Bakgrund: När en kurativ behandling inte längre kan rädda liv och orsakar lidande, kan patienter behöva övergå till palliativ vård. Brytpunktssamtal markerar en ändring i vårdens mål och upplägg, såsom vid en övergång från kurativ till palliativ vård. Problem: Om patienternas behov av brytpunktssamtal inte uppmärksammas så riskerar brytpunktssamtalet att försenas eller utebli, vilket kan orsaka lidande. Syfte: Att sammanställa sjuksköterskans erfarenheter av brytpunktssamtal vid övergång från kurativ till palliativ vård. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Tolv kvalitativa artiklar analyserades vilket genererade sex teman, att vara patienternas och närståendes företrädare, faktorer som försenade eller förhindrade brytpunktssamtal som beskrevs i underteman osäkerhet om prognosen, svårigheten att prata om döendet, den botande kulturen, en hemlig prognos, sjuksköterskans auktoritet och Patientens oförutsedda lidande. De andra teman var en oklar roll, bristande brytpunktssamtal, närståendes delaktighet och vikten av att fånga upp patient och närstående. Dessa presenteras i en modell som belyser sjuksköterskans arbetet med patienter som behöver övergå till palliativ vård utifrån en tidslinje, det vill säga innan, under och efter brytpunktssamtal. Slutsats: Aktuellt studie har bidragit med kunskap om faktorer som gör att patienter inte erbjuds brytpunktssamtal liksom hur patientens självbestämmande åsidosätts under samtalet. Studie visade även sjuksköterskans viktiga roll. Resultatet betonade vikten av omvårdnad oavsett var patienterna befinner sig under processen av övergång från en kurativ behandling till palliativ vård. Resultatet bevisade även att sjuksköterskan i sin professionella roll kunde bidra med omvårdnadsåtgärder som kan förbättra brytpunktssamtalets kvalitet. / Background: When curative treatment can no longer save lives and cause suffering, patients may need to switch to palliative care. Breaking point conversations mark a change in the care's goals and structure, such as in a transition from curative to palliative care. Problem: If the patients' need for a breaking point conversation is not noticed, the breaking point conversation risks being delayed or absent, which can cause suffering. Purpose: To compile the nurse's experiences of breaking point conversations during the transition from curative to palliative care. Method: A literature study. Results: Twelve qualitative articles were analyzed, which generated six themes, to be the patients 'and relatives' representative, factors such as delayed or absent breaking point conversation described in subtopics uncertainty about the prognosis, difficulty talking about dying, healing culture, secret prognosis, nurse authority and the patient's unforeseen suffering. The other themes were an unclear role, deficient breaking point conversation, the involvement of relatives and the importance of capturing patients and relatives. These are presented in a model that sheds light on the nurse's work with patients who need to switch to palliative care based on a timeline, i.e., before, during and after breaking point conversations. Conclusion: The current study has contributed with knowledge about factors that prevent patients from being offered a breaking point conversation, as well as how the patient's self-determination is disregarded during the conversation. The study also showed the nurse's important role. The results emphasized the importance of nursing regardless of where the patients are during the process of transition from a curative treatment to palliative care. The result also proved that the nurse in his or her professional role could contribute with nursing measures that can improve the quality of the breaking point conversation.

Abstract   Title: "You pretty much get thrown right into it"   Author: Alma Hergils and Alexandra Persson   The purpose of this paper was to gain a deeper understanding of how Human Resource graduates experience the transition from school to working in the field of Human Resource Management. We wanted to examine what signifies the transition from school to the first job from the perspective of the worker, including the introduction to the work and their expectations during the process. The topic felt relevant as we also face this transition, and from there, our interest was born. We have used strategic selection in combination with a snowball effect to get in touch with interview subjects. The empirical material was collected through nine semi-structured interviews with Human Resource Management workers across Sweden. While processing the data, a content analysis was used to link back to our theoretical start points. These include the following terms: Employability, expectations, introduction, training, organizational culture, sense of belonging, and work-supply and demand. The results show that it can take some time to get a job in Human Resources after graduating. The introduction and social support in the form of mentors, colleagues, and supervisors experienced by the people interviewed have contributed to a secure start in their respective roles. Additionally, it shows that surrounding workers and colleagues has a big impact on the experience of the worker during training. Work culture is shown through both expressed values and unwritten rules and norms. Demands here are referred to as insufficient competency, an overwhelming work pace, difficulty communicating, and mentally challenging or draining tasks. Resources are seen as opportunities to development and autonomy in one's work. The people interviewed say their work tasks as meaningful and understandable, while not being exclusively manageable. There are no clear expectations listed for graduating with a degree in Human Resource Management, but there is in one's first job within the field.    Key words: Human Resource Specialist, Transition, Education, Employability, Expectations, Introductions, Training, Organizational Culture, Sense of Belonging, Work- supply and demand.

