The hypothesis for this essay is that the protection of age discrimination in the labour market is inferior to that of other grounds of discrimination due to the fact that EU regulations as well as national provisions allows exemptions for age from the non-discrimination principle. A legal method originating from traditional legal sources is used in order to determine the purpose and use of the regulation and illustrate how it could affect younger workers. In addition to legislation, collective agreements are examined and two areas of investigation; the Swedish 67-year rule and vacation benefits, are reviewed in an exemplifying purpose. The juridical inquiry and analysis illustrate, from a national and an EU perspective, the differences of treatment that can be justified on grounds of age as well as the possibility of positive actions and visualises possible consequences. The analysis concludes that the exemptions does not necessarily undermine the protection of age discrimination, but emphasise that there is risk of applying the exemptions even though purpose and measures can be questioned. The latter in relation to the lack of positive actions confirm the initial hypothesis and can affect young workers in a negative way. / Uppsatsen bygger på en hypotes om att ålder intar en svagare ställning på arbetsmarknaden i jämförelse med övriga diskrimineringsgrunder eftersom att det i större utsträckning finns lagregleringar som berättigar särbehandling på grund av ålder. I syfte att utröna regleringens bakomliggande syften och användning samt belysa hur den kan påverka yngre arbetstagare har en rättsvetenskaplig metod med grund i arbetsrättsliga rättskällor tillämpats. Utredning och analys belyser de utrymmen för berättigad särbehandling samt de möjligheter till aktiva åtgärder som klargörs i såväl nationell som EU-lagstiftning och exemplifierar möjliga konsekvenser. Granskningen är till viss del baserad på jämförelser mellan olika kollektivavtal och två undersökningsområden, 67-årsregeln och semesterförmåner, används i ett illustrerande syfte. Analysen visar på att undantagen inte nödvändigtvis underminerar åldersdiskrimineringsskyddet, men att det finns risk för att de används trots att syfte och åtgärder kan ifrågasättas. I kombination med avsaknaden av krav på aktiva åtgärder innebär det att den inledande hypotesen kan anses som bekräftad vilket riskerar att påverka yngre arbetstagare på ett negativt sätt.

I Sverige har åldersdiskrimineringsförbudet funnits i drygt två år. När det gäller just diskrimi­neringsgrunden ålder finns det mer omfattande möjligheter till att göra undantag från diskri­mineringsförbudet än vid övriga diskrimineringsgrunder. I och med de vida undantagsmöjlig­heterna blir regleringen kring åldersdiskriminering tämligen otydlig och svårtolkad, därför kan frågan ställas om skyddet mot åldersdiskriminering egentligen är ett skydd utan verkan. Syftet med denna uppsats är därför att utreda vad skyddet mot åldersdiskriminering i det svenska arbetslivet egentligen innebär. I det svenska arbetslivet finns det faktiskt både lagbe­stämmelser och överenskommelser i kollektivavtal som gynnar personer av en viss ålder. Ef­tersom EU-rätten till stor del har påverkat diskrimineringslagstiftningen redovisas, utöver de svenska bestämmelserna, även dennas regleringar. Det kan konstateras att det finns tre olika undantagsmöjligheter från åldersdiskrimine­ringsförbudet i Sverige. Undantag kan göras vid rätt till efterlevande – inva­liditets – eller pensionsförmåner, vid verkligt och avgörande yrkeskrav samt mer ”allmänt”. Som kommer framgå av uppsatsen kräver de två sistnämnda undantagen att det ligger ett så kallat berättigat syfte bakom. Detta begrepp definieras på lite olika sätt beroende på vilken av de två undantagsmöjligheterna det rör sig om. Gemensamt för de två definitionerna är att de är mycket vaga och att de inte ger speciellt mycket vägledning. Det finns dock i propositionen till diskrimineringslagen (DL) angivet en del typiska situationer där undantag från diskrimine­ringsförbudet ska anses vara tillåtna. Genom en undersökning av fyra stora svenska kollektivavtal kan det konstateras att det, trots diskrimineringsförbudet, finns ett flertal regleringar som är beroende av ålder, som exempelvis antal semesterdagar per år och uppsägningstidens längd. Vissa är helt i enlighet med de undantagsmöjligheter DL tillhandahåller, andra kan dock ifrågasättas med hänsyn till diskrimineringslagstiftningen.

