<p>Studiens syfte är att studera hur ungdomar som genomgått Multisystemisk Terapi, MST, upplever denna behandling. Författarna avser således ge en bild av och få en djupare förståelse av deras tankar kring denna behandlingsform. MST är en öppenvårdsbehandling som vänder sig till antisociala ungdomar och deras familjer. Det har visat sig att institutionsplacering av ungdomar många gånger inte leder till önskvärda resultat. Metoden, som grundar sig på systemteori och socialekologiska teorier, utvecklades som ett alternativ till dessa ofta kostsamma placeringar. MST bygger även på kunskaper om vad som orsakar antisocialt beteende hos ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som själva genomgått och avslutat MST-behandling. Dessa intervjuer sammanställdes och analyserades utifrån följande teman: Inställning till insatsen, Upplevelse av insatsen och Upplevt resultat. Resultatet visade att ungdomarna upplevde MST på olika sätt, det vill säga både positivt och negativt. Det som förenade ungdomarna var att samtliga tyckte att det var mer eller mindre jobbigt att erhålla MST. Analysen visade bland annat att en fungerande kommunikation under behandlingen, mellan så många delar av nätverket som möjligt, är viktigt för ett lyckat behandlingsresultat och att en fungerande MST-insats minskar riskfaktorerna kring den unge. Slutligen diskuterades de funna resultaten, MST som metod samt vikten av att oberoende forskare genomför, både kvantitativa och kvalitativa, utvärderingar av nya behandlingsmetoder.</p>

<p>Idag satsas allt mer på stödboenden i olika former och man föredrar placeringar i närmiljö. Föreliggande studie syftar till att undersöka ungdomars livssituation minst ett år efter avslutad placering på Kollbo, ett stödboende tillhörande Ungdoms- och familjeenheten i Örebro kommun. Syftet är vidare att undersöka vilka komponenter i verksamheten ungdomarna har uppfattat som positiva respektive negativa, samt att se hur deras uppfattningar överensstämmer med personalgruppens. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med ungdomar samt ordinarie anställda på Kollbo. Intervjuguiderna har utformats utifrån studiens syfte, verksamhetsbeskrivning samt tidigare forskning. Av resultatet framkommer att de komponenter ungdomarna menar har haft en positiv inverkan är personalens generella stöd och tillgänglighet och särskilt kontaktpersonen har haft stor betydelse. De är positiva till de regler som fanns och menade att personalgruppen var sammansvetsad och konsekvent. Flera respondenter upplever att Kollbos personal genom sitt stöd har haft del i att deras relationer med familjen förbättrats. Den komponent som framför allt uppfattades ha en negativ påverkan var tillämpningen av avvisning som konsekvens för regelbrott. Detta var även den komponent om vilken uppfattningarna i ungdoms- respektive personalgrupp skilde sig åt i störst utsträckning. Resultatet visar att ungdomarna, med ett undantag, idag är nöjda med sin livssituation. Majoriteten menar att placeringen har gjort en avgörande skillnad för deras nuvarande situation.</p> / <p>Today there is an increased use of supportive residential homes of different types and placements close to home are preferred. The purpose of this study is to examine the present situation of youths at least one year after completing their placement at Kollbo, a supportive residential home within the social welfare service of Örebro municipality. The purpose is also to examine which components have been regarded as positive respectively negative by the youths and how their views agree with the staff’s. The study has a qualitative approach and is based on interviews with youths and the regular staff at Kollbo. The interview guides have been formulated on the basis of the study’s aim, the statement of activity and previous research. The results of the study show that the components that have been positively regarded by the youths are the general support and availability provided by the staff and especially their contact person have had a special meaning to them. They are also in favour of the rules and have experienced the staff as united and consistent. Several respondents’ experience is that the staff at Kollbo has had an active part in helping to improve the youths’ family relations by their support. The component regarded as having the most negative influence was the use of refuse of entry as a consequence of breaking the rules. This was also the component were the staff’s and youths’ opinions differed the most. The result further shows that the youths, with the exception of one person, are pleased with their present life situation. The majority believes that the placement has made a significant difference for their present situation.</p>

