Bakgrund: Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning uppskattas leva med långvarig smärta. Smärta är en komplex och subjektiv upplevelse som är svår att bevisa, och bedömningen av smärta utgår därmed från patientens upplevelse. Målet med behandling av långvarig smärta är att patienten ska leva ett så bra liv som möjligt trots smärtan, och innefattar olika behandlingsmetoder anpassat efter patienten som individ. Därmed är sjuksköterskans kärnkompetens personcentrerad vård en essentiell byggsten i vårdandet av långvarig smärta. Kunskap om patienters erfarenheter av att vårdas för långvarig smärta kan vägleda sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet och möjliggöra personcentrerad vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att vårdas för långvarig smärta i öppenvården. Metod: Litteraturstudie baserad på 11 studier med kvalitativ studiedesign genomfördes. Databassökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Avgränsning av tillgänglig litteratur gjordes med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier och relevanta studier kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskningsmetodik. För att bearbeta data och identifiera teman utfördes en innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen gav upphov till två teman: Påverkan av vårdpersonalens bemötande och Hantering av smärta samt sju subteman: Behovet av att bli betraktad som en unik person, Betydelsen av att vara involverad i sin vård, Kommunikationens betydelse, Känslan av att inte bli trodd, Betydelsen av att få en diagnos, Vikten av stöd från medpatienter och Att försöka acceptera smärtan. Konklusion: Långvarig smärta påverkar patientens fysiska, psykiska och emotionella välbefinnande. Vårdpersonalen bör bemöta patienterna med empati och eftersträva ett partnerskap med patienten. Det beskrevs som viktigt för patienterna att bli involverade i sin vård och att ses som en unik person. Att få en bekräftelse på att smärtan inte var inbillad och att bli trodd i sitt tillstånd gjorde att patienterna kunde acceptera smärtan och lära sig hantera den. / Background: About a third of Sweden's population is estimated to live with long- term pain. Pain is a complex and subjective experience that is difficult to prove, and the assessment of pain is thus based on the patient's experience. The goal of treating long-term pain is for the patient to live as good a life as possible despite the pain and includes different treatment methods adapted to the patient as an individual. Thus, the nurse's core competence person-centered care is an essential building block in the care of long-term pain. Knowledge of patients' experiences of being cared for for long-term pain can guide nurses in the nursing work and enable person-centered care. Aim: The aim of the literature review was to illustrate patients' experiences of being cared for for long-term pain in outpatient care. Method: Literature study based on 11 studies with qualitative study design was conducted. The information search was performed in the databases PubMed and CINAHL. Delimitation of available literature was done with the help of inclusion and exclusion criteria and relevant studies were quality reviewed based on SBU's review template for qualitative research methodology. To process data and identify themes, a content analysis was performed. Results: The content analysis resulted in two themes: Influence of health care providers' attitudes and Management of pain and seven sub-themes: The need to be considered a unique person, The importance of being involved in their care, The importance of communication, The feeling of not being believed, The importance of getting a diagnosis, The importance of support from fellow patients and Trying to accept the pain. Conclusion: Long-term pain affects the patient's physical, mental and emotional well-being. The care staff should treat the patients with empathy and strive for a partnership with the patient. It was described as important for patients to be involved in their care and to be seen as a unique person. Getting a confirmation that the pain was not imagined and being believed in their condition allowed the patients to accept the pain and learn to deal with it.

