Elevers intresse för skolämnet kemi sjunker mellan mellanstadiet och högstadiet. En pedagogisk arbetsform som kan verka motivationshöjande för elever är att utgå från samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll [SNI] i undervisningen. Syftet med studien är därför att undersöka hur fall av SNI skrivs fram i läroböcker för kemi riktade till mellanstadiet och högstadiet. Lärobokstexterna analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys för att se hur SNI skiljer sig mellan de olika stadierna, samt formas av innehållet. Resultaten visar att båda läroböckerna lyfter flera samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll i form av intressekonflikter om samhällets användning av naturresurser. Dock ser vi att det saknas ekonomiska och politiska perspektiv i boken för mellanstadiet vilket hindrar etiska och ekonomiska diskussioner. Det leder till att det är otydligt vem som egentligen bär eller bör bära ansvar i dessa frågor, och eftersom texterna presenterar olika vanor som enskilda individer kan förändra uppfattas ansvaret ligga på dem. Däremot inkluderas ekonomiska och etiska perspektiv i högre grad i boken för högstadiet. I båda böckerna introduceras frågorna efter ämnesinnehållet, vilket går emot principen för SNI-baserat arbetssätt eftersom det är samhällsfrågan som ska styra kunskapsinhämtningen. Likaså överensstämmer inte de frågor som efterfrågar ett rätt svar med principerna för SNI. Men det finns också exempel på flertalet frågor där eleverna tränas i kritiskt tänkande, vilket är i enlighet med SNI-baserat arbetssätt. Undersökningen bidrar till att lyfta diskussioner kring kritisk granskning av läromedel och de synsätt som läroböcker ger uttryck för.

Kunskapsöversiktens syfte och frågeställning har för avsikt att undersöka hur lärare kan arbeta språkutvecklande i religionskunskap. Avsikten har varit att fördjupa oss i hur undervisning i religionskunskap kan främja elevers skolframgång med hjälp av språkutveckling. Bakgrunden till vår frågeställning är att vi såg en brist i hur man jobbar språkinriktat i religionskunskapen ute på vår VFU, med särskilt fokus på läsförståelse, ordförråd och samtalsinteraktion i enlighet med en ämnesdisciplin.  För vår undersökning har vi använt oss av såväl nationell som internationell forskning för att hitta relevans i vår sökning. Resultatdelen valde vi att dela in i tre delar. Läsförmåga, begrepp och ordförråd samt samtal är de språkdidaktiska perspektiv vi valt att fokusera på. Målet är att få fram värdet av att eleverna bildar sig förmågor i det ämnesspecifika språket för att kunna erövra ämnet. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att både språk- och kunskapsutveckling inom ämnet förstärks och fördjupas när elever i religionskunskapen får arbeta aktivt och processinriktat. För en sådan utveckling behövs en väl reflekterad och medveten didaktisk planering från lärarens sida. Forskning visar att en undervisning med fokus på språkutveckling gynnar alla elever i alla ämnen. Våra forskningsområden är konkret religionsdidaktik och språkutveckling.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur undervisning i hjärt-lungräddning kommer till uttryck i ämnet idrott och hälsa. För att uppnå studiens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur tolkar lärare i ämnet idrott och hälsa styrdokumenten vad gäller HLR i årskurs 7-9? Hur undervisar lärare i HLR i årskurs 7-9? Vilka förutsättningar har lärare i idrott och hälsa att bedriva undervisning i HLR i årskurs 7-9?  Metod: Studiens metod är en kvalitativ ansats, varpå datainsamling har genomförts med semistrukturerade intervjuer. De sju lärare som deltar i studien har valts ut genom två olika urval, målstyrt urval och bekvämlighetsurval. Intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom, Meet och Teams. Empirin transkriberades digitalt samt genom manuell hantering, och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Studiens teoretiska ramverk är läroplansteori och ramfaktorteori. Resultat: Lärarna anser att läroplanen genom centralt innehåll är undervisningens kodex. HLR är ett explicit begrepp i centralt innehåll men saknar definition vilket lämnar utrymme för lärarna att göra sina tolkningar av begreppet. HLR sätts i relation till simning och anses vara ett viktigt moment i undervisningen. Undervisningen i HLR kommer till uttryck i varierande omfattning. Momentet undervisas såväl teoretiskt som praktiskt, där video är en återkommande metod i undervisningen. Eleverna ges möjlighet att öva praktiskt med hjälp av övningsdockor. Praktisk träning av bröstkompressioner ingår i samtliga lärares undervisning av HLR, medan inblåsningar är ett teoretiskt moment. Lärarnas förutsättningar ser olika ut där ramfaktorer som exempelvis kunskap, utrustning och tid påverkar undervisningen i HLR.  