Syftet med studien är att undersöka huruvida ålder påverkar rekryterares första urval samt få en förståelse för möjliga bakomliggande faktorer till hur åldersdiskriminering kan uppstå. Detta har utförs genom en experimentell metod där rekryterare fritt får resonera och göra urval bland fiktiva ansökningshandlingar. Studien har genomförts med en kvalitativ experimentell forskningsansats där åtta rekryterare har intervjuats på fyra olika organisationer. Studien fokuserar på vilka bakomliggande faktorer som kan bidra till hur åldersdiskriminering kan uppstå vid ett urval. De bakomliggande faktorerna som framkom i studien var att det kan bero de diskurser i form av antaganden och egna värderingar, den interna integrationen i form av företagskulturen samt den externa anpassningen som innefattas av beställaren. / The purpose of the study is to evaluate if age affects recruits first selection as well as to get an understanding of possible factors that may lead to age discrimination. This is performed by an experimental method in which recruiters may freely discuss and make selection among fictional application documents. The study was conducted with a qualitative experimental research approach in which eight recruiters were interviewed at four different organizations. The study focuses on the underlying factors that contribute to how the age discrimination may arise in a selection. The underlying factors that emerged from the study was that it could be because the discourses in the form of assumptions and own values, the internal integration in the form of business culture and the external adjustment included by the client.

No description available.

Detta examensarbete på kandidatnivå har sin utgångspunkt i den välfärdstatliga utmaningen som Sverige och de flesta utvecklade länder står inför i form av en åldrande befolkning. Det gör att vi i framtiden kommer vara tvungna att arbeta allt högre upp i åldrarna. Idag lämnar många arbetslivet redan kring 65 års ålder, trots att det är ekonomiskt gynnsamt för dem att fortsätta arbeta. Tanken med studien har varit att genom fem halvstrukturerade livsvärldsintervjuer utforska hur äldre kvinnor inom vårdyrken ser på sin arbetssituation, yrkesmässiga självbild och framtidsutsikter. Studien har visat att dessa är intimt förknippade med varandra och tillsammans ger en möjlig förklaring till varför alla fem planerar lämna arbetslivet inom några år. De mest centrala resultaten visar att respondenterna i arbetssituationen upplever att de utför samma huvudsysslor som förr, men att de tycker sig vara bättre på att utföra dem nu än när de var yngre. De anser också att de kan utföra arbetssysslorna bättre än vad deras yngre arbetskamrater kan. Detta känner de beror på deras erfarenhet, som är ett centralt schema i deras yrkesmässiga självbild. Ett schema som också bidrar till en god yrkesmässig självkänsla. Men erfarenheten för även med sig högre krav och mindre stöd från arbetsgivare och arbetskamrater. Avsaknaden av stöd gör att de äldre inte känner att de kan bevara sin nuvarande yrkesmässiga förmåga, då de hyser fördomen att man tappar sin yrkesförmåga med ålder. Stereotyphotet som detta innebär inhibiterar deras fortsatta yrkesliv därför att de känner att de måste lämna arbetet innan hotet kan realiseras. Möjligheten till att byta arbete finns inte heller då de känner att de åldersdiskrimineras på arbetsmarknaden och därmed blir det enda alternativet att avsluta yrkeslivet och gå i pension. De upplever också detta förfarande som något självklart och som förväntas av dem, då de hänvisar till en social representation kring korrelationen att nå en ålder kring 65 och att avsluta sitt yrkesliv.

