Studien använder sig av en kvalitativ metod och är genomförd med semistrukturerade intervjuer med fem intervjudeltagare. Resultatet visar att lärare i fritidshem är positivt inställda till de nya formuleringarna i läroplanen som rör HBTQ. Resultatet visar även att HBTQ-undervisning främst utförs i informella sammanhang eller undervisning genom olika medier som filmer och tv-serier.

Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen och kunskapen om hur fritidshemslärare förhåller sig till att arbeta med fysisk aktivitet på fritidshemmet. Frågeställningarna som fokuseras är: Vilket förhållningssätt har fritidshemslärarna angående arbetet med fysiska aktiviteter? Vad är syftet med fysisk aktivitet på fritidshemmet enligt fritidshemslärarna? Hur möjliggörs fysiska aktiviteter i de olika fritidshemsverksamheterna? I denna kvalitativa studie genomförs semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide tillsammans med sex fritidshemslärare. Efter utförda intervjuer tillämpas en kvalitativ innehållsanalys för att upptäcka likheter och olikheter bland deltagarnas svar. Undersökningens teorigrund utgår från den salutogena teorins KASAM-modell vilket innebär att begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är centrala inslag för lärandet i fritidshemsundervisningen. Resultatet visar att fritidshemslärarna är eniga om att fysisk aktivitet på fritidshemmet är viktigt för elevernas välbefinnande och fortsatt intresse för någon form av rörelse. De är överens om att motivation är avgörande och att fritidshemslärare spelar en betydande roll i att engagera elever genom varierande tillvägagångssätt. I resultatet framkommer olika uppfattningar angående syftet med fysiska aktiviteter i fritidshemsundervisningen, där positiva upplevelser av rörelse, tillämpning av motorik och stärkande av mångsidiga förmågor är centrala aspekter. Samtidigt finns en samsyn om att aktiviteterna har ett viktigt syfte att främja total hälsa och förmedla kunskaper om hälsosamma levnadssätt. Resultatet visar även att fritidshemsverksamheterna har en stor variation när det kommer till att möjliggöra fysiska aktiviteter, både organiserat och spontant samt i varierande miljöer. Dessutom skapar fritidshemmen flera tillfällen för aktivitetsformen genom olika tillvägagångssätt som främjar och bidrar till rörelse.

From a historical perspective, the view of the child has changed significantly in the last century. An inclusive approach for children with, among other things, rights from the Convention on the Rights of the Child has emerged over time. Schools and leisure centers have slowly changed into doing more accepting and inclusive activities for pupils. The curriculum advocates that the activities of the leisure center should be structured according to a democratic structure. This should contribute to the pupils being able to participate and be involved but also have an influence in the leisure center. Pupils should feel that their free time is meaningful, developing and inclusive. Although there are common guidelines for how the practice is to be carried out, there may be differences in how it is carried out. Previous research shows that the task of school democracy is to shape pupils influence for future participation in democratic forums. In the leisure center, this means that pupils should be allowed to contribute their opinions and that the educators need to adhere to the central guidelines in the curriculum. The purpose of the study is to investigate different perspectives from both staff and pupils, how they experience participation and influence in the leisure center. We have chosen a qualitative research method and a phenomenological approach to investigate individual experiences of participation and influence in the activities of the leisure center. Our empirical data has been analyzed using Hart's ladder of participation (1997). The interviews show that there is a variation in how educators work with pupils’ participation and influence in the leisure center and their experiences around them. From a pupil’s perspective, the results show that pupils' experience of participation is often based on different choices in the activities decided by the educators. They also considered that the opportunity to influence via leisure center councils only appears occasionally. Therefore, we recommend the use of a working method that can be summarized via an acronym VIS. The abbreviation VIS stands for a forum for influence and collaboration. This is to ensure the quality of pupils' right of co-determination both at school and in the leisure center. This approach can be used in collaboration between the school and the leisure center when working with pupils’ councils. / Ur ett historiskt perspektiv har synen på barn förändrats. Barn inte har haft någon medbestämmanderätt över sin egen situation. Ett inkluderande synsätt för barnen med bland annat rättigheter från barnkonventionen har växt fram med tiden. Skolorna och eftermiddagshemmen har sakta förändrats till en mer accepterande till inkluderande verksamhet för elever. Läroplanen förespråkar att fritidshemmets verksamhet ska vara uppbyggd efter en demokratisk struktur. Detta ska bidra till att eleverna får vara med och vara delaktiga och få inflytande i varsamheten. Eleverna ska uppleva att deras fritid är meningsfull, utvecklande och inkluderande. Även om det finns gemensamma riktlinjer för hur verksamheten ska praktiseras, kan det finnas skillnader i hur det utförs. Tidigare forskning visar att skoldemokratins uppgift är att forma elevinflytande för framtida deltagande i demokratiska forum. I fritidshemmet betyder det att eleverna ska få bidra med sina åsikter och att pedagogerna behöver förhålla sig till de centrala riktlinjerna i styrdokumenten. Syftet med studien är att undersöka olika perspektiv från både personal och elever, hur de upplever delaktighet och inflytande i fritidshemmet. Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod och en fenomenologisk ansats för att undersöka individuella upplevelser av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Vår empiri har analyserats med hjälp av Harts delaktighetsstege (1997). Intervjuerna visar att det finns en variation i hur pedagoger arbetar med elevers delaktighet och inflytande i fritidshemmet och upplevelserna kring dessa. Från ett elevperspektiv visar resultatet att elevernas upplevelse av delaktighet ofta baserar sig på olika valmöjligheter i verksamheten som pedagogerna bestämt. De ansåg även att möjligheten till att påverka via fritidshemsråd endast dyker upp ibland. För att öka antalet fritidshemsråd och kvalitetssäkra dessa föreslår vi att elevrådet och fritidshemsrådet slås ihop. Därför rekommendera vi användandet av ett arbetssätt som kan sammanfattas via en akronym VIS. Förkortningen VIS står för en verksamhet för inflytande och samverkan. Detta för att kvalitetssäkra elevers medbestämmanderätt både på skolan och i fritidshemmets verksamhet. Detta förhållningssätt kan användas vid samverkan mellan skolans båda verksamheter när de arbetar med elevråd.

The dissertation examines the issue of leisure time and the possibility of self-fulfillment (self- realization) in the context of the First Czechoslovak Republic. Thus, it elaborates the range of leisure time of the given period from the length of working hours through public holidays, Sundays to holidays. Subsequently, it deals with the analysis of individual ways of spending leisure time, in which the search for self-realization can be observed. In several thematic areas, the work focuses on the possibilities of self-realization through stays in nature, sports or through dreaming. On the rich source material, it captures the specific attitude of the groups observed to leisure time and asks questions about the importance of leisure activities for the functioning of society and for its gradual modernization. The dissertation seeks to provide a new perspective on the Czech-speaking First Republic society, with a strong emphasis on theories in the field of sociology of leisure time or lifestyle and is inspired by the theses of humanistic psychology. Key words: self-fulfillment, leisure, nature, sport, movie