The prevention of age discrimination in Sweden did not have any solvent grounds until directive 2000/78/EG was implemented into Swedish law. Today age discrimination has been banned for just over two years. This ground of discrimination has, compared to other existing grounds of discrimination in Swedish law, a lot more opportunities to make exceptions from. Given the fact that the exemption rules are vague, it is difficult to determine whether the protection against age discrimination is in fact a protection at all. The purpose of this essay is to describe what the law regarding age discrimination means. Is the protection against age discrimination appropriate or are the prohibitions against age discrimination deficient? Both Swedish and EU-law applies in this essay, since the Swedish Discrimination Act has been influenced by EU-law. From the prohibition of age discrimination there are a few exemptions which are permissible under Swedish and EU-law. There are three possibilities to make exemptions to the age discrimination ban in Swedish law, one of which can be made in individual contracts and collective agreements as regards the right to pension- survivor - or invalidity benefits. The other two exemptions are more general and vague and therefore do not provide much guidance. Consequently, the main question is whether or not the Swedish Discrimination Act provides a protection with no actual effect, since the preparatory works mention situations where exceptions to the prohibition of age discrimination are considered to be permitted. In 2001 a mandatory rule came into force in the Employment Protection Act (LAS) which gave employees the right, to remain in their post until the month in which he or she reaches the age of 67. The issue however occurs after the employer has reached this age and whether or not this rule constitutes a direct discrimination by law.

67-årsregeln återfinns i 32 a § LAS och innebär att en arbetstagare har rätt att behålla sin anställning fram till 67 års ålder. Efter 67 års ålder är det arbetsgivaren som avgör om arbetstagaren får behålla sin anställning eller om anställningen avslutas. Regeln blev uppmärksammad genom ett fall från tingsrätten som genom överklagande hamnat hos AD. En anställd, vars anställning upphörde vid 67 års ålder, ansåg att regeln utgjorde åldersdiskriminering enligt arbetslivsdirektivet. AD ansåg att de frågor som tingsrätten hänsköt till EU-domstolen var relevanta och att frågan om 67-årsregeln strider mot EU-rätten kvarstår. För att avgöra om 67-årsregeln är förenlig med EU-rätten måste arbetslivsdirektivet vara tillämpligt. Arbetslivsdirektivet är tillämpligt om regeln rör exempelvis anställningens längd. 67-årsregeln är förenlig med EU-rätten om syftet med regeln är berättigat och om medlen för att uppnå syftet är lämpliga och nödvändiga. Syftet är berättigat om det exempelvis främjar sysselsättningen och arbetsmarknaden. Regeln ska även använts oberoende av sociala och demografiska förhållanden och oavsett hur arbetsmarknaden har sett ut. Medlen är lämpliga och nödvändiga om regeln inte tvingar en arbetsgivare att ersätta en äldre arbetstagare med en yngre, inte resulterar i obligatorisk pensionsavgång, inte resulterar i att arbetstagaren förlorar sitt diskrimineringsskydd, gör skillnad på avslutande och upphörande och slutligen beaktar den ekonomiska situationen som uppstår efter anställningens avslutande.

Since several rules of law have a consideration of age, the Swedish labor law collides in many ways with the prohibition of age discrimination.   The employment directives of EU were implemented in the member countries after the shift of the millennium. Sweden was the last member to introduce age as a ground of discrimination in its legislation. The purpose of this thesis is to investigate whether the Swedish regulations, regarding age discrimination and its application, is compatible with the EU.  The aim is also to investigate what is required to exclude the prohibition of age discrimination. The labor law provisions concerning the retirement age given in 32 a and 33 §§ LAS, priority rules according to 22 § LAS and the collectively agreed holiday benefit, which is regulated according to a worker's age, is to be investigated to see if they actually qualify for the exclusion of the prohibition against age discrimination. Furthermore, the paper intends to describe if the Swedish legislation has taken account of the research available on the subject of "age" and “age discrimination”. In order to fulfill the purpose, the paper is based on a legal dogmatic method.   The content of the essay consists initially of an investigation about the EU employment directive and also about the Swedish legislation on age discrimination. Furthermore the contents describe the above three rules, and what research on the subject suggests.   Comparing of the Swedish anti-discrimination legislation and the EU employment directive, indicates that the Swedish legislation meets the minimum requirements of the directive. The results of the paper indicate that there are a lot of room for exceptions, which makes it difficult to pinpoint where the border between age discrimination and preferential treatment based on age is drawn. 32 a and 33 §§ LAS along with the collectively agreed holiday benefit do not qualify for the exclusion of the prohibition against age discrimination. It is therefore concluded that there are weaknesses in the Swedish legislation, in attempt to exclude the prohibition of age discrimination. The priority rules under 22 § LAS are examples of legitimate distinctions based on age. Furthermore, neither the EU nor the Swedish legislation took account of the research on age and age discrimination.