Bakgrund: När sjukdomar inte längre går att bota och det inte finns kurativ behandling att tillgå, då övergår vården till symtomlindrande och bromsande behandling dvs. palliativ vård. I Sverige är majoriteten av alla dödsfall förväntade dödsfall och ca. 60% registreras i palliativregistret. Drygt hälften har erbjudits ett brytpunktssamtal innan de dör. Ett samtal där patienterna och deras närstående ska ha möjlighet att förberedda sig såväl fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt i samband med övergången till palliativ vård. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal i livets slutskede. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Där 16 vetenskapliga artiklar har analyserats enligt Friberg för att kunna svara till studiens syfte. Av texten som analyserats framkom två huvudtema och fem subtema. Resultat: Resultatet visar att kommunikationen med patienten, närstående och vårdteamet har stor betydelse i brytpunktsamtalet. Sjuksköterskans roll och samarbete mellan vårdteamet minskar lidandet hos patienterna och närstående. Patientens ålder, religion/tro, kulturella aspekter, sjuksköterskornas okunskap och oerfarenhet är några exempel på utmaningar i brytpunktssamtalet. Sjuksköterskans, patienternas och närståendes känslor är alltid påverkade i samband med detta. Slutsats: Slutsatsen är att resultatet kan leda till ökad förståelse om vilka upplevelser sjuksköterskor har i samband med samtalen och ge en insikt i de olika utmaningar de brottas med i samband med detta. Det finns ett behov av att utbilda, för att öka kunskaperna i ämnet, då både i hur ett samtal skall utföras praktiskt och för att teamet ska kunna skapa bästa samarbetet för att säkerställa möjligheterna till bästa förberedelserna för patienterna och närstående till en trygg och individuell övergång. / Background: When diseases can no longer be cured and there is no curative treatment available, then the care is transferred to symptom-relieving and slowing treatment called palliative care. In Sweden, most of all deaths are expected deaths, and approximately 60% are registered in the palliative care register. But only over half of these patients have been offered a breaking point conversation before they die. This is a conversation where patients and their relatives would have the opportunity to prepare physically, mentally, socially, and emotionally in connection with the transition to palliative care. Aim: was to shed light on nurses' experiences of breaking point conversations in the final stages of life. Method: The study is a literature review with a qualitative approach. Where 16 scientific articles have been analyzed to corresponds to the purpose of the overview. During the analysis, two main themes and five sub-themes emerged. Result: The results show that communication with the patient, relatives and the health team is of great importance in the breaking point conversation. The nurse's role in the breakpoint conversation and cooperation between the health team reduces the suffering of the patients and relatives. The patient's age, religion / belief and cultural aspects, the nurses' ignorance and inexperience are some examples of the challenges in the breaking point conversation. The emotions of the nurse, patients and relatives are always affected in connection with this. The conclusion is that the result may lead to an increased understanding of nurses’ experiences in connection with conversations and give an insight into the different challenges they struggle with in connection with it. There is a need for education, to increase the knowledge in the subject, both in how a conversation should be carried out in practice and for the team to be able to create the best collaboration, to ensure the opportunities for the best preparation for patients and relatives to a safe and individual transition.

No description available.

Discussions about an assumed discrepancy between the content being taught in Library and Information Science (LIS) education and the needs of the labour market has been noted both on an international and a national level. Previous studies have highlighted a lack of pedagogical content in LIS programmes which, as a result, seemingly inadequately prepares students for the many pedagogical aspects of library work. Even so, few studies have explored the relationship between education and working life further in order to understand their unique position and context. Therefore, the aim of this master’s thesis is to contribute to a deeper understanding of the relationship between LIS education and its professional practice. In doing so, it will highlight pedagogical content in LIS education in Sweden and library directors outlook on relevant competencies among teaching university librarians. The empirical data of the study has been collected by studying thecontent of the syllabuses of four different LIS educational programmes in Sweden, as well asconducting qualitative semi-structured interviews with six university library directors. Thematic analysis was administered. A sociocultural perspective has been applied. The results show a presence of pedagogical content in the syllabuseswith a focus on user needs and digitalisation. The library directors describe pedagogical competence integrated with digital and social competence as crucial. The relationship between educational and professional practice is understood and problematised using three themes in the analysis, namely a common subject theoretical ground, a shared language, and a consistent agenda.

