Bakgrund: Att vårdas inom intensivvården kan innebära att känslan för tid och verklighet förloras, förklarat av sjukdomens allvarlighetsgrad och patientens nedsatta medvetande under vårdtiden. Efterföljande problem försvårar återhämtning och påverkar patientens dagliga livsfunktion och livskvalité i varierad omfattning. Syfte: Syftet var att belysa patienters återhämtning efter intensivvård  Metod: Litteraturstudien med induktiv ansats har sammanställt och återberättat innehållet från 20 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. En integrativ metod enligt beskrivning av Whittenmore och Knafl (2005) tillämpades.  Resultat: I resultatet framkom huvudkategori 1. Återhämtningens dimensioner med kategorierna återhämtningens innebörd, återhämtning ur ett psykiskt och fysiskt perspektiv, betydelsen av socialt stöd i återhämtningsprocessen och huvudkategori 2. Uppföljningens betydelse för återhämtningen med kategorierna att återfå kontroll samt hjälpmedel för att förstå.  Slutsats: En gynnsam uppföljning efter intensivvård förefaller vara inriktad på patientens hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet som kan likställas med Känslan av sammanhang.

Denna studie syftade till att belysa förskollärares arbetssätt och förhållningssätt till barns vila och återhämtning i förskolan samt rektors syn och påverkan på begreppet vila. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer med förskollärare och rektorer. Detta har senare transkriberats och bearbetats utifrån en tematisk analys. Studien hade det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt med fokus på samspel, kommunikation, utveckling och lärande. Det huvudsakliga resultatet var att det är viktigt att lyfta begrepp vila och återhämtning både på verksamhetsnivå och organisationsnivå, något som rektorer ansåg låg i deras yrkesroll. Förskollärare påtalade deras önskan att kunna erbjuda barn en miljö som erbjuder möjlighet till vila och återhämtning under hela dagen i förskolan för att tillgodose barns individuella behov, vilket de ansåg var svårt i dagsläget. Resultatet visade att samtliga respondenter kom fram till att vila och återhämtning kunde se olika ut för varje individ, vila för mig, är inte vila för dig. Förskollärares arbetssätt skilde sig åt i verksamheten. Syfte och val av metod för barns vila och återhämtning i förskolan utgick från förskollärares egna tolkningar och erfarenheter av begreppen. Resultatet visade även en positivitet till att påbörja diskussioner och reflektioner kring syfte med barns vila och återhämtning, vilket leder till en didaktisk planering av vilan och där vilan inte riskerar att bli en rutinsituation. Arbetet med vila och återhämtning bör börja redan med barnen för att det ska leda till ett hållbart samhälle med hälsa och välbefinnande.

Hjärtinfarkt och instabil angina ingår i de sjukdomar som ökar mest bland kvinnor runt om i världen. Återhämtning är en viktig del av tillfrisknandet och innebär att personen kämpar för att återgå till livet innan sjukdomen och återfå sina tidigare funktioner. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av återhämtning efter hjärtinfarkt och instabil angina. I litteraturstudien ingick nio vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats för att få en djupare förståelse av upplevelser. Analysen resulterade i fyra kategorier: att begränsas i sitt dagliga liv, att dela erfarenheter med andra innebar stöd, att eftertrakta normalitet och information, att ta ansvar och bli självständig.   Resultatet visade att kvinnor hade behov av stöd från andra och att vårdpersonal utgjorde en viktig del i deras återhämtningsprocess. Författarna anser att vidare forskning om kvinnors återhämtning kan vara värdefull för vårdpersonal för att bli medvetna om behov och kunna anpassa sitt bemötande för att uppnå en mer jämlik vård.

Varje år insjuknar många patienter med hjärtinfarkt till följd av bakomliggande riskfaktorer och riskbeteenden (WHO 2021). Patienten behöver därför utföra förändringar i vardagen för att främja återhämtningen. Genom personcentrerad vård kan patientens individuella behov och hinder synliggöras. Det ökar möjligheten för sjuksköterskan att motivera patienten att ta ett eget ansvar för att utföra egenvård men också stötta när förmågan är otillräcklig. Studiens syfte är därför att beskriva patienters upplevelse av återhämtning efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metoden är en allmän litteraturöversikt som består av tio vårdvetenskapliga artiklar som analyserats och sammanställts till fyra huvudteman: En förändrad tillvaro, Att utföra livsstilsförändringar, Behovet av stöd och Att fortsätta framåt. Utifrån dessa fyra huvudteman kunde sedan åtta underteman skapas: Brist på kunskap, Begränsade förmågor, Att vara självständig, Det egna ansvaret, Familj och vänner som stöd och hinder, Delaktighet i vården, Acceptera den nya tillvaron och Att leva livet. Slutsatsen resulterade i att sjuksköterskor kan uppmärksamma patienters individuella behov och hinder efter hjärtinfarkt. Det kan medföra att patienterna stöttas i återhämtningen och på så sätt accepterar tillvaron.