Med en åldrande befolkning i Sverige, stannar allt fler äldre arbetstagare på arbetsmarknaden för att få ut samma pensionsinkomst som tidigare generationer. Fler äldre vill och kan fortsätta arbeta, men då behövs arbetsgivare som är villiga att anställa dem. Den här studiens syfte var att undersöka om det förkom åldersdiskriminering i rekryteringsprocessen och om rekryterare kan bedöma lämplighet och kompetens hos en arbetstagare oavsett ålder. Metoden som användes var en kvalitativ intervjuguide med 13 frågor inriktade mot ålder och kompetens. Totalt medverkade sju respondenter. Resultatet påvisade att åldersdiskriminering förekom i vissa fall av rekryteringsprocessen, exempelvis genom olika stereotyper av äldre. Samtidigt fanns det vissa fall som inte påverkades av ålder, utan var endast kompetensbaserat. Slutsatserna av studien var att diskriminering på grund av ålder är förekommande under rekryteringsprocessen, men att ålder inte alltid är avgörande.

Den tysta åldersdiskrimineringen som sker på arbetsmarknaden har påverkat äldre arbets- sökandes kompetensutveckling. Äldres arbetskraft betraktas som mindre bra av arbetsgi- vare. Konsekvenserna av äldres arbetslöshet påverkar inte bara den arbetslösa utan även samhället i helhet. Denna studie syftar till att undersöka både åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden samt konsekvenserna till följd av diskrimineringen. Studiens syfte är även att fördjupa sig i hur problematiken kan motarbetas. Målgruppen i studien var äldre lång- tidsarbetslösa. Studien utgick från kvalitativ forskningsmetod och nio semistrukturerade in- tervjuer genomfördes med två olika målgrupper. Målgruppen äldre arbetslösa samt mål- gruppen stödjande funktioner som arbetar med äldre arbetslösa. Ur resultatet framkom det att åldersdiskriminering existerar på arbetsmarknaden på olika vis. Arbetsgivare har fördo- mar om äldres kapacitet till att genomföra ett arbete. Konsekvenserna på långtidsarbetslös- het har påverkat äldres psykiska och fysiska hälsa samt deras livskvalité. Det framkom även att samhällets insatser inte räcker till för att äldre ska komma ut på arbetsmarknaden.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur ålder relateras till ochpåverkar en individs anställningsbarhet utifrån två undersökningsgruppers perspektiv. Vi hargenomfört intervjuer med åtta respondenter där hälften av respondenterna var äldrearbetstagare och resterande var representanter från fack, rekrytering och intresseorganisation.Studien har utgått från ett hermeneutiskt förhållningssätt där teorikärnan bestått av Foucaultsteorier om diskurs och makt. Dessa begrepp har vi sedan relaterat till teorier om ålderism,anställningsbarhet och kunskapsekonomi. Fördomar om äldre arbetstagare är idag kanske denmest accepterade formen av fördomar och kan i arbetslivet innebära att en individ vid en vissålder begränsas eller tas ifrån rätten till arbete. Studiens resultat innefattar att en individmåste vara flexibel, anpassningsbar, socialt kompetent och villig att ständigt utvecklas för attvara anställningsbar på dagens arbetsmarknad. Resultatet visar också att det existerar tydliga fördomar gällande äldre arbetstagare som anses ha svårt att anpassa sig, har inlärningssvårigheter och är obenägna för utveckling och förändring. En högre ålder anses vara en nackdel då man söker nytt arbete eller gällande utveckling på arbetsplatsen och det framkommer att det är en uttalad sanning som tas för givet av samhället, även inkluderat de äldre arbetstagarna själva. Detta upprätthåller det faktum att äldre arbetstagare missgynnas i arbetslivet. Slutligen diskuterar vi vårt resultat i förhållande till våra teorier och resonerar kring begreppen normalisering, styrning och uteslutning som vi anser ger en förståelse för hur diskurser upprätthålls och påverkar den äldre arbetstagarens möjligheter i arbetslivet. / <p>We conducted a qualitative study where the aim was to examine how age relates to and</p><p>affects an individual's employability based on two survey groups' perspective. We have</p><p>conducted interviews with eight respondents, half of the respondents were older workers and the remainder were representatives from the trade, recruitment and association. The study was based on a hermeneutic approach where theory core consisted of Foucault's theories of discourse and power. These concepts were then related to theories of ageism, employability and the knowledge economy. Prejudice against