The contact family is a special intervention for supporting children in families with social problems. The child receives an ‘extra family’ with whom he or she can spend limited periods, like one or two weekends every month, one or two weekday nights and some holiday weeks during the year. The concept is that sharing this ‘extra family’s’ everyday life helps the child to build up resiliency and become better able to handle everyday life in the biological family. The members of the contact family can serve as role models and provide good examples of how to handle such situations as family and sibling conflicts. Sometimes the child finds ‘a significant other’ in the contact family, i.e. an adult who understands the child’s needs, listens to the child’s thoughts and worries and assists in evaluating the child’s cognitive abilities. This form of social support is decided on and paid for by the Social Welfare Service in the community where the child lives with the biological family. This study concerns 50 children living in four municipalities in Sweden who had received contact families in year 2000. It is a longitudinal study conducted over a period of seven years comprising both interviews and analysis of the social service offices’ documentation on each of the 50 children in the study. The empirical material was collected on four occasions (2000, 2003, 2005 and 2007. Interviews were conducted with a number of social workers involved in the cases, 15 of the children, their biological parents and the contact parents. The theoretical foundation for the study is the ecological model of human development, which places the child in the centre surrounded by the four systems and  with the contact family as a possible ‘proximal process’. The analyses were made from the perspective of the social workers’ scope of action and that of the participating children’s perspectives. The results showed that the parents who applied for a contact family (often a single parent, usually the mother) did so in order to obtain some relief from their parental duties and/or because they lacked a social network. The majority of the children had parents with social problems, such as substance addiction, a mental disorder or other health problems. As many as 30 of the children had experienced domestic violence. Nearly 40% had also experienced being placed with a contact family that in periods functioned as a short-term emergency children’s home or foster home. Only two of the children had the possibility to participate in choosing whether or not to have a contact family. Several of the children participated in the ongoing process of arranging for the contact family and in making the decision to terminate the arrangement, or to move in with the contact family as foster children or with the contact family functioning as a form of supported housing.

Ungdomar med psykisk ohälsa. En kvalitativ studie om bakgrunden till ungdomars psykiska hälsa och behovet av utökade vårdformer. / Young people with health problems. A qualitative study of background variables to their health problems and the need of increased rehabilitation forms.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i Sverige. Rapporter visar att patienter med psykisk ohälsa utsätts för stigmatiserande attityder och bristande vård. Att belysa omvårdnadspersonals erfarenheter kan leda till en djupare förståelse för vården av patienter med psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa omvårdnadspersonals erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom öppenvården i Sverige. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa artiklar. Sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och Pubmed. Analysen baserades på Graneheim och Lundmans (2004) artikel. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: "behovet av mer resurser”, “vikten av kompetens” och "en krävande professionell roll". Konklusion: Vården av patienter med psykisk ohälsa är komplex och det finns ett behov av mer resurser i form av tid, utbildning och interprofessionellt samarbete för att göra omvårdnadspersonal mer trygga och mötet mer givande. I dagsläget orsakar dessa möten omvårdnadspersonal stress och känslor av otillräcklighet. / Background: The frequency of mental illness is increasing in Sweden. Reports show that patients with mental illness are exposed to stigmatizing attitudes and lack of care in healthcare. Highlighting the experiences of nursing staff can lead to a deeper understanding of the care of patients with mental illness. Aim: To illuminate nursing staff’s experiences of caring for patients with mental illness in outpatient care in Sweden. Methods: Qualitative literature study based on eight articles. Searches were conducted in Cinahl and Pubmed. The analysis was conducted based on a model by Graneheim and Lundman (2004).   Results: The analysis resulted in three themes; “the need for more resources”, “the importance of competence” and “a demanding professional role”. Conclusion: Caring for patients with mental illness is a complex matter and there is a need for additional resources in the shape of time, education and interprofessional collaboration. This in order to make nursing staff more comfortable and the meetings more rewarding. At present these meetings cause stress and feelings of inadequacy in nursing staff.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem som är utbrett över hela världen som skulle kunna förebyggas. Trots en pågående vård förhindrar inte det personen från att begå suicid. För att skapa en återhämtningsinriktad riskbedömning behöver vårdaren se patientens individuella möjligheter samt främja engagemang och meningsfullhet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedöma suicidrisk via telefon i den psykiatriska öppenvården. Metod: Totalt nio arbetande sjuksköterskor inom den psykiatriska öppenvården intervjuades med stöd utav semistrukturerade frågor. Analysen skedde utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i ett tema och fem kategorier. Tema: Att kunna se helheten. Kategorier: Att det hör till vardagen, Att det är en svår men viktig arbetsuppgift, Att bemötandet och relationen är avgörande, Att bedömningsverktyg kan vara ett stöd eller en risk och Att vilja friskriva sig ansvaret och inte bära alla känslor själv. Slutsats: Sjuksköterskor behöver tid till att möta den individuella patienten då det inte handlar om något som är “svart” eller “vitt” i en bedömning. Tidsbristen kan leda till att sjuksköterskor inte identifierar omvårdnadsåtgärder utifrån patientens individuella behov och istället lutar sig tillbaka mot den standard som finns. Vilket kan påverka möjligheten negativt till att arbeta utifrån en personcentrerad vård. Sjuksköterskor upplevde också en otrygghet när utbildning och reflektionsmöjligheter saknades. Dessa behov behöver tillgodoses av verksamheten då ökad kunskap bidrar till en trygghet. Vad gäller suicid så måste sjuksköterskor arbeta proaktivt om de ska sträva efter en nollvision.