I denna studie ser vi närmare på människor som efter en tid av kriminalitet försöker hitta tillbaka till ett lönearbete. Syftet med vår uppsats är att beskriva och förstå hur tidigare kriminella som dömts för brott lyckats ta sig ur kriminalitet och till ett lönearbete. Frågeställningarna är följande: Vilka faktorer kan antas ligga till grund för att personer som varit dömda för brott ska lyckas etablera sig på arbetsmarknaden? Vilka försvårande omständigheter kan finnas för dömda personer att etablera sig på arbetsmarknaden? Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien består av sju genomförda intervjuer med deltagare från organisationerna Krami och KRIS. I tidigare forskning nämns sambandet mellan kriminalitet och missbruk och dess påverkan på individen, även kriminellas karriärförväntningar och möjlighet till anställning nämns samt karriärvägledarens betydelse och stöd i processen att ta sig in i arbetsmarknaden. Studiens teoretiska utgångspunkter består av begreppet Stigma från E. Goffmans, motståndets betydelse för människors utveckling från G.H Mead samt en teori om betydelsen av sociala band som utformats av Y. Hirschi (2002). Resultatet visar på att det finns en rad faktorer som påverkar om en kriminell individ ska lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. En sådan faktor är huruvida personen förekommer i brottsregister vilket kan förklaras utifrån Goffmans (2014) teori om Stigma. Individer med kriminell bakgrund har svårare att få anställning på grund av att stämpling sker av individer vid exempelvis möte med arbetsgivare. Faktorer som ligger till grund för att ta sig ur kriminalitet för informanterna i denna studie visade sig vara det positiva stödet av organisationerna Krami och Kris. Det gav informanterna en känsla av gemenskap. Enligt Hirschi (2002) är just anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse fyra element som förklarar de sociala banden en individ har till samhället. De fyra elementen förklarar även hur viktigt det är att känna sig delaktig och ha stöd från omgivningen för att kunna förändras. En annan viktig del som togs upp av informanterna var missbruksproblematiken. Samtliga informanter pratade om att då de lyckats hålla sig borta från missbruksproblematik var det även mycket lättare att lämna kriminalitet. Enligt G.H Mead (2011) sker en beteendeförändring då motstånd uppstår i vardagen, vilket gör att självreflektion är möjlig för individen och denne tvingas tänka över sina handlingar.

Background: An experimental design in used where 3 (2x100m) freestyle were performed on two test occasions with active recovery and passive recovery on one occasion each. Lactate certificates were taken before and after each set and the swimmers told with the help of a "VAS-scale" how tired they felt after each set. Results: The results showed that active recovery had a significant effect on lactate disappearence in the body compared with passive recovery and a positive effect on the subsequent maximum performance. Conclusion: Swimmers who perform active recovery between the maximum performaces in competion may have a better performace in the subsequent maximum performace than if they ar subjected to passive recovery. Keywords: Swimming, lactate, recovery