Slutsats: Lärarna tolkar HLR i det centrala innehållet sett från eget perspektiv och förmåga. Det är lärarnas kunskaper i och om HLR samt deras förutsättningar som är avgörande för hur HLR kommer till uttryck i undervisningen. Lärarna tolkar och navigerar styrdokumenten med hjälp av erfarenhet och kunskap, vilket innebär att undervisningen i HLR kommer till uttryck på olika sätt. Lärarna utmanas av en mängd olika ramfaktorer vilka har mer eller mindre inverkan på undervisningen. / Aim and research questions: The aim of the study is to investigate how teaching in cardiopulmonary resuscitation is expressed when teaching physical education and health. In order to achieve the aim of the study, the following questions will be answered: How do teachers in physical education and health interpret the curriculum regarding CPR in grades 7-9? How do teachers teach CPR in grades 7-9? What prerequisites do physical education and health teachers have to teach CPR in grades 7-9?  Method: The study's method is a qualitative approach, after which data has been collected with semi-structured interviews. The seven teachers participating in the study have been selected through two different samplings, goal-directed sampling and convenience sampling. The interviews were conducted digitally via Zoom, Meet and Teams. Data was transcribed digitally as well as through manual handling, and analyzed using a thematic analysis. The study's theoretical framework is curriculum theory and frame factor theory. Results: The teachers believe that the curriculum, through central content, is the teaching code. CPR is an explicit expression of the concept in central content but lacks a definition, which leaves room for the teachers to make their own interpretations of the concept. CPR is put in relation to swimming and is considered an important part of teaching. Teaching in CPR is expressed to varying extents. CPR is taught both theoretically and practically, where video is a recurring method in the teaching. The students are given the opportunity to practice practically with the help of a practice dummy. Practical training of chest compressions is included in all teachers' teaching of CPR, while inhalations are a theoretical part. The teachers' conditions look different where frame factors such as knowledge, equipment and time affect the teaching of CPR. Conclusions: The teachers interpret CPR in the central content from their own perspective and ability. It is the teachers' knowledge of and about CPR as well as their prerequisites that are decisive for how CPR is expressed in teaching. The teacher’s interpret and navigate the curriculum with help of experience and knowledge, which means that the teaching of CPR is expressed in different ways. The teachers are challenged by a variety of frame factors which have more or less impact on the teaching. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>

Syftet med denna undersökning är att få kunskaper om skillnader i läsförståelse som existerar mellan pojkar och flickor. Detta görs genom analys av resultat från ett läsförståelseprov. Undersökningen analyserar hur skillnaderna ser ut mellan grupperna generellt men även med avseende på olika läsprocesser, uppgiftsformat och texttyper. Materialet består av ett läsförståelseprov som genomförts av 520 elever i årskurs 7 inom ramen för LISA-projektet vid Karlstads universitet. Undersökningens resultat visar att flickorna presterade bättre än pojkarna på provet som helhet och på samtliga undersökta aspekter. De största skillnaderna fanns på uppgifter som mäter förmågan att tolka text samt de uppgifter där eleverna själva behövde