Undersökningen syftar till att granska och jämföra elevkunskaper i de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi i årskurserna 5 och 9.  Kunskapstestet som använts i undersökningen har baserats på uppnåendemålen för årskurs 5 enligt gällande styrdokument, samt kunskapsmål upprättade av No nätverket i den för undersökningen aktuella kommunen. Jämförelser görs också mellan elever med bakgrund i samma skolor, men som nu går i olika årskurser, samt mellan kön. Ytterligare ett syfte är att undersöka om skolstorlek har någon betydelse för elevers resultat. Undersökningen visar att båda årskurserna har bäst testresultat i biologi. Likaså framkommer det att pojkarna i undersökningen inte har utvecklats lika mycket resultatmässigt som flickorna mellan årskurserna. I undersökningen framkom det också att skolstorlek inte har någon betydelse för elevernas resultat.

Uppsatsens syfte är undersöka vad som styr bedömning av språkutveckling på gymnasieskolansIntroduktionsprogram Språkintroduktion samt hur lärare, elever och rektor ser på bedömning, och iförlängningen undervisning, i relation till kunskapskrav och språkutveckling. För att uppnå syftetanalyseras Gemensam europeisk referensram för språk – den globala skalan (GERS) och kursplanenför Svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 9. Detta sker genom en tillämpning avappraisalteorin. I uppsatsen redovisas också kvalitativa intervjuer med 2 lärare, 2 elever och 1skolledare. De svar som framkommer studeras i relation till appraisalteorin. Studien visar på storalikheter mellan styrdokumenten då de båda fokuserar på funktionell och kommunikativspråkkompetens. Betydande skillnader framkommer också då GERS fokuserar mera på kvantitativaaspekter av språkutvecklingen medan kursplanen i årskurs 9 fokuserar på intensifierande avspråkutvecklingen. I studien framkommer också att lärare och skolledare ser både för- och nackdelarmed att använda sig av såväl GERS som grundskolans kursplan för årskurs 9. Lärare och skolledare, istudien, ser dock GERS som ett bättre alternativ än kunskapskraven för årskurs 1-3 och 4-6. I de falleleverna i studien förmedlar att betyg är viktigt är det dock för dem egalt om betygen äråldersrelaterade eller ej.Nyckelord: appraisalteori, bedömning, GERS, kunskapskrav i Svenska som andraspråk årskurs 9,Språkintroduktion.

Bedömning och betygsättning av elevers arbeten är en stor arbetsuppgift för lärare. Men hur tillförlitliga är betygen som ges och i synnerhet de i de nationella proven? Syftet med min uppsats har därför varit att undersöka om det finns skillnader mellan olika lärares bedömning och betygssättning av samma texter från de nationella proven samt att försöka förstå varför utfallet blir som det blir.Som metod har jag använt mig utav ett frågeformulär som är en kvantitativ metod och intervjuer som är en kvalitativ metod samt komparation. Materialet har bestått av fyra elevtexter från nationella provets uppsatsdel i svenska, årskurs 9 från vårterminen 2012. Vidare är metoden frågeformulär även två materialdelar då det har fungerat både som en mall samt som resultatgivare från informanterna som består utav fyra högstadielärare i svenska. Den fjärde delen av materialet består utav ett informationshäfte som givits till informanterna inför intervjuerna med dem. Detta häfte består utav bedömningsanvisningar och en bedömningsmatris för den berörda skrivuppgiften i det nationella prov som informanterna har fått bedöma. Informationshäftet har även haft ett instruktionsbrev ifrån mig för att anvisa informanterna om vad undersökningen går ut på.Resultatet visar att informanterna är överens om betygen i två texter av fyra i jämförelse med elevens ursprungliga lärare. De andra två texterna har fått två olika betyg bland informanterna och den ursprungliga läraren. Även om informanterna har varit eniga om betyget har de dock inte alltid varit eniga om varför elevtexten förtjänar just det betyget. Detsamma gäller även om vad de har ansett vara de starka respektive svaga sidorna med de enskilda texterna. Detta tros bero på att det bedömningsunderlag som medföljer det nationella provet till lärarna är tolkningsbart och därmed kan lärare tolka det olika vilket ger olika bedömningar. Resultatet kan även bero på att lärare visar tendens på att jämföra texter inom elevgruppen med varandra istället för att fokusera helt på bedömningskriterierna. En annan orsak kan vara att lärare räknar in andra kvalitéer hos eleven än de språkliga som finns i dennes uppsats. Dessa kvalitéer kan antingen vara av personlig art eller så räknar läraren in elevens utveckling under terminen/läsårets gång.