Retirement is something all workers will face sooner or later. The purpose of this qualitative interview study was to investigate the subjective experience of the transition between working life and retirement of retirees, and workers in the transition phase as well as how the physical, mental and social health is affected by retiring. The purpose was investigated through twelve semi-structured interviews, which were analyzed using a thematic content analysis. The participants consisted of nine men and three women, who represented a pensioner activity and a company in a smaller city in the south of Sweden. There were six participants in each group. The thematic analysis resulted in three themes, which responded to the purpose of the study: Ambivalent curiosity, Relationships and Health. Subthemes have also been identified; Role conflict, Own terms, Engagement, To feel meaning and Activities. The participants had different experiences regarding the transition phase and the adaptation to retirement, and an ambivalent curiosity emerged. The participants further felt that relationships were important and functioned as support during and after the transition, and good health was a key factor for a successful retirement. Overall, the results were consistent with previous research. / Att gå i pension är något alla arbetstagare förr eller senare ställs inför. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur den subjektiva upplevelsen av övergången mellan arbetsliv och pension kan se ut ut hos pensionärer och arbetstagare i övergångsfasen, samt hur den fysiska, psykiska och sociala hälsan påverkas av att gå i pension. Syftet undersöktes genom tolv semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Deltagarna bestod av nio män och tre kvinnor, vilka representerade en pensionärsverksamhet och ett företag i en mindre ort i södra Sverige. Det var sex personer i båda deltagargrupperna. Den tematiska analysen resulterade i tre teman, vilka svarade mot aktuell studies syfte: Ambivalent nyfikenhet, Relationer och Hälsa. Det har även identifierats subteman. Dessa är; Rollförvirring, Egna villkor, Engagemang, Att känna mening samt Aktiviteter. Deltagarna upplevde övergångsfasen och anpassningen till pensionen olika och det framkom en ambivalent nyfikenhet gällande pensionen. Vidare upplevdes att relationer var viktiga och fungerade som stöd under- och efter övergången samt att god hälsa var en nyckelfaktor för en lyckad pensionering. Sammantaget överensstämmer resultatet med tidigare forskning.

Bakgrund: Incidensen för typ 1-diabetes ökar under barndomen vilket betyder att allt flera ungdomar kommer att genomgå överföringen från barndiabetesmottagningen till vuxendiabetesmottagning. Syfte: Syftet med uppsatsen var att belysa upplevelsen av överföringen från barndiabetesmottagning till vuxendiabetesmottagning ur olika perspektiv. Metod: En kvalitativ metasyntes. Sökningar gjordes på databaserna CINAHL och PubMed. Nio artiklar som svarar på författarnas syfte hittades, åtta kvalitativa och en mixed-method. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: utmaningar att navigera, stödets funktion, inför överföringen till VDM och förväntningar. Vidare identifierades undertema för tre av huvudteman. Underteman till utmaningar att navigera var: ungdomarnas många utmaningar att navigera livet med T1D och vårdnadshavarnas utmaningar att navigera en ny roll. Underteman till inför överföringen var: tidigare förbereda överföringen och utbildning och upprepning av grunderna. Underteman till förväntningar var: innan överföringen och efter överföringen. Slutsats: Ungdomar genomgår en stor förändring i livet och den sena tonårstiden är präglad med stora förändringar och beslut. Överföringen från barndiabetesmottagning till vuxendiabetesmottagning utgör en extra sårbar tid för ungdomarna. Resultatet visar på att både ungdomarna och vårdnadshavarna uttrycker stor oro och ångest inför överföringen. Det är viktigt att diabetessjuksköterskan tidigt börjar förbereda ungdomarna och vårdnadshavarna inför överföringen för bästa möjliga resultat för alla inblandade. Ungdomarna uttrycker stor önskan om att få repetition och utbildning i grunderna inom diabetes. / Background: The incidence of type 1 diabetes increases during childhood, which means that more and more adolescence will undergo the transfer from the pediatric diabetes clinic to the adult diabetes clinic. Aim: The purpose was to highlight the experiences of transferring from pediatric diabetes clinic to the diabetes clinic from different perspectives. Method: A qualitative meta-synthesis. Searches were made on the databases CINAHL and PubMed. Nine articles that answered the authors' purpose were found, of which eight were qualitative and one were mixed-method. Results: Four main themes were identified: challenges to navigate, the function of support, before the transfer and expectations. Furthermore, sub-themes were identified from three of the main themes. The sub-themes of challenges to navigate were: the youth's many challenges navigating life with T1D and the caregivers' challenges navigating a new role. The sub-themes for before the transfer were: earlier preparing the transfer and education and repetition of the basics. The sub-themes of expectations were: pre-transfer and post-transfer. Conclusion: Adolescence undergoes big changes in their lives and late adolescence is marked by big changes and decisions. The transfer from pediatric diabetes clinic to the adult diabetes clinic constitutes an extra vulnerable time for the adolescents. The results show that both the adolescents and the guardians express great concern and anxiety before the transfer. It is important that the diabetes nurse starts preparing the adolescent and their guardians early on for the transfer for the best possible outcome for everyone involved. The young adolescent expressed a great desire to receive repetition and training in the basics of diabetes.