Bakgrund: Hot och våld är vanligt förekommande i psykiatrisk vård och påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö samt medför negativa konsekvenser. Tidigare forskning behandlar främst psykiatrisk heldygnsvård. Hot och våld sker även i öppen psykiatrisk vård, där verbala hot är vanligast förekommande. Motiv: Hot och våld i psykiatrisk öppenvård förekommer men är ett område där forskning är mycket begränsad. Vi vill med denna studie belysa sjuksköterskors erfarenheter inom området för ökad kunskap och förståelse. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld inom psykiatrisk öppenvård. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor inom psykiatrisk öppenvård på två kliniker i norra Sverige. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys analyserades intervjuerna. Resultat: Resultatet skildrar sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld i psykiatrisk öppenvård. Under analysprocessen framträdde 10 subkategorier och tre kategorier; Unika tolkningar av hot och våld, Tillgången till stödjande resurser och Påverkande omständigheter på arbetsplatsen relaterat till hot och våld. Konklusion: Sjuksköterskor beskriver varierande upplevelser av hot och våld inom psykiatrisk öppenvård. Hot och våld förekommer och har olika påverkan på sjuksköterskor. Normalisering av hot beskrivs, och definitionen av hot och våld är subjektiv. Kollegor framhålls som det främsta stödet. Klinikledningen har bristande riktlinjer och åtgärder samt otillräcklig utbildning. Studien visar att gott bemötande och relationer kan reducera hot och våldsrisker. Baserat på resultatet och tidigare forskning inom området finns behov av ytterligare studier. Vi hoppas att denna studie kan bidra med värdefull kunskap och leda till fortsatt diskussion samt utgöra underlag för eventuella förbättringsåtgärder.

Abstrakt Bakgrund. Aggressivt beteende är vanligt inom hälso- och sjukvården, med konsekvenser som försämrad arbetstillfredsställelse och burnout. Syftet med studien är att undersöka samband mellan egenskattad utsatthet för aggressivt samt våldsamt beteende och arbetstillfredsställelse, burnout samt sjukskrivning inom den psykiatriska öppenvården. Design. Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Metod. Analys av data, insamlat hösten 2014, från totalt 129 respondenter har utförts i SPSS. Resultatet visar att 20,6 % av respondenterna ofta är utsatt för aggressivt beteende samt att 7,3 % ofta är utsatt för våldsamt beteende. Inget samband sågs mellan att vara utsatt och dess inverkan på arbetstillfredsställelse samt burnout. Däremot ses en signifikant skillnad vad gäller utsatthet mellan de undersökta orterna. Slutsats. Den undersökta gruppen är sällan utsatt för våldsamt beteende, men däremot hög förekomst av aggressivt beteende. Trots utsattheten skattades arbetstillfredsställelsen högt. Nyckelord: Aggressivt beteende, våldsamt beteende, arbetstillfredsställelse, burnout, psykiatrisk öppenvård. / Abstract Background. Aggressive behavior is common in health care, with consequences such as impaired job satisfaction and burnout. The aim of the study is to investigate the relationship between self-rated exposure to aggressive and violent behavior, and job satisfaction, burnout and sick-leave in psychiatric outpatient care. Design. Cross-sectional study with a quantitative approach. Method. Analysis of data collected in autumn 2014 from a total of 129 respondents was performed in SPSS. The result shows that 20.6% of respondents are often exposed to aggressive behavior and 7.3% are often exposed to violent behavior. No association between being exposed and its impact on job satisfaction and burnout. In contrast the results show significance difference in terms of exposure between studied cities. Conclusion The examined groups are rarely exposed to violent behavior, however, there is a high incidence of aggressive behavior. The job satisfaction were estimated high despite the exposure. Keywords:Aggressive behavior, violent behavior, job satisfaction, burnout, psychiatric outpatient.

