The aim of the study is to investigate social studies teachers’ idea of the importance of students’ agency for their future citizenship and how social studies teachers in upper secondary school assist students’ agency in their teaching. The methodologically the study is based on, is 6 interviews with social studies teachers of different ages and with different experience. The results show that the social studies teachers’ teaching have two main themes. The themes are to contribute to the students’ analysis of the world around them and assist the students’ future life as employees. Two theoretical starting points have been used to discuss the results, Ninni Wahlström’ capacity strategy and John Dewey’s communication theory. Social studies teacher’s teaching with a focus on students’agency means that the students should develop the future skills to set goals, reflect on their learning, to be able to make independent decisions, which leads to become competitive in the labor market with general competencies such as creativity, language skills and social competence. This results in that the students become competitive in the labor market where they have the capacity to become independent individuals with general skills such as creativity, language skills and social skills. The social studies teachers view that it is crucial for the students ’agency that they develop an analysis of the world around them, which means that the students can analyze current events such as the Ukraine war in 2022 and be able to discuss this with other people. The students can use this in their future citizenship. Social studies teachers encourage students’ agency in social studies by using project work in social studies for students to learn to solve problems in creative ways to solve real problems as future citizens. The social studies teachers encouragea linguistic ability through their social teaching that encourage students' agency. It means being able to reason, see connections and draw conclusions about current events. The social studies teachers believe that this encourages the students’ personal development and their future citizenship where the students have a self-esteem to succeed in projects in the future and to understand modern society. According to the social studies teachers, the students should socialize with other students through group exercises in teaching, which they believe gives the students expanded opportunities in life. The social studies teachers believe that dialog as a pedagogical method encourage the student’s democratic competence, which means that the students develop a thought structure about the democratic rules within a democratic society and it is also important for the students’ agency that they develop a democratic competence which means that the students are critical of the information in a global community so they know which information can be trusted. The pedagogical approach among the social studies teachers is that it should be a creative social environment where the students learn to think independently with the teacher as a supervisor in the classroom who does not impose knowledge on the students. The main pedagogical method to assist students’ future citizenship in social education is to use news in the social studies. Keywords: Social studies, Citizenship, Media, Language skills, Agency, Social competence, Creativity, Upper Secondary school

Genom kvalitativa intervjuer med svensklärare för årskurs 7–9 undersöker studien uppfattningar om betydelsen av elevers intresse för skönlitterär läsning. Vidare undersöker studien hur lärare resonerar kring valen av texter i syfte att främja ett skönlitterärt läsintresse hos samtliga elever. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt med vägledning av befintliga teoretiska modeller om läsengagemang och motivation samt Rosenblatts transaktionsteori. Studiens resultat antyder bland annat att lärare främst betraktar betydelsen av elevers intresse för skönlitterär läsning som instrumentell, även om läsintressets estetiska aspekter också tillmäts betydelse. Vidare framgår att lärarna endast till viss del tillmötesgår elevernas autonomi i texturvalen. Genomgående anses elevers fria val av böcker påverka läsintresset negativt, medan textval som vägleds av läraren och gemensam läsning av en lärarvald bok anses främja elevernas intresse för skönlitterär läsning. I urvalen påpekas också vikten av att beakta elevernas intressen, något som anses extra betydelsefullt för elever med låg motivation för läsning.

Abstrakt  This essay aims to examine the themes of teaching aids and equivalence as related to the subject Art in Swedish primary school years 7-9. Four art teachers were interviewed in a semi-structured form with questions formulated based on the aim as well as the background. The results were analyzed based on a theoretical framework consisting of hermeneutics, the “expanded concept of knowledge”, didactics, and mediation and artifacts. The analysis of the results was that the responding teachers did not want published teaching aids, while also stating the need for other teachers. The respondents also highlighted that equivalence was deficient in the subject of Art overall. The discussion that follows is that an increased amount of published teaching materials may provide a path towards equivalence in the subject of Art grades 7-9.