older workers is today perhaps the most accepted form of prejudice and may in the workplace mean that an individual at a certain age gets restricted or taken away the right to work. The study results include that an individual</p><p>must be flexible, adaptable, socially competent and willing to continually evolve to be employable in today's job market. The results also show that there exists clear prejudices against older workers who are considered to have difficulty adapting, has learning difficulties and is averse to development and change. A higher age is considered to be a disadvantage when seeking a new job or existing development in the workplace and it is found that this</p><p>profound truth is taken for granted by the society, also included the older workers themselves.</p><p>This maintains the fact that older workers are disadvantaged in the workplace. Finally, we discuss our results in relation to our theories and reasoning on the concepts of normalization, control and exclusion which we believe provides an understanding of how discourses are maintained and affects the older worker employment opportunities.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Sociala medier har fått en allt större roll i det svenska samhället och användarantalet ökar ständigt. I takt med att internetuppkopplingen blivit mer lättillgänglig genom exempelvis smarta telefoner har sättet som kommunikation idag sker på fått nya dimensioner. Privatlivet har således börjat gå in i arbetslivet och tvärtom, vilket har lett till att gränsen blivit otydlig och svårdefinierad. Vad arbetstagare får uttrycka i sociala medier är omdiskuterat och åsikter mellan arbetsgivare, Arbetsdomstolen och andra aktörer går isär. Den grundläggande Yttrandefrihetsgrundlagen inskränks i den privata sektorn av lojalitetsplikten och även rätten att kritisera arbetsgivaren begränsas. Hur långtgående arbetsgivares bestämmanderätt är i fråga om reglering av sociala medier är en annan problematik. Arbetsgivare har möjlighet att skapa olika typer av riktlinjer och policies och är relativt obegränsade i utformningen av dessa genom arbetsledningsrätten. Lagstiftningen har i vissa fall fått svårigheter med att följa den snabbt växande teknikutvecklingen, vilket därför har lett till att ändringar i exempelvis Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen ofta måste göras. Sociala medier domineras av den yngre generationen och det har skapat klyftor mellan olika ålderskategorier. Hur dessa klyftor påverkas av att sociala medier får en större roll i arbetslivet studeras i uppsatsen genom ett åldersdiskriminerande perspektiv. Frågeställningarna baseras på arbetstagares skyldigheter, arbetsgivares bestämmanderätt, åldersaspekten samt vilka effekter regleringar av sociala medier har i samhället. / Social media has been receiving an increasingly important role in Swedish society and the number of users is constantly increasing. As the internet connection has become more accessible for an example by the smart phones, the way of communication has acquired the situation new dimensions. Personal life has now begun to go into work and vice versa, which has led to that the border has become unclear and difficult to define. What employees may express in social media is controversial and opinions between employers, the Labour Court and other stakeholders diverge. The basic Freedom of Speech is restricted in the private sector by the duty of loyalty and the right to criticize the employer is limited. How far-reaching employer's discretion goes in regulation of social media is another problem. Employers have the opportunity to create different types of policies and guidelines and are relatively unrestricted in the design of these through the labor management law. The legal regulation has in some cases had difficult to follow the rapidly growing technology development, which therefore has led to a lot of changes in for example, Freedom of Speech and Freedom of the Press. Social media is dominated by the younger generation and it has created a rift between different age categories. In which way this gap is affected by the fact that social media has received a larger role in work life is studied in this paper by an age-discriminatory perspective. The questions are based on employee’s obligations and employer discretion in social media. Age aspect constitutes an issue in the essay and the effects of regulations in social media in society are the final issue.