Utifrån insamling och analys av data från Skolverkets offentliga databaser, SIRIS och SALSA, undersöker vi i denna studie skillnader i likvärdighet mellan låg- och högpresterande skolor. Vi koncentrerar oss på den skillnad som finns mellan resultaten på de nationella proven i matematik och det avgångsbetyg som eleverna får i ämnet. Genom att kategorisera skolor som hög- respektive lågpresterande utifrån det genomsnittliga meritvärdet kan vi också undersöka om det är skillnader i föräldrars utbildningsbakgrund och andel nyinvandrade elever för urvalet i vår studie. Som begränsning för studien har vi valt att fokusera på resultaten i matematik från läsåret 2015/2016 på skolenheter i nordvästra Skåne. Detta eftersom elever i urvalsområdet antas konkurrera till gymnasieutbildningar med sina avgångsbetyg. En likvärdig bedömning av elevernas prestation är därför viktig, inte minst ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Resultaten visar att det finns en tydlig skillnad i genomsnittliga meritvärden mellan de olika skolorna och att det är fullt möjligt att identifiera de två grupperna hög- och lågpresterande skolor. I dessa grupper ser vi stor skillnad mellan slutbetyg och nationella prov. I de lågpresterande skolorna får 10% av eleverna ett högre avgångsbetyg jämfört med resultatet på det nationella provet. Motsvarande för de högpresterande skolorna är 40%. Föräldrars utbildningsbakgrund är högre och andelen nyinvandrade elever är lägre på de högpresterande skolorna. Detta stämmer överens med tidigare forskning, dvs att dessa två externa faktorer är avgörande för en skolas resultat mätt i meritvärde. De är med andra ord de tyngst vägande faktorerna som förklarar den så kallade mellanskolevariationen. Men vi ser också att det finns inre faktorer som inte självklart kan förklaras av de yttre faktorerna. Här lutar vi åt att det faktiskt föreligger skillnader i bedömning av elevers prestationer mellan de olika grupperna, eller en skillnad i effektiviteten i undervisningen. Ett tredje alternativ skulle kunna vara att det finns olika incitament för att sätta betyg mellan de olika grupperna. Vi föreslår att det behövs fördjupad analys av skolornas inre organisation, bedömning och undervisning utifrån skillnaderna mellan resultaten på nationella prov och slutbetyg i matematik.

Klassrummet kan betraktas som en betydelsefull social kontext, inom vilken elevernas självbild, syn på varandra och sitt lärande etableras genom interaktion. Syftet är att belysa hur diskursiva könsnormer manifesteras inom klassrummets språkpraktiker, för att synliggöra vad detta innebär för elevers förutsättningar i lärandet. Undersökningen bygger på 17 timmars observerad svenskundervisning fördelad på tre klasser i årskurs nio. Materialet har undersökts både kvantitativt i form av statistik över talutrymmet, samt kvalitativt genom diskursanalys. Tre tematiska diskurser har tagits fram: humordiskurs, konkurrerande diskurs och svordomar och skällsord som diskurs. Resultatet visar att eleverna främst tar talutrymme, samt att en större andel flickor är tysta i klassrummet. Könsrelaterade skillnader inom språkpraktikerna visar att samtliga elever använde humor samt svordomar, men att könsrelaterade skillnader går att utläsa i praktiserandet. Den konkurrerande diskursen och skällsord är dock dominerade praktiker av pojkar. Slutsatsen är att de språkliga praktikerna skapar ramverk för hur eleverna agerar i undervisningen och påverkar således elevernas lärande, där flickor tenderar att förbli mer passiva medan pojkarna agerar motstridigt mot svenskämnet.