This essay aims to examine the themes of teaching aids and equivalence as related to the subject Art in Swedish primary school years 7-9. Four art teachers were interviewed in a semi-structured form with questions formulated based on the aim as well as the background. The results were analyzed based on a theoretical framework consisting of hermeneutics, the “expanded concept of knowledge”, didactics, and mediation and artifacts. The analysis of the results was that the responding teachers did not want published teaching aids, while also stating the need for other teachers. The respondents also highlighted that equivalence was deficient in the subject of Art overall. The discussion that follows is that an increased amount of published teaching materials may provide a path towards equivalence in the subject of Art grades 7-9.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i naturorienterande ämnen bedriver utomhusundervisning i årskurserna 4–6 respektive 7–9 samt vilka fördelar och utmaningar de upplever med metoden. Fyra frågeställningar har använts i undersökningen och för att besvara dessa har data samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre lärare från mellan- respektive högstadiet. Resultatet visade att lärarna som undervisar inom årskurserna 4–6 använde sig av utomhuspedagogik oftare än lärarna i årskurserna 7–9. Det framkom även att respondenterna upplevde att utomhuspedagogik kunde främja elevernas lärande och utveckling. Samtliga lärare ansåg också att deras respektive närmiljöer runt om skolorna var lämpliga för utomhusundervisning. Baserat på resultatet i denna undersökning uppmanas lärare att ta vara på utomhusmiljön för undervisning. Förhoppningen är att denna studie ska bidra till att lärare ser möjligheterna i utomhuspedagogik och vilken effekt metoden kan få.

Våren 2020 genomförde pedagoger från 2047 Science Center (2047) undervisning i teknik i grundskolor i Falu Kommun. Ämnet för insatsen var automatisering, programmering och dess påverkan på individ och samhälle och riktades till elever i årskurs 7. Utöver de mål som följer av skolans styrdokument fanns en strävan att eleverna skulle uppleva undervisningen som relevant. Syftet med denna studie var att undersöka hur 2047 Science Center arbetat med målet att göra sin undervisning relevant för eleverna, och vilket resultat det gav. Studien undersöker elevernas perspektiv på relevans, att undervisningen upplevs som viktig för dem i förhållande till deras intressen eller mål. Viktig blir den, enligt Self-determination Theory, om den bidrar till vårt behov av att uppleva kompetens, autonomi och tillhörighet. Styrkan i vår motivation beror sedan på hur högt vi värderar detta viktiga, och vår förväntan att nå det, enligt Expectancy-Value Theory. För att undersöka undervisningens design för relevans analyserades undervisningen utifrån ARCS-modellen för utformning av undervisning för motivation till lärande (Keller, 2010). Elevernas respons på undervisningen undersöktes sedan med en enkät i sex klasser på tre skolor i kommunen. Resultatet visade att samtliga av Kellers tre koncept för relevans i undervisning; målorientering, matcha motiv och förtrogenhet, beaktas vid utformningen av kursen. De användes också vid ett flertal tillfällen och på olika sätt. Elevernas respons på kursen visade sig vara övervägande positiv. På de fyra påståendena om upplevelsen av undervisningens relevans svarade mellan 55 och 75% av eleverna att det stämde ganska bra eller bra. Innehållets generella nytta, rankades högre än det egna intresset. Denna studie har visat att man kan utforma undervisning så att den ökar elevernas upplevelse av relevans. Tidigare forskning, och studiens resultat, antyder dock att stoffets relevans är en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för elevernas upplevelse av relevans. Läraren måste först få elevernas uppmärksamhet, och klassens sociala norm behöver tillåta deras engagemang och lärande. / <p>Teknik</p>