Människor lever allt längre med fortsatt arbete längre upp i åldern. Samtidigt förekommer fördomar mot äldre som medför åldersdiskriminering av äldre arbetssökande på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att med fokus på attityder finna förståelse för varför åldersdiskriminering av äldre arbetssökande sker på den svenska arbetsmarknaden och hur det kan motverkas. Datainsamling sker genom gruppintervjuer där HR-aktiva resonerar om upplevelser och erfarenheter av äldre arbetssökande i rekryteringsprocesser. Materialet analyseras utifrån Ronald Ingleharts värderingsteori som föreslår hur attityder och värderingar uppstår och förändras mellan generationer. Studiens resultat visar att rekryterare i Sverige, utifrån HR-aktivas resonemang, anses ha omedvetna och medvetna fördomar om äldre arbetssökande. Dessa inverkar negativt på äldres anställningsbarhet och bidrar till åldersdiskriminering av äldre arbetssökande i rekryteringsprocessen. Resultatet presenterar även resonemang om förekomsten av positiva stereotyper om äldre arbetssökande vilket i kontrast till fördomar förbättrar äldres anställningsbarhet. Avslutningsvis redogör studiens resultat för åtgärder som HR-aktiva resonerar kan motverka rekryterares risk att åldersdiskriminera äldre, exempelvis kompetensbaserad rekrytering och samtal mellan kollegor. / As life expectancy increases amongst the population, so does the expectation to remain active in the work force. However, there is both prejudice and discrimination against older workers in the Swedish job market. The purpose of this study is to, with a focus on attitudes, understand why older workers are being discriminated when applying for new positions and in what ways this discrimination can be counteracted. Data collection is performed through group interviews where HR-professionals discuss and share their experiences of older workers in the hiring process. The material is analyzed using the value theory of Ronald Inglehart, who suggests that attitudes and values both occur and change with generational progression. The results of the study show that recruiters in Sweden, in the experience of active HR-professionals, are prone to possess both implicit and explicit prejudices against older workers. These prejudices have a negative effect on the employability of older workers and contribute to further discrimination of this group. The results also suggest the occurrence of positive stereotypes associated with older workers which, in contrast, could increase their employability. Finally, the results of the study describe measures that HR-professionals can take to counteract the risk of discriminating against older workers during the hiring process. For example competence-based recruitment and an increased amount of real life discussions between recruiters.

Åldersdiskriminering är ett allvarligt problem för samhället och samhällsekonomin, men det är främst ett katastrofalt problem för de långtidsarbetslösa äldre personerna som drabbas hårdast. I denna studie undersöks varför ett urval kan ske på grund av ålder, och vilka faktorer som avgör ett utfall. Uppsatsen fokuseras på rekryterarens perspektiv och för resonemang kring kundnöjdhet, tillsättning och fördomar kring äldre. I studien används och problematiseras kring vetenskapliga teorier om kontraktsteori och attraktions- och utstötningsmodellen. Denna studie har avgränsats till respondenter som arbetar med rekrytering på ett rekryterings- och/eller bemanningsföretag. Resultatet visar att respondenternas kunder påverkar i viss grad kravbild, förväntningar och fördomar i deras yrkesutövande. Det visar sig också innebära en risk för ett diskriminerande urval. Man får även ta del av ekonomiska risker med branschen och vilka möjligheter och arbetssätt en rekryterare bör använda sig av för att minimera en diskriminering av äldre. De valda teoretiska utgångspunkterna, tidigare forskning och övriga källor har varit till hjälp i analysen av empirin. De har bidragit till en förståelse för de fördomar som finns inom åldersdiskriminering och bidragit med flera perspektiv, till exempel vilken benämning på ålder man använder sig av, vid granskning av en individs profil. För att nå ett resultat har en kvalitativ metod använts där fokus har legat på intervjuer med sex rekryterare. Dessa har sedermera analyserats genom tematisk analys för att på ett lättöverskådligt sätt ta del av de kategorier som bildats av repetitiva data, men även skillnader mellan rekryterarnas upplevelser har presenterats.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om diskriminering i rekryteringsprocessen med utgångspunkt från 13 deltagare som på olika sätt arbetar med urval och anställning på sina arbetsplatser. Studien genomfördes med kvalitativ metod och materialet samlades in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna var mellan 23 till 59 år varav 6 var kvinnor och 7 var män. Deltagarna kom från en och samma organisation men tillhörde kontor placerade på sju olika orter i Sverige. En tematisk analys tillämpades för att tolka det insamlade materialet. Resultatet visade att diskriminering tenderar att uppstå i samspel mellan organisationsstrukturer och individer. Trots detta uppgav samtliga deltagare att grundläggande rekryteringsmetodik är förhållandevis objektiv.