Bakgrund Hopp beskrivs som en multidimensionell dynamisk livskraft som karakteriseras av en självsäker men ändå osäker förväntan. Återhämtning fokuserar på människans möjligheter och uppmuntrar henne att blicka framåt och våga sätta nya mål. Det är en resa inte en destination där målet är att människan ska få kontroll över sitt liv. Sjuksköterskan har en given plats för att främja återhämtning hos personer med psykisk sjukdom genom personcentrerad omvårdnad och omvårdnadshandlingar. Syfte Syftet med arbetet var att beskriva hopp och andra faktorers betydelse för återhämtning hos personer med psykisk sjukdom. Metod En allmän litteraturöversikt valdes med deduktiv ansats fokuserad på latent innehåll. 15 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa och kvalitativa metoder framtogs genom databassökningar i PubMed och CINAHL. Dessa artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. Artiklarnas resultat tematiserades i resultatavsnittet. Resultat Tre teman identifierades ”Hopp och välmående”, ”Relationer och stöd” och ”Delaktighet och mening” Resultatet visar att återhämtning är en process som påverkas av flera olika faktorer. Hopp behövs för att återhämtningen ska kunna påbörjas men även att hopp påverkar människans välmående. Relationer ökade människans möjligheter till återhämtning då goda relationer till hennes familj ökade stödnätverk och sociala gemenskap. Stödinsatserna behövde anpassas efter vårdtagarens behov och inkluderade hennes anhöriga. Delaktighet och mening behövdes då flera vårdtagare önskade en sysselsättning, detta ökade både deras delaktighet men även mening. Personer med psykisk sjukdom saknar ofta motivation och behöver aktiveras av vårdpersonalen. Slutsats Återhämtning är en stor process som påverkas av olika faktorer som, hopp, välmående, relationer, stöd, delaktighet och mening. Om god återhämtning ska uppnås behövs sjukvårdspersonalen inom psykiatrin måste ha god förståelse om detta, för att på bästa sätt utforma vården efter vårdtagarens behov och möjligheter.

Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärarnas syn på barns möjligheter till vila och återhämtning med ett fokus på utomhusmiljöer. Grahns (2007) modell för zoner på förskolegården kommer att används som ett reflektionsverktyg för resultat och diskussion. I studien läggs ett särskilt fokus på en av zonerna som är kallad det lugna områden. Zonen och dess karaktäristiska drag beskrivs djupgående i studien.  För att få en direkt inblick i förskollärarnas syn på vila och återhämtning har kvalitativa intervjuer utförts i samband med studien. Resultatet har sedan presenteras med grund i Grahns analytiska modell om förskolegården. Resultatet uppvisar att vilan som sker utomhus verkar inträffa mer spontant än vilan inomhus. Vidare visar resultatet att vilan som äger rum utomhus gör det på fler sätt än bara ett. Förskollärarna beskriver att de kan se att barnens vila och återhämtning är något som sker på olika platser och genom olika aktiviteter på förskolegården. Förskollärarnas syn på vila skiljer sig ifrån Grahns beskrivning av vila och återhämtning. Grahn anser att vilan främst sker på en specifik plats, zonen han kallar lugna områden.

Abstract Studiens syfte är att belysa hur pedagoger skapar vakna stunder av vila och återhämtning förbarn i förskolan och huruvida omsorg och lärande kan ses i samspel här. Tidigare forskninginom fenomenet vila tillsammans med lärande- och omsorgsaktiviteter i förskolan kartläggssom en vetenskaplig grund för våra forskningsfrågor. Genom en kvantitativ metod medkvalitativa inslag samlar vi vårt empiriska material bestående av pedagogers perspektiv påförskolevilan. Resultatet bygger på en analys utifrån det teoretiska perspektivet educare.Educare innebär att utveckling, omsorg och lärande bör utgöra en helhet. Studiens utfall visaratt vila i dess olika former ofta hamnar bortom den pedagogiska verksamheten och utgöromsorgskodade rutiner. Vakna stunder av vila får en särskilt bakåtskjuten position.

Background: Previous research shows different experiences of recovery in young adultswith mental illness. Young adults' sense of togetherness matters for mental health recovery, even caregivers’ relations. It also shows that recovery can be experienced in parallel with suffering. Aim: To describe how young adults in psychiatric outpatient care experience recovery. Method: This study has a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with five persons with mental illness with ages ranging from 18-25 years old, within psychiatric outpatient care in central Sweden. A qualitative content analysis was conducted on the gathered material. Results: Through an overarching theme, involving seven categories and twelve subcategories, experiences of inner and outer factors either hindering or promoting recovery were described. Conclusions: Young adults with mental illness experience a need of individual support from the caregiver, which can strengthen the possibility of finding the right direction in their unique journey towards recovery. Young adults’ experiences show that recovery can be hindered by the loss of direction for oneself and a lack of relations with caregivers. Recovery can be promoted by strengthening the persons’ relation to themselves, identity and the experience of a meaningful context despite mental illness. Keywords: Experiences, nursing, psychiatric, qualitative, recovery, young adults