Syftet med föreliggande studie har varit att utvärdera och kvalitetssäkra implementeringen av en mentaliseringsbaserad terapi på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. Behandlingen har riktat sig till patienter med diagnosen personlighetsstörning och pågått under 18 månader. 14 patienter inkluderades i studien och behandlingen har bestått av ett individuellt och två gruppbehandlingstillfällen i veckan. Intervjuer och regelbundna självskattningar har genomförts för att undersöka patientens psykiska mående. Samtliga patienter rapporterade vid inklusion ett svårt psykiskt lidande. En preliminär analys visar att efter 6 månaders behandling har patienternas psykiatriska lidande minskat signifikant. Sex patienter har av olika skäl avbrutit behandlingen efter inklusion. Två patienter har fullföljt behandlingen i sin helhet och i dessa patienters uppföljningsdata (24 månader efter inklusion) kan man konstatera att de skattat sitt psykiatriska lidande på samma nivå som den jämförbara svenska normgruppen.

Studiens syfte är att studera hur ungdomar som genomgått Multisystemisk Terapi, MST, upplever denna behandling. Författarna avser således ge en bild av och få en djupare förståelse av deras tankar kring denna behandlingsform. MST är en öppenvårdsbehandling som vänder sig till antisociala ungdomar och deras familjer. Det har visat sig att institutionsplacering av ungdomar många gånger inte leder till önskvärda resultat. Metoden, som grundar sig på systemteori och socialekologiska teorier, utvecklades som ett alternativ till dessa ofta kostsamma placeringar. MST bygger även på kunskaper om vad som orsakar antisocialt beteende hos ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som själva genomgått och avslutat MST-behandling. Dessa intervjuer sammanställdes och analyserades utifrån följande teman: Inställning till insatsen, Upplevelse av insatsen och Upplevt resultat. Resultatet visade att ungdomarna upplevde MST på olika sätt, det vill säga både positivt och negativt. Det som förenade ungdomarna var att samtliga tyckte att det var mer eller mindre jobbigt att erhålla MST. Analysen visade bland annat att en fungerande kommunikation under behandlingen, mellan så många delar av nätverket som möjligt, är viktigt för ett lyckat behandlingsresultat och att en fungerande MST-insats minskar riskfaktorerna kring den unge. Slutligen diskuterades de funna resultaten, MST som metod samt vikten av att oberoende forskare genomför, både kvantitativa och kvalitativa, utvärderingar av nya behandlingsmetoder.

Dagens psykoterapiforskning domineras av effektstudier. Vad som ligger bakom patientens uppnådda förändring är inte lika utforskat. Den forskning som finns har på senare tid alltmer betonat det relationella perspektivet. Syftet med denna uppsats var att belysa några leg. psykoterapeuters erfarenhet av vändpunkter inom psykodynamisk psykoterapi inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Semistrukturerad intervju valdes som metod. Frågeställningarna berörde bidragande orsaker till vändpunkter samt hur psyko-terapeuter märker att en vändpunkt i en terapi har ägt rum. Resultaten visade att bidragande orsaker till en vändpunkt kunde sammanfattas under rubrikerna: allians, överföring och motöver-föring, ramfaktorer, dåtid och nutid, beroende och agens, ont och gott samt icke-verbala metoder. Hur psykoterapeuter märker att en vändpunkt i en terapi har ägt rum sammanfattades under rubrikerna: tecken innan en vändpunkt sker, kontakt och kroppsspråk, angelägenhet om terapin, från terapisituation till livet, självtillit och ökad mognad, realistisk självbild, förbättrade relationer och härbärgerande. En vändpunkt ansågs oftast utvecklas successivt genom terapeuts och patients gemensamma arbete. Det genuina mötets betydelse mellan terapeut och patient betonades.

No description available.