Examensarbetet ser över hur väl läromedel för årskurs 7–9 samt gymnasiet håller sig till de centrala målen i religionskunskap och skolans värdegrund. Den analyserar även progressionen mellan läroböckerna som används på grundskolan kontra gymnasiet, samt undersöker vilka likheter och skillnader dessa har gentemot varandra. Utifrån hermeneutisk textanalys samt bildkritik studeras de valda läromedlen och analyseras därefter utifrån ett interkulturellt pedagogiskt och religionsdidaktiskt perspektiv. Analysen visar på att läromedlen håller sig till de centrala läromålen, förankras i skolans värdegrund, samt struktureras på ett religionsdidaktiskt och interkulturellt pedagogiskt tillfredsställande sätt. Läromedlen har mycket gemensamt innehållsmässigt. Progressionen syns främst i hur djupgående och detaljerad informationen är samt att grundskolan ger eleverna mer stöd i texten än läromedlen för gymnasiet. Det fanns ingen märkbar progression mellan grundskolan och gymnasiet angående världsreligionerna. / The thesis reviews how textbooks for year 7-9 and high school adheres to the main goals for religious studies and the fundamental values for Swedish schools. It also analyzes the progression between the textbooks used in middle school versus in high school and the similarities and differences they have respectively. This is done through hermeneutic text analysis and by reviewing the images used in the textbooks, the basis of analysis is intercultural pedagogy and religious didactics. The thesis’ conclusion is that the textbooks adhere to the main goals, are rooted in the fundamental values, and are structured in accordance with religious didactics and intercultural pedagogy in a satisfying way. The textbooks have great similarities in their information. The progression is seen in how detailed and extensive the material is in the high school books and that the year 7-9 have more support in their texts and assignments. There was no noticeable progression between year 7-9 and high school in regard to the world religions.

The purpose of this study is to describe some students' own experiences and involvement of remedial instruction during year seven to nine in compulsory school in Sweden. My hope is that the study may contribute in possible ways of supporting students in reading and writing difficulties. The study is qualitative with a life-world approach. Data were collected through semi-structured interviews with four upper secondary school students. The study is retrospective and describes the students´ experiences and perceptions of remedial instruction. The result shows that all four students have their unique perspectives on reading and writing difficulties or dyslexia as a phenomenon. As individuals, they have positive experiences of support and individual teachers´ commitment. These students interviewed have in common an experience of struggling and fight to get their rights respected, and that this has consuming power and energy that otherwise could have been used in the learning process. / Syftet med denna studie är att beskriva några elevers egna upplevelser och deltagande av stödinsatser under svenska grundskolans årskurser sju till nio. Min förhoppning är att studien kan bidra med möjliga vägar att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är kvalitativ med en livsvärldsansats. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med fyra gymnasieelever. Studien är retroperspektiv och eleverna har sett tillbaka på sin grundskoletid och beskriver sina erfarenheter och upplevelser av det stöd de fick då. Resultatet visar att alla fyra eleverna har sitt unika perspektiv på läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som fenomen. Som individer har de positiva erfarenheter av stödinsatser och enskilda pedagogers engagemang. Gemensamt har eleverna en upplevelse av att ha fått kämpa för att få sina rättigheter tillgodosedda och att detta tagit kraft och energi som annars kunnat komma deras lärprocess till gagn.

The purpose of this study has been to investigate how math teachers in the last three years in compulsory school and in the upper secondary school perceive how they work with feedback. Another aspect of the study was to describe the context of the feedback given by the teachers and what the teachers focus on in their feedback. In this text, feedback is defined as different ways of giving the student a way to take the learning process to the next level. The theoretical framework has been Hatties and Timperleys (2007) "model of feedback". Qualitative interview was the method chosen for this study. The interviews were semi-structured which is a method that's right in between a questionnaire and an open interview. In total, eight interviews with math teachers were conducted. The result of the study showed that the teachers like to work with feedback, but that the time they are given isn't enough to formulate it in a, for them, satisfactory way. The teachers generally gave feedback directly to the student during the lessons which was centered around the task at hand or directed towards the student. Many of the teachers would like to see a more individualized feedback. They would also like to work more with teaching the students different strategies for feedback, in order to increase their learning. / Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare som undervisar i årskurs 7–9 och gymnasiet i ämnet matematik, uppfattar att de arbetar med feedback. Syftet har även varit att beskriva vilken nivå lärarna uppfattar att de ger feedback på, samt vad lärarna fokuserar på i sin feedback. Feedback definieras i arbetet som olika sätt att ge eleven återkoppling som för lärandet framåt. Den teoretiska utgångspunkten har varit Hattie och Timperleys (2007) ”model of feedback”. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativ intervju. Intervjuerna utgick från en halvstrukturerad intervjuform, som ligger mellan den öppna intervjun och ett strikt frågeformulär. Totalt genomfördes åtta enskilda intervjuer med lärare som undervisar i matematik.  Resultatet från studien visade att lärarna gärna arbetar med feedback, men att de upplever att de skulle behöva mer tid för att kunna utforma den på det sätt de skulle vilja. Lärarna gav i huvudsak feedback i stunden som var centrerad till uppgiften som eleverna arbetade med eller till eleven som person. Många av lärarna skulle gärna se en mer individualiserad feedback. De skulle även vilja arbeta mer med att lära eleverna olika strategier för feedback, för att på så vis öka deras inlärning.