Syftet med studien var att ta reda på meningen med äldres akademiska studier ur ett individuellt perspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Med äldre avses individer 65 år och äldre. Studien är kvalitativ, och det kunskapsteoretiska perspektivet är tolkningsinriktat. Resultatet bygger på intervjuer. Informanterna studerar eller har studerat på grund- och avancerad nivå, i uppdragsutbildning och i doktorandutbildning på större universitet i mellersta och södra Sverige. Även handledarna i uppdragsutbildningen har intervjuats. Studien omfattar totalt 30 personer. Intervjuerna tolkades, tematiserades och resultatet redovisas under temana Meningar och möjligheter för individen, Samhällsrelevans och Äldres erfarenheter och akademin. Temat Meningar och möjligheter handlar om hur akademiska studier bidrar till ökad självkänsla, kunskapsgemenskap och verkar som livselixir, nämligen hälsa, rollövergång, att få ge tillbaka och relationer. Vad seniorstudenterna upplevde som meningsfullt för individen ansågs oftast också ha samhällsrelevans. Temat Samhällsrelevans handlar om hur individens möjligheter att vara livsvarigt aktiv medborgare ökar genom akademiska studier. Samhällets konstruerade normer kring åldrande kan dock ibland fungera hindrande. Ett par doktorander upplevde åldersdiskriminering. När det gäller äldres erfarenheter och akademin visar resultatet att erfarenheter kan vara både en tillgång och ett hinder. Handledarna exemplifierar hur äldre påverkar gruppdynamiken och samtalet i undervisningen samt tillför praktisk kunskap. Äldres erfarenheter blev hinder för lärande när kunskaperna var tidsbundna eller de äldre ansåg sig veta hur saker är utan förmåga att reflektera över det egna perspektivet. Resultatet analyserades med hjälp av teorier om lärande, teorier om norm och livsroller samt teorier om det multigenerella klassrummet. Analysen visar att äldres akademiska studier har existentiella och sociala värden med betydelse för livsrollen. Äldres närvaro inom akademin skapar multigenerationella klassrum som ger didaktiska utmaningar med outforskade möjligheter. De äldres egen kunskapsproduktion i form av uppsatser och avhandlingar har samhällsrelevans liksom de äldres upplevelse av hälsa, av att kunna och klara av samt finna ett meningsfullare liv genom studier. Den demografiska utvecklingen påkallar att samhället adresserar och planerar för det självklara livslånga lärandet fritt från diskriminering, ett relevant krav i ett civiliserat kunskapssamhälle på 2010-talet.

Idag råder det arbetskraftsbrist inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom kommunal sektor, trots att det finns tillgänglig arbetskraft. Med tanke på att det år 2020 var 76 000 inskrivna äldre på Arbetsförmedlingen torde bristen på arbetskraft vara mindre än den är idag. Studiens syfte är att undersöka arbetssökandes upplevelser om anställbarhet och eventuell diskriminering i relation till ålder bland arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom den kommunala sektorn. Studien omfattas av två frågeställningar där den första frågeställningen avser om de arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola anser att äldre arbetssökanden är diskriminerade och har sämre anställbarhet vid arbetsansökan jämfört med yngre arbetssökanden inom kommunal sektor. Den andra frågeställningen avser att undersöka ifall det finns det något samband mellan arbetssökandes ålder och upplevelser om anställbarhet och diskriminering i relation till ålder bland arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom kommunal sektor. Tidigare forskning utgår från kvantitativa och kvalitativa resultat om åldersdiskriminering och anställbarhet. De teoretiska utgångspunkter som vi utgår ifrån i vårt perspektiv kring upplevd åldersdiskriminering och anställbarhet är humankapitalteori, social dominansteori, socialidentitetsteori samt ålderism. Studiens empiri kommer från en kvantitativ enkätundersökning, som besvarades av 115 slumpmässigt utvalda respondenter som under de senaste fem åren sökt arbete inom kommunal vård- och äldreomsorg samt kommunal förskola/grundskola. Vi kan konstatera att vårt resultat tyder på upplevelser om en viss diskriminering och även en viss faktisk diskriminering av äldre och därmed sämre anställbarhet vid arbetsansökan i offentlig sektor även om resultatet inte är helt entydigt i detta avseende. Studiens diskussion kom bland annat fram till att ett större urval hade behövts för att kunna dra mer generella slutsatser samt att det är viktigt att belysa åldersdiskriminering som förekommer på arbetsmarknaden då den verkar vara svår att upptäcka.