Idag satsas allt mer på stödboenden i olika former och man föredrar placeringar i närmiljö. Föreliggande studie syftar till att undersöka ungdomars livssituation minst ett år efter avslutad placering på Kollbo, ett stödboende tillhörande Ungdoms- och familjeenheten i Örebro kommun. Syftet är vidare att undersöka vilka komponenter i verksamheten ungdomarna har uppfattat som positiva respektive negativa, samt att se hur deras uppfattningar överensstämmer med personalgruppens. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med ungdomar samt ordinarie anställda på Kollbo. Intervjuguiderna har utformats utifrån studiens syfte, verksamhetsbeskrivning samt tidigare forskning. Av resultatet framkommer att de komponenter ungdomarna menar har haft en positiv inverkan är personalens generella stöd och tillgänglighet och särskilt kontaktpersonen har haft stor betydelse. De är positiva till de regler som fanns och menade att personalgruppen var sammansvetsad och konsekvent. Flera respondenter upplever att Kollbos personal genom sitt stöd har haft del i att deras relationer med familjen förbättrats. Den komponent som framför allt uppfattades ha en negativ påverkan var tillämpningen av avvisning som konsekvens för regelbrott. Detta var även den komponent om vilken uppfattningarna i ungdoms- respektive personalgrupp skilde sig åt i störst utsträckning. Resultatet visar att ungdomarna, med ett undantag, idag är nöjda med sin livssituation. Majoriteten menar att placeringen har gjort en avgörande skillnad för deras nuvarande situation. / Today there is an increased use of supportive residential homes of different types and placements close to home are preferred. The purpose of this study is to examine the present situation of youths at least one year after completing their placement at Kollbo, a supportive residential home within the social welfare service of Örebro municipality. The purpose is also to examine which components have been regarded as positive respectively negative by the youths and how their views agree with the staff’s. The study has a qualitative approach and is based on interviews with youths and the regular staff at Kollbo. The interview guides have been formulated on the basis of the study’s aim, the statement of activity and previous research. The results of the study show that the components that have been positively regarded by the youths are the general support and availability provided by the staff and especially their contact person have had a special meaning to them. They are also in favour of the rules and have experienced the staff as united and consistent. Several respondents’ experience is that the staff at Kollbo has had an active part in helping to improve the youths’ family relations by their support. The component regarded as having the most negative influence was the use of refuse of entry as a consequence of breaking the rules. This was also the component were the staff’s and youths’ opinions differed the most. The result further shows that the youths, with the exception of one person, are pleased with their present life situation. The majority believes that the placement has made a significant difference for their present situation.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur brukare som har kontakt med socialtjänsten på grund av missbruksproblematik upplever och beskriver sitt inflytande över den egna behandlingen. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats - sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med brukare som har kontakt med socialtjänsten på grund av missbruksproblematik. Resultatet tolkades utifrån den nyinstitutionella teorin och visade att brukarna upplever att de har inflytande i sin kontakt med socialtjänsten, men på vilket sätt och i vilken omfattning varierar och påverkas till stor del av vilken socialsekreterare brukaren träffar. När vård enligt LVM ligger nära till hands upplever brukarna att kommunikation och information brister från socialsekreterarens sida. Samtliga brukare framhåller att kommunikation och delaktighet underlättar behandlingsarbetet och ökar den egna motivationen. En god relation till socialsekreteraren innebär ett fungerande inflytande, även om några brukare upplever att de inte alltid vågar vara helt ärliga med sina tankar på grund av oro för inskränkningar i inflytandet. Brukarens underläge i en ojämlik relation är närvarande, om än inte uttalat.