Bakgrund: Handledning kan ge sjuksköterskan möjlighet att reflektera, avreagera sig, bearbeta känslor och minska stress och känslor av otillräcklighet. Sjuksköterskor kan få ett ökat självförtroende av handledning och en ökad sammanhållning med varandra men att handledas i grupp kan vara en utmaning då det ställer krav på både öppenhet och engagemang. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor upplevelse av grupphandledning inom öppen psykiatrisk beroendevård. Metod: Studien har en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer för datainsamling. Nio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras utifrån fyra huvudkategorier; att genom handledning reflektera över sitt omvårdnadsparadigm, att genom handledning skapa ett sjukskötersketeam, att genom handledning förstå vad som förväntas av sjuksköterskan och att genom handledning lära känna sig själv bättre. Huvudkategorierna har sammanlagt nio underkategorier. Diskussion: Studiens resultat diskuteras mot Antonovskys KASAM (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet) samt annan litteratur och vetenskapliga artiklar. Studiens resultat visade att sjuksköterskorna med hjälp av handledning kan minska risk för utbrändhet och känsla av maktlöshet och frustration, öka tilliten till varandra i arbetsgruppen, öka autonomi och självförtroende och hjälpa sjuksköterskan hantera de känslor som uppstår i mötet med patienten / Background: Supervision can give the nurse the possibility to reflect, let of steam, process emotions and reduce stress and feelings of inadequacy. Nurses can get increased self-confidence and a better coherence with each other but to have group supervision can be a challenge because it demands openness and commitment. Aim: The aim of this study was to describe nurses experience of clinical group-supervision in psychiatric dependency care clinics. Method: The study has a qualitative design with semi-structured interviews for data collection. Nine nurses were interviewed and the material was analyzed with qualitative content analysis. Results: The results of the study is represented in four main categories; to reflect on the caring paradigm through supervision, to create a nursing team through supervision, to understand what is expected from the nurse through supervision and to get to know your self better through supervision. The main categories has all together nine appurtenant subcategorys. Discussions: The result of the study is discussed with Antonovskys KASAM (comprehensebility, manageability and meaningfulness) and other literature and scientific articles. The result of the study showed that the nurses could use the supervision to reduce the risk of burnout and feelings of incapacity and frustration, increase the trust to each other in the working group, increase autonomy and self-confidence and to handle the feelings that arises in the meeting with the patient.