skriva sitt svar, constructed response-uppgifter. Små skillnader fanns på uppgiften som prövade förmågan att reflektera och utvärdera text och på de uppgifter som var av flervalsformat, multiple choice-uppgifter. De uppgifter som visade minst skillnader mellan grupperna var de som baserades på icke-löpande text, denna skillnad var även den enda som inte var statistiskt signifikant. Detta skulle kunna förklaras genom bristande motivation men även genom textens innehåll som skulle kunna kategoriseras som pojkvänligt. Gällande uppgiftsformat bekräftar resultaten det som tidigare forskning har visat: CR-uppgifter gynnar flickornas resultat. I kontrast till detta skiljer sig resultatskillnaderna fördelat på läsprocess från tidigare mätningar som istället visat störst skillnader på processen reflektera. Detta skulle kunna förklaras av att det analyserade provet består av en stor andel multiple choice-uppgifter istället för constructed response-uppgifter. / The aim with this study is to acquire knowledge of differences in result between boys’ and girls’reading comprehension. This is made by analyzing the results from a test on reading comprehension. The study analyzes the general differences between the genders but also how the results differ based on difference aspects of reading, task formats and text types. The material consists of a test on reading comprehension that has been performed by students in the seventh grade within the frames of the LISA-project at Karlstad’s university. The results of the study show that the girls outperformed the boys both on the test as a whole but also on all of the analyzed aspects. The biggest differences were found on tasks that measure the students’ability to interpret the text. Big differences are also found on constructed response tasks. Thesmallest differences are found on tasks that measure the students’ ability to reflect on the textand the multiple-choice tasks. Small differences were found on tasks that were based on non- continuous texts. This was also the only difference that was not statistically significant. Thiscould be explained by lack of motivation but also by the text’s content which could be labeledas boy-friendly. The result regarding task format confirms what earlier research has shown. CR-tasks favor the girls’ results. In contrast to this, the result differences based on different aspects of reading showed small differences on the aspect reflect which in earlier research has been the aspect with the biggest differences. This could be explained by the construction of the analyzed test which is constructed of mostly MC-tasks rather than CR-tasks.

I föreliggande C-uppsats i Geografi söker jag ta mig an ett avgränsat ämnesområde i skolans värld genom att undersöka vad högstadieelever tänker och känner inför ämnet Geografi. Syftet med undersökningen är således att undersöka högstadieelevers tankar om och attityder till skolämnet Geografi. Undersökningens material och bakgrundsdata har inhämtats med hjälp av enkäter som elever i årskurs 7-9 vid en medelstor högstadieskola i staden Nybro i Småland har besvarat. Sammanlagt har ett sjuttiotal högstadieelever varit delaktiga i att delge sina tankar om skolämnet Geografi. Frågeställningarna som jag har utgått ifrån är följande: Vilka är elevernas tankar om, och attityder till, skolämnet Geografi? Vad har elevernas tidigare undervisning i Geografi omfattat? Hur uppfattar eleverna skolämnet Geografi – är ämnet viktigt, gillar eleverna Geografi? Vad anser eleverna vara det viktigaste att lära sig i Geografi? Att ha Geografi varje termin/läsår eller att ha Geografi varierande termin/läsår, vad anser eleverna fungerar bäst för dem? Hur rangordnar eleverna Geografi i förhållande till övriga SO-ämnen? Undersökningen ger vid handen att eleverna rankar ämnet Geografi högt. Resultaten visar dock att pojkar och flickor rangordnar SO-ämnena olika; pojkarna rankar bland annat Geografi högre än vad flickorna gör. För att med säkerhet kunna svara på varför det är just så, skulle förslagvis en longitudinell studie av elevernas attityder och tankar behöva utföras, vilket dessvärre inte ryms inom ramarna för denna undersökning, men som eventuellt skulle kunna komma att genomföras i framtiden.