De nationella provens betydelse för betygsättningen i grundskolans årskurs 9 skärptes i Skollagen år 2018 genom en formulering om att de ska särskilt beaktas (Skollagen 2010:800, 20a). Denna omformulering har i tidigare forskning visat sig i hur en allt större andel lärare upplever att dessa prov påverkar undervisningen i en hög grad. Med denna studie har vi för avsikt att undersöka hur de nationella proven kan komma att påverka lärares planeringsarbete och genomförande av sin undervisning samt vilken betydelse proven och den förberedande undervisningen har ur ett likvärdighetsperspektiv. Studien har avgränsats till svenskämnet i årskurs 9 och belyser lärares resonemang kring i vilken omfattning de planerar sin undervisning utifrån de nationella proven i svenska samt konsekvenserna som denna riktade undervisning får för likvärdigheten i undervisningen och den slutliga bedömningen.De metoder som har valts för vår undersökning är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex respondenter, med ett kompletterande kvantitativt inslag i form av en enkätundersökning med 100 informanter. För oss har urvalet av respondenter varit av största vikt. Vi har därför efterfrågat verksamma behöriga ämneslärare i svenska i årskurs 9 som har arbetat med de nationella proven. I både enkät- och intervjuundersökningen grundar sig frågorna på studiens frågeställningar: hur beskriver medverkande lärare att de nationella proven i svenska styr deras planering, utformning och genomförande av undervisningen i ämnet i årskurs 9, och hur resonerar medverkande svensklärare i berörd årskurs kring omfattningen av direkt förberedande undervisning inför de nationella proven, och dess inverkan på slutbetyg?Resultatet som denna studie har uppnått visar att proven har en stor påverkan på lärarnas planering och genomförande av undervisningen. Lärarna är också medvetna om skollagens skärpta formulering och många av de medverkande lärarna menar att de tar hänsyn till detta som ett led i likvärdighetsarbetet kopplat till bedömning. Slutsatserna är att det finns en tydlig washbackeffekt av de nationella proven i svenska i årskurs 9, men att det även finns en hög grad av medvetenhet kring det faktum att provet inte täcker hela kursinnehållet. Därmed är riskerna för en negativ washback begränsade samtidigt som effektens positiva aspekter kopplade till likvärdighet lyfts.

Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på hur elevernas kunskaper i första hjälpen påverkas två år efter utbildning inom ämnet. Som metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer, där vi delade ut enkäter till 102 elever och intervjuade fyra lärare i ämnet idrott och hälsa. De fyra grundskolorna som vi använde oss av i vår undersökning var alla belägna i Malmö. Genom arbetets gång använde vi oss av relevant litteratur för att kunna besvara våra frågeställningar. De fyra grundskolorna som vi valt att undersöka delades i sin tur upp i två grupper, Grupp 1 respektive Grupp 2. Grupp 1 innehåller två klasser i årskurs 9 som valt att lägga sin undervisning inom första hjälpen redan i årskurs 7, medan Grupp 2 är en försöks grupp som också består av årskurs nio elever, men som inte haft undervisning inom momentet. I vår analys tar vi upp kopplingar mellan tidiga forskningar och jämför resultaten från enkät och intervjuundersökningen samt. Vår studie visade att förkunskaperna inom första hjälpen var bättre hos eleverna i Grupp 1, som haft första hjälpen undervisning i årskurs 7 än hos eleverna i Grupp 2. Då det inte gjorts många arbeten gällande första hjälpen undervisning i ämnet idrott och hälsa såg vi detta som en utmaning och kunskapsfrämjande för både oss och läsaren. / Our purpose in this study is to determine how students' knowledge in first aid is affected two years after training in the subject. The method we chose to make use of questionnaires and interviews, where we handed out questionnaires to 102 pupils and interviewed four teachers in physical education and health. The four primary schools that we used in our study were all located in Malmo. Through our work we used the literature to answer our questions. The four primary schools that we chose to examine were in turn divided into two groups, Group 1 and Group 2. Group 1 contains two classes in Year 9 who have chosen to put their education in first aid as early as grade 7, while Group 2 is an experimental group that also consists of grade nine students, but who have not had instruction in first aid yet. In our analysis, we discuss connections between early researches and compare the results from the questionnaire and interview survey. Our study shows that previous knowledge in first aid was better with the students in Group 1, who had first-aid instruction in 7th grade than students in Group 2. Since there has not been many works in first aid instructions in physical education and health, we saw this as a challenge and knowledge promotion for both us and the reader.