Bakgrund: Förlossningsdepression (PPD) drabbar 12 % kvinnor. Sjukdomen erhålls efter barnafödande och kommer vanligtvis inom fyra veckor. Idag förekommer det okunskap om psykisk ohälsa relaterat till förlossningsdepression. Dessutom finns det begränsad kunskap hos de nyblivna mödrarna om hur och var de ska söka vård. För att kunna erbjuda en god vård utifrån kvinnornas behov behövs mer kunskap om deras upplevelser.  Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av förlossningsdepression samt vården i samband med detta.  Metod: Allmän litteraturstudie med deskriptiv design. Databaserna Pubmed, Psycinfo och CINAHL användes till litteratursökningen. Resultatet baserades på 11 originalartiklar med kvalitativ ansats, som var skrivna mellan 2008-2019. Artiklarnas kvalitet granskades.  Resultat: Vid sjukdomen upplevde flera mödrar känslan av misslyckande, hopplöshet och de påverkades av stigman runt sjukdomen att framstå som en dålig mamma. Isolering och ensamhet upplevdes av många mödrar. Stöd i form av bekräftelse och förståelse upplevdes vara en grund för återhämtning. Mödrarna upplevde också bristfällig kunskap om PPD. En del mödrar upplevde vården som stöttande och givande, medan en del upplevde den som bristfällig eftersom bland annat sjukvårdspersonal försökte normalisera känslorna.  Slutsats: Resultaten skulle kunna tolkas som att många upplevelser berodde på bristfällig kunskap om PPD hos kvinnor och hos olika yrkeskategorier inom vården. Eftersom PPD är en del av vårt samhälle bör ökad kunskap hos sjuksköterskor inom öppenvården främjas för att ge mödrar en bättre vård och hälsa. / Background: Postpartum depression (PPD) affects 12 % of women. PPD comes after childbirth and usually appears within four weeks. Today there is poor knowledge about mental ill related to PPD. Women have also limited knowledge about how and where to seek care. To be able to offer good care based on women’s needs, more knowledge about their experience is needed.  Purpose: To investigate the experiences of women with Postpartum Depression (PPD) and the healthcare in conjunction to this.  Method: General literature study with descriptive design. The Pubmed, Psykinfo and CINAHL databases were used for the literature search. The result was based on 11 original articles with a qualitative approach, written from 2008-2019. The quality of the articles were examined.    Result: During the PPD period, several mothers experienced the feeling of failure, hopelessness and felt affected by the stigma around the disease, to appear as a bad mother. Isolation and loneliness were experienced by many mothers. Therefore support in the form of affirmation and understanding was seen as a basis for recovery. Poor knowledge about PPD was a common experience. Some mothers perceived the care as supportive and rewarding, while some women felt that the care was not good because healthcare professionals tried to normalize their feelings.  Conclusion: The results of the study could be interpreted that many experiences from women depend on poor knowledge of PPD in both mothers with PPD and in different health care professionals. Since PPD is a part of our society, increased knowledge of nurses non-institutional care should be encouraged for the reason to give mothers with PPD better care and health.

Bakgrund: Studier har visat att familjer har en viktig betydelse när det gäller måendet hos personer med psykisk ohälsa. Det finns vetenskapligt stöd för att familjefokuserad omvårdnad kan främja funktion och välbefinnande hos både den sjuke och dess omgivande familj. Sjuksköterskors inställning till familjers medverkan i omvårdnaden påverkar i vilken omfattning den sjukes familj involveras i vård och behandling. Motiv: Sjuksköterskors inställning till familjers medverkan i omvårdnaden har undersökts i somatisk vård, men det finns få studier gjorda i psykiatrisk kontext och framförallt inom psykiatrisk öppenvård. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors inställning till familjers betydelse i psykiatrisk öppenvård och inställningens samband mellan vidareutbildning, antal verksamma år som sjuksköterska och kön. Metod: En webbaserad enkätstudie genomfördes med hjälp av instrumentet FINC-NA. Totalt 66 sjuksköterskor verksamma inom regional psykiatrisk öppenvård besvarade enkäten under januari och februari 2020. Resultat: De sjuksköterskor som arbetat längst skattade familjers medverkan i omvårdnad högst. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan grundutbildade och vidareutbildade sjuksköterskor och gällande kön fanns signifikanta skillnader enbart i skattning av familjen som egen resurs. Slutsats: Det finns en positiv syn bland sjuksköterskor på familjers medverkan i omvårdnad. Implementering av ett familjefokuserat arbetssätt samt utbildning av sjuksköterskor i familjers betydelse för patienters hälsa kan bidra till att betrakta familjen som en resurs i omvårdnaden.