Denna studie undersöker hur lärare arbetar med kartor i skolan och hur elever uppfattar användandet av kartor, både i skolan och i vardagslivet. Hur lärare uppfattar förändringen i mötet med kartan genom bytet från Lpo 94 och Lgr 11 kommer också att belysas. För att få svar på dessa frågor har åtta stycken intervjuer av lärare på högstadiet samt fyra fokusgrupper innehållande fyra elever styck genomförts. I intervjuerna uppger lärarna att det idag finns en bristfällig helhetssyn gällande kartan hos eleverna, fokus ligger ofta på ett litet område. Lärarna anser att denna utveckling inom ungdomars kartuppfattning påverkas av dagens teknik, som till exempel GPS där fokus ligger på start- och slutpunkten. Både papperskartor och digitala kartor är nödvändiga för att skapa en strukturerad världsbild där fokus ligger både på det lilla och på det stora menar lärarna. Fem av de intervjuade lärarna anser att de behöver mer kompetens gällande IT för att kunna använda sig mer av digitala kartor. I fokusgrupperna ansåg först de flesta eleverna att de inte mötte kartan överhuvudtaget i vardagslivet, men efter diskussion framgick det att de möter någon form av karta varje dag, som till exempel i dator/Tv-spel, checkar in på ett ställe med Facebook eller söker reda på en adress med hjälp av Google Maps. Bland de 16 elever som var med i fokusgrupperna ansåg 12 stycken att både papperskartan och den digitala kartan behövdes i undervisningen. De ansåg att den digitala kartan, då framförallt Google Earth, var ett roligare verktyg och gjorde lektionstillfällena mer intressanta, men de menade på att en papperskarta ger en bättre helhetsbild av området man skulle undersöka. / This study examines how teachers use the map as an educational aid in school and how students perceive the use of maps, both in school and their every-day life. How do the teachers perceive that the use of maps have changed with the update of the curriculum, from Lpo 94 to Lgr 11 is also going to be elucidated. To answer these questions, eight interviews with junior high school teachers and four focus groups consisting of four students each were done. During the interviews, the teachers stated that students today have a flawed/inadequate/deficient comprehensive view of the map, where focus often lies on a small area. The teachers regard this development of students’ perception of the map as a product of today’s technology, for example GPS where focus lies on finding the starting and ending points. Both paper and digital maps are essential when creating a structured view of the world where focus is both on the small and the big, according to the teachers. Five of the interviewed teachers stated that they need more knowledge about the technology to be able to use digital maps more. In the focus groups, most of the students primarily stated that they did not meet the map at all in their every-day life, but after discussion it was made clear that they meet some kind of map every day, for example in computer/video games, checking in somewhere on Facebook or finding an address with the help of Google Maps. Among the 16 students that participated in the focus groups, 12 stated that both the paper map and the digital map were needed in the education. They think that the digital map, especially Google Earth, is a funnier tool and make the lessons more interesting, but they stated that a paper map provides a better comprehensive picture of the designated area.

Aim and research questions The purpose of this study is to investigate how teachers in physical education (PE) in grades 7-9 use ball games in education in relation to the curriculum. The study also aims to investigate teachers' description of how their assessment of students in connection with ball games relates to the knowledge requirements. Below we present our specific question formulation. In what way do PE teachers work with ball games in relation the curriculum for grades 7-9? How do PE teachers motivate the use of ball games in education connected to the curriculum? How do PE teachers describe their assessment of students’ ability in relation to ball games as content and the curriculums’ knowledge requirements? Method The data collection was done through semi-structured interviews. Six legitimate PE teachers in grades 7-9 were interviewed. All the interviewed teachers worked in different suburbs to Stockholm. The selection was made through a structured selection with the help of the Facebook groups “Idrottslärare” and “Sveriges idrottslärare” but also through snowball selection. The theories that have been helpful in understanding and interpreting the results are curriculum theory and frame factor theory. Results All interviewed teachers work with ball games as a tool to develop students’ complex movements and cooperative ability. A couple of teachers said that ball games can also be applied to parts of the curriculum such as health, sports injuries and more. The PE teachers motivate ball games as a method for developing student’s complex movements. Most of the teachers describe that it is difficult to know where the boundary between different grades when it comes to assessment and that it is