Syftet med denna undersökning var att göra en studie om kunskaper och attityder om hiv/aids hos svenska niondeklassare. Dessutom ville vi undersöka vilka eventuella skillnader det finns avseende genus samt svensk respektive utländsk bakgrund kopplat till elevernas kunskaper och attityder. Detta intresseområde har vi undersökt med hjälp av en kvantitativ enkätstudie på två olika skolor. Vi kan i vår undersökning se en tendens att flickor med utländsk bakgrund inom undersökningsgruppen har sämre kunskaper än övriga elever. Beträffande attityderna inom undersökningsgruppen fanns generellt sett en positiv attityd gentemot hivsmittade. Dock hade flickorna en något positivare attityd än pojkarna.

This study identifies and describes students’ mathematical reasoning, when students work with probability tasks. The study also, to some extent, examines the role of oral communication in mathematical classrooms. The students who participated in the study were all in grade 9, the last year of the compulsory school in Sweden. The students were videotaped during their work with the probability tasks and their conversations were transcribed. The tasks are chosen with the purpose to engender oral communication and discussions concerning probability. A practical epistemology analysis was conducted on the data. The observed students’ reasoning concerning probability was analyzed and compared with reasoning competencies and framework for mathematical reasoning. Students’ reasoning was also examined in relation to sociomathematical norms and students’ aesthetic judgments were analyzed.

I det svenska skolväsendet finns två likvärdiga svenskämnen i form av dels svenska och dels svenska som andraspråk. I grundskolans sista årskurs måste samtliga elever delta i ett nationellt prov. De två ämnesproven är identiska men bedömningen mellan dem skiljer sig åt genom att i svenska som andraspråksprovet ska läraren ta hänsyn till de kommunikationsstrategier eleven använder. Det är oklart exakt vad som avses med sådana strategier. I den här studien undersöks elevtexter från de nationella proven i svenska som andraspråk år 2013 och 2015, 20 med betyg E och 20 med betyg A eller B. Forskningsfrågan rör hur den skriftliga andraspråksvenska ser ut som av verksamma lärare bedöms med betyg A eller E i grundskolans årskurs 9. Analysen är kvantitativ och inkluderar textlängd, ordlängd, andel långa ord, ordvariation, meningslängd, makrosyntagmlängd, kvoten mellan mening och makrosyntagm, fundamentslängd, andel subjektsfundament och andel ettordsfundament. Resultatet redovisas uppdelat på betyg, texttyp och kön samt jämförs med tidigare studier av elevtexter i ämnet svenska. Resultatet pekar på att högbetygstexterna är längre, har en högre ordvariation, en lägre kvot mellan mening och makrosyntagm och längre fundament än lågbetygstexterna. Det finns stora skillnader i resultatet beroende på texttyp och små beroende på kön. Jämfört med svenska texter har svenska som andraspråkstexterna lägre ordvariation och högre andel subjektsfundament.