<p>Studiens syfte är att undersöka eventuella skillnader i användningen av tre centrala begrepp (missbruk, tungt missbruk samt öppenvård) inom missbruksvården. De frågeställningar som behandlas är; (I) Hur används de centrala begreppen; missbruk, tungt missbruk och öppenvård i texter kring missbruksvård? (II) Om det föreligger skillnader i användandet av de tre centrala begreppen, vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? (III) Hur kan begreppshanteringen utav de tre centrala begreppen förstås utifrån socialkonstruktivismen? Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet har analyserats utifrån ett socialkon­struktivistiskt perspektiv. Resultatet tyder på att skillnader i begrepps­hanteringen utav de tre centrala begreppen förekommer samtidigt som också vissa likheter kan urskiljas. Definitionerna av missbruk skiljer sig åt genom att vissa definitioner behandlar konsumtionsmönster hos de som nyttjar drogen medan andra menar att missbruk ska ses som ett avvikande beteende. De flesta definitionerna kring missbruk berör dock i någon mån konsekvenser utav nyttjandet. Begrepps- användningen av tungt missbruk berör främst avgränsningar mellan narkotika­missbruk och tungt narkotikamissbruk. Gällande begreppet öppenvård tycks begreppsanvändningen vara samstämmig när det gäller dess yttre ramverk men skiljer sig åt när det kommer till diskussioner om hur snävt begreppet ska vara samt vilka insatser som bör inrymmas i det.</p> / <p>The study aims to examine possible differences in the use of three central concepts (substance abuse, heavy substance abuse and open care) within the substance abuse care. The issues addressed are (I) how is the three central concepts used in texts about substance abuse care? (II) if differences exists in the use of the three central concepts, which similarities and differences can be found? (III) how can the use of the three central concepts be understood from the basis of social constructionism? The study is a literature review and the results have been analyzed on the basis of social constructionism. The result indicates that differences in the concept handling occur. Differences in definitions of substance abuse is seen through that certain definitions treat consumption patterns while others definitions mean that it should be seen as<em> </em>deviance. Similarities can be seen as the majority of definitions around substance abuse concern consequences of the use. The use of the concept “heavy substance abuse” concerns mainly demarcations between drug abuse and heavy drug abuse. The concept handling of open care is coherent in the case of its extraneous framework however differences are found when it comes to how extensive the concept should be.</p>

<h1>Sammanfattning</h1><p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka klienters erfarenheter av två former av missbruksvård. De undersökta verksamheterna är Alkohol- och narkotikagruppen, vilket är en öppenvårdsverksamhet i Lindesberg, samt Stiftelsen Bergslagsgårdar i Örebro, som bland annat arbetar med familjehemsvård för vuxna.</p><p>Intervjuer har utförts med åtta klienter mellan 25 till 58 år, varav fyra berördes från varje verksamhet. Den kontextuella missbruksbakgrunden var varierad.</p><p>Den semistrukturerade intervjuguiden har utformats utifrån studiens syfte, frågeställningar och tolkningsram. De teoretiska utgångspunkter som tillämpats är identitet, social värld samt copingstrategier. Tidigare forskning har studerats inom missbruksvård, motivation, tvång och frivillighet samt vilka nyckelingredienserna är för en lyckad missbruksvård.</p><p> </p><p>Resultat och analys har uppdelats i tre teman:</p><p> </p><p>1)      Synpunkter på vården,</p><p>2)      Upprätthållande av missbruksfrihet</p><p>3)      Social tillhörighet och förändring.</p><p> </p><p>Resultatet indikerar en genomgående positiv inställning hos klienterna till vårdformerna och att motivationen är viktig för resultatet av vården. Motivationen har uppkommit antingen före vården inletts eller under vårdtiden, antingen som en följd av sociala förhållanden eller genom relationen till behandlaren. Slutligen antyder resultatet att kombinationen av vård tillsammans med någon annan social omständighet samverkat till upprätthållandet av missbruksfrihet.</p> / <h1>Abstract</h1><p>The aim of this qualitative study is to examine client experience of two kinds of addiction treatment. The examined organisations were The Alcohol and Narcotic Group, which is an out-patient program in Lindesberg, and The Foundation of Bergslagsgårdar in Örebro, which specialises in family home treatment for adults.</p><p>Interviews were conducted with eight clients between 25 to 58 years of ages, with four clients taken from each organisation. Each client had a contextual substance abuse variation. A semi-structured interview guide was formulated according to the aim of the study and the research questions, within an interpretive framework. The implemented theoretical contexts used are identity, social world and coping strategies. This study builds upon previous research pertaining to addiction treatments, motivation, forced or voluntarily care, and effective key ingredients within addiction treatments.</p><p> </p><p>The result and analysis have been divided into three themes:</p><p>1)      Opinions about treatment</p><p>2)      Maintaining freedom from substance abuse</p><p>3)      Social inclusion and change</p><p>The result indicates that client attitude is consistently positive towards treatment and that motivation is important for rehabilitation. Client motivation arises either before the treatment's start or during its duration, as a consequence of social conditions and/or through interaction with care givers. The result emphasises that a combination of care treatments coupled with other social conditions have produced clients with the ability to maintain freedom from substance abuse.</p>