also difficult to justify why the students has received a specific grade. Conclusion The study shows that the curriculum in PE for grades 7-9 is perceived as relatively interpretable on the transformation and realisation arena. This gives teachers choices when it comes to the choice of teaching content and implementation. Based on the curriculum theory it is possible to ascertain that all interviewed teachers interpret ball games in the curriculum and think that ball games are an important part of teaching. The reason why the PE teachers think that ball games are considered to have a place in PE may be because they are influenced by society and sports culture. Based on the pedagogical framework system, the teachers must have a great knowledge about how the assessment should be realized in reality and to avoid different interpretations of the grading steps, teachers work and discuss together to make the assessment fair. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 7–9 använder bollspel i undervisningen i förhållande till ämnets kursplan. Studien syftar också till att undersöka lärares beskrivning av hur deras bedömning av eleverna i samband med bollspel relaterar till kunskapskraven. Nedan presenteras studiens specifika frågeställningar. På vilket sätt arbetar lärare i idrott och hälsa med bollspel i relation till kursplanen för årskurs 7–9? Hur motiverar lärare i idrott och hälsa användandet av bollspel i undervisningen kopplat till kursplanen? Hur beskriver lärare i idrott och hälsa att deras bedömning av elevernas förmåga går till i relation till bollspel som innehåll och kursplanens kunskapskrav? Metod Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7–9 intervjuades. Alla intervjuade lärare arbetade i olika förorter till Stockholm. Urvalet skedde genom ett strukturerat urval med hjälp av Facebookgrupperna ”Idrottslärare” och ”Sveriges idrottslärare” men även genom snöbollsurval. Teorierna som funnits till hjälp för att förstå och tolka resultatet är läroplansteori och ramfaktorteori. Resultat Samtliga intervjuade lärare arbetar med bollspel som ett verktyg för att utveckla elevernas komplexa rörelser och samarbetsförmåga. Ett par lärare menade att bollspel går att applicera även på delar i kursplanen såsom hälsa, idrottsskador med mera. Lärarna i idrott och hälsa motiverar bollspel som en metod för att utveckla elevernas komplexa rörelser. En majoritet av lärarna menar att det är svårt att veta var gränsen mellan olika betygssteg går, och att det även är svårt att motivera varför eleven har fått ett specifikt betyg. Slutsats Studien visar att kursplanen i idrott och hälsa för årskurs 7–9 uppfattas relativt tolkningsbar på transformerings- och realiseringsarenan. Detta ger lärare valmöjligheter när det kommer till val av undervisningsinnehåll och genomförande. Med utgångspunkt i läroplansteorin går det att konstatera att alla intervjuade lärare tolkar in bollspel i kursplanen och anser att bollspel är en viktig del i undervisningen. Anledningen till att bollspel anses ha en plats i undervisningen kan bero på att de är influerade av samhället och idrottskulturen. Kopplat till det pedagogiska ramsystemet krävs en stor kunskap gällande hur bedömning ska gå till och för att undvika olika tolkningar av betygsstegen arbetar och diskuterar kollegor tillsammans för att bedömningen ska bli rättvis.

The aim of this essay is to analyse the progression between textbooks written for lower secondary school and upper secondary school that help students to evolve their history consciousness. The study examined how two textbooks each from three different history courses presented the Industrial Revolution and if there is a progression in content between the textbooks. To examine this, texts, study questions and illustrations were examined with a comparative analysis. The results showed that progression occurs between textbooks written for lower secondary school and upper secondary school. This is foremost seen quantitatively, in an increasing amount of facts. However, this increase is not great and can mainly be seen as an increase of facts in combination of the portraiture of new perspectives e.g. the industrialisations impact on society and democracy.

Denna studie undersöker högstadielärares erfarenheter av hemläxor i svenska som andra­­språk. Studiens syfte är att synliggöra hur lärare bedömer förhållandet mellan läxor och språklig progression. En sociokognitiv teori tillämpas för att förstå lärares motivation till att dela ut läxor och anledningen till läxans utformning. Fem högstadielärares erfaren­heter av hemläxor i svenska som andraspråk undersökts i semistrukturerade, enskilda interv­juer, där lärare beskriver hur de arbetar med läxor i sin under­visning. I resultatdelen an­vänds en tematisk innehållsanalys för att redovisa utfallet i material. Studiens resultat visar att lärarna anser att läxor gynnar den språkliga progres­sionen hos L2-elever genom att de repeterar språkliga moment så att de befästs i minnet. Vid utformningen av läxan krävs det anpassning efter språklig nivå och individ. Även hur läxan förankras, introduceras och följs upp är avgörande för dess effekt på språk­ut­vecklingen.