Syftet för detta arbete är att undersöka relationer mellan matematikundervisning och matematikläxor i högstadiet. Litteraturstudien ska besvara vilken betydelse matematikläxor har för elever, föräldrar och lärare. Flera tidigare forskningsstudier har redan visat att läxor är ett viktigt verktyg för elevers allmänna lärande i skolan, men fokus för denna studie ligger på matematikundervisning. För att hitta litteratur som är relevant för undersökningen används sökmetoder beskrivna i metodlitteratur. Litteratursökningen sker i den nordamerikanska databasen ERIC och den nordiska databasen DIVA. Anledning till dessa två databaser valdes är att sökresultat i ERIC kan ge mer globalt perspektiv i matematikutbildning, medan resultat av litteratursökning från DIVA innehåller forskning från nordiska länder, vilka har mer liknande skolsystem som Sverige. Litteraturen ska vara refereegranskad för att den ska ha en god tillförlitlighet. Resultatet från litteraturstudien visar att samverkan mellan föräldrar, elever och lärare i matematikläxor har stor betydelse. Genom att förtydliga utformning av matematikuppgifter samt återkoppling kan lärare positivt påverka kvaliteten hos matematikläxor. Genom automatisk återkoppling blir digitala matematikläxor mer effektiva än traditionella matematikläxor. Forskning visar även att elevernas motivation är det allra viktigaste när det gäller matematikläxor. Föräldrars roll varierar beroende på kulturbakgrund. I en kultur där föräldrar brukar engagera sig i barnens läxor, kan deras roll vara stor, men om föräldrar saknar engagemang i barnens läxor, då är deras påverkan svag. Tänkbar forskning inom området i framtiden kan handla om hur många föräldrar som har förutsättningar att hjälpa barnen med läxor. Eftersom det finns läxhjälp i svenska skolan, kan man också forska om hur läxhjälpen påverkar elevers prestationer i läxor samt deras skolresultat i matematik. Nyckelord: Matematikundervisning, matematikläxor, grundskola, årskurs 7–9, familjens påverkan i matematiklärande / The purpose of this work is to investigate relationships between mathematics teaching and mathematics homework in grades 7 to 9 . The literature study will answer the importance of mathematics homework for students, parents and teachers. Several previous research studies have already shown that homework is an important tool for students' general learning in school, but the focus of this study is on mathematics teaching. To find literature that is relevant to the study, search methods are used that were described in the literature about methods. The literature search takes place in the North American database ERIC and the Nordic database DIVA. The reason for choosing these two databases is that search results in ERIC can provide a more global perspective in mathematics teaching, while results from literature searches from DIVA include research from Nordic countries, which have school systems more similar to Sweden. The literature must be peer-reviewed in order for it to have good reliability. The results from the literature study show that collaboration between parents, students and teachers in mathematics homework is of great importance. By clarifying the design of mathematics assignments and feedback, teachers can positively influence the quality of mathematics homework. Through automatic feedback, digital math homework becomes more efficient than traditional math homework. Research also shows that students' motivation is the most important thing when it comes to math homework. The role of parents varies depending on cultural background. In a culture where parents tend to get involved in their children's homework, parents' roles can be large, but if parents lack commitment to their children's homework, then their influence is weak. Possible research in the field in the future may be about how many parents have the potential to help their children with homework. Since there is study help for homework in the Swedish school, one can also research how such study help affects students' performance in homework and their school results in mathematics. Keywords: Mathematics teaching, mathematics homework, middle school, grades 7-9, the family's influence in mathematics learning