Uppsatsen undersöker lagligheten i att kommuner och landsting på vissa parkeringsplatser enbart godkänner betalning genom en app på mobilen, så kallad telefonparkering. En avgränsning har gjorts till parkeringar vid vårdinrättningar och centralstationer. Lagligheten undersöks utifrån de rättsliga grunderna åldersdiskriminering och brott mot den kommunala likställighetsprincipen. En kortare utblick görs även mot dataskyddsförordningen och vilken påverkan den kan föra med sig på telefonparkeringsförfarandet eftersom telefonparkeringsapparna behandlar personuppgifter. Slutligen görs en jämförelse med de situationer där kommuner och landsting fasat ut eller försökt att fasa ut kontantbetalning ur sina verksamheter.

The purpose of this essay is to examine for the age discrimination towards older people in the working life. The essay practice EU-law and national law to examine the age discrimination. It also looks for the limits towards age discrimination. A presentation of the rules will make it easier to see how employers are possible to get around the ban against age discrimination. This essay also illustrates how age discrimination emerges in recruitment processes and then how to discourage age discrimination. The essay is based on material in the legal source hierarchy and literature, internet based source and reports that have a connection with the subject choice. The legal dogmatic method has been applied with the legal sociology method to analyze the material.   The analyze shows that age discrimination is a fundamental right. The problem about age discrimination occurs according to the interpreting about opportunities against age discrimination. There is an opportunity for employer to get around the ban when the employee is 67 years old. Employers can also get around the ban when the costs are unacceptable in relation to hire an older person who coming up in the ages and can retrieve their pension. This hypothesis doesn’t agree with how todays working life and individual work career looks like. A recruitment process contributes to stereotypes for older persons. The reasons that contributes to stereotypes are how the pension and legal systems in the society are made and also because of peoples assessments and norms. The result of these stereotypes is involuntary retirement because older peoples get sort away in the recruitment process.   The labor law needs active provisions in the collaboration between employers and employees to countervail age discrimination in the recruitment process. In addition, the pension system and the law about employees whom is 67 years old needs to be regulated. The provisions are one way to frame same opportunities and equalities in the working life, especially for older people to get hired. / Uppsatsen har till syfte att redogöra för åldersdiskriminering riktad mot äldre personer iarbetslivet. Åldersdiskrimineringen redogörs genom att studera EU-rätt samt nationell rätt och se gränsen för åldersdiskriminering. En bild av bestämmelserna ska presenteras för att visa hur arbetsgivare har en möjlighet att kringgå förbudet mot åldersdiskriminering. Vad som även belyses är hur åldersdiskriminering kan komma att aktualiseras vid en rekryteringsprocess och vad som således kan motverka att åldersdiskriminering uppstår. Uppsatsen är baserad på material inom rättskällehierarkin samt litteratur, internet källor och rapporter som har en koppling till ämnesvalet. Materialet är sedan analyserat utifrån rättsdogmatisk metod samt rättssociologisk metod. Analysen resulterar i förbudet mot diskriminering p.g.a. ålder är en grundläggande rättighet. Problematiken kring åldersdiskriminering uppstår när undantagsmöjligheterna ska tolkas och tillämpas. Där finns ett utrymme för arbetsgivare att kringgå förbudet när arbetstagare är fyllda67 år. Dessutom går det att kringgå förbudet om det är oproportionerligt kostsamt för arbetsgivaren att anställa en äldre person som snart närmar sig pensionsåldern. Dock stämmer inte sistnämnda hypotes, sett till hur arbetsmarknaden och individens yrkeskarriär ser ut i dag. Åldersdiskriminering i en rekryteringsprocess består till stor del av omedvetna eller medvetna föreställningar om äldre personer. Orsakerna till föreställningarna är hur samhällets pensions- och rättssystem är uppbyggt samt människors värderingar och normer. Resultatet av dessa föreställningar blir ofrivillig pensionering av äldre personer i samhället för att de gallras bort i rekryteringsprocessen. För att motverka åldersdiskriminering i en rekryteringsprocess behöver lagstiftaren införa bestämmelser om ytterligare aktiva åtgärder i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Dessutom borde pensionssystemet samt 67 årsregeln omarbetas då rådande bestämmelser inte överensstämmer  med  samhällets  funktionssätt.  Åtgärderna  är  ett  sätt  att  främja  likamöjligheter och rättigheter i arbetslivet och att öka chanserna till anställning för äldre.