Övergången från student till sjuksköterska är en krävande och utmanande tid då nyutexaminerade sjuksköterskor dels ska navigera i relationer med kollegor samtidigt som de ska lära sig att anpassa sig till sin nya yrkesroll. Att förstå vad som bidrar till dessa utmaningar är avgörande för att kunna arbeta med förbättringar som stärker och stödjer nyutexaminerade sjuksköterskor i vårdandet. Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkar nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser i övergången från student till yrkesverksam sjuksköterska. Metoden som tillämpats var en litteraturöversikt där resultatet baseras på en granskning av åtta vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan åren 2014–2023. Resultatet presenteras i ett huvudtema med fyra underteman. Dessa teman visade på att det finns flera aspekter av att vara en ny sjuksköterska som påverkar den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av övergången från student till yrkesverksam. Hög stress, ångest, komplexa relationer, mobbning, otillräcklig kunskap och rädsla att göra fel, är faktorer som beskrivs påverka sjuksköterskans upplevelser och som också kan få konsekvens för vårdandet.

Intresset för chefskap har minskat hos unga, samtidigt som allt fler äldre chefer kommer att gå i pension inom kort. Komplexiteten med chefskap är stor och utmaningarna, i synnerhet det bristande stödet, är påtagliga för förstagångschefer. Därför fanns en möjlighet att studera fenomenet närmare för att bringa en viss klarhet i ämnet. Syftet med studien var att ge unga en tydligare bild av chefskap. Det här genom att visa hur synen på chefskap förändras när en individ tar sig an positionen som chef för första gången och beskriva hur förstagångschefer upplever att stödet från organisationen har påverkat övergången till chefspositionen. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med induktiv ansats var kvalitativ data samlades in via åtta intervjuer med förstagångschefer. Utifrån kvalitativ data har fyra teman sedan identifierats som tolkats med hjälp av de teorier vi funnit lämpliga. Baserat på de resultat som uppkom fördes här en sammanfattande och djupare diskussion. Förstagångcheferna visade, utifrån sina erfarenheter, att de haft en romantiserad bild av chefskapet innan de blev chefer. Nu ser de chefskapet som något roligt men även att det innebär mycket ansvar. Förstagångscheferna redogjorde även för att stödet i övergången till chef var bristfällig men att det inte var den enda eller den största utmaningen. / The interest in managership has declined among young people, while more and more old managers will be retiring shortly. The complexity of managership and the challenges, particularly regarding the lack of support, are great for first-time managers. Therefore there was an opportunity to study the phenomenon further to bring some clarity on the subject. The aim and purpose with the thesis was to give young people a clearer image of managership. This by showing how perceptions of management and managership could change when an individual takes on the position as a first-time manager and further describe how the first-time-managers felt about the amount of support from the organization and how it has influenced the transition to the manager position. The study was based on a qualitative method with an inductive approach where the qualitative data was collected through eight interviews with first-time managers. Based on the qualitative data, four themes were identified and interpreted with theories we found suitable. Based on the results that emerged, a summarized and deeper discussion was performed. The first-time-managers showed, based on their experiences, that they had a somewhat romanticized image of managership before becoming managers themselves. Nowadays they