När ett Coronavirus uppdagades i Kina fick det stor medial uppmärksamhet och den 11 mars 2020 klassade Världshälsoorganisationen virusspridningen som en pandemi. Förenta Nationerna slog i april 2020 larm om ett världsproblem som ökat kraftigt i samband med rekommendationerna till äldre personer i och med CoVid-19, nämligen åldersdiskriminering. Till följd av att mängden personer över 60 år ökar i hela världen och att världsbefolkningen år 2050 beräknas bestå av två miljarder människor 60 år och äldre, ställer det krav på världens länder att se till att ha en fungerande hälso- och sjukvård samt ett fungerande välfärdssystem.  Media besitter stor makt att genom den information som sprids påverka människors känslor och tankar, särskilt i oroliga tider. Syftet med denna uppsats är, att utifrån hur media skildrar rekommendationer i och med CoVid-19 för medborgare 70 år och äldre, undersöka om och i så fall hur medias diskurser präglas av ålderism. Vi har analyserat 29 stycken artiklar från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen som vi hämtat från tidningarnas elektroniska upplaga under perioden 16–22 mars 2020. Vi har studerat publicerad forskning samt tillgodogjort oss relevant litteratur för studiens syfte. Teorin och metoden utgörs av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell där vi med hjälp av verktygen modalitet, transitivitet och interdiskursivitet analyserat vårt material.  I materialet noterade vi tre diskursteman relaterat till människor som är 70 år och äldre gällande Folkhälsomyndighetens rekommendationer i och med CoVid-19. Den ena diskursen framställer ett “vi och dem”, den andra beskriver personer 70 år och äldre som en belastning för sjukvården och i den tredje diskursen framställs “de äldre” som lydiga eller egoister, vilket synliggörs i mediala reaktioner och motreaktioner. Med hjälp av begreppet ålderism som ramverk för analysen har vi kunnat urskilja att diskursen i media innehåller ålderistiska framställningar av “de äldre”. I socialt arbete kan stereotypa framställningar medföra att insatser fördelas ojämlikt och människor 70 år och äldre riskerar att ses som en homogen grupp. / When a coronavirus was discovered in China it got a great media attention, and on March 11, 2020 the World Health Organization classified the virus as a pendemic. In April, 2020 the United Nations raised an alarm about a world problem that has been seen to increase sharply in line with the recommendations from Folkhälsomyndigheten regarding older people and CoVid-19 – age discrimination, also known as ageism. As the number of people over the age of 60 increases worldwide, and the world population is estimated to consist of two billion people of 60 years and older in 2050, it requires the countries of the world to ensure that they have a functioning healthcare and welfare system.  The media has great power to influence people's feelings and thoughts through the information disseminated, especially in troubled times. The purpose of this essay is to, based on how the media portrays the recommendations of CoVid-19 for citizens 70 years and older, investigate whether and if so, how media discourses are characterized by ageism. We have analyzed 29 articles from Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen which we retrieved from the newspaper’s electronical edition during the period 16th-22nd of March 2020. We have studied previous reserach and relevant literature for the purpose of the study. The theory and method are a critical discourse analysis and Norman Fairclough’s three-dimensional analysis model, where we with the help of the tools modality, trasitivity and interdiscursivity analyzed our material.  In the material we noted three themes of discourse related to people 70 years and older in the articles about the recommendations of CoVid-19. One discourse presents a “we and them”, the second describes people 70 years and older as a burden on healthcare and in the third discourse the elderly are portrayed as obedient or selfish, which is made visible in medial reactions and counter-reactions. With the help of the concept of ageism as a framework for the analysis we were able to discern that the discourse in media contains age discriminating portrayals of the elderly. In the social work, stereotypical representations can mean that efforts distribute unequally and people 70 years and older are at risk of being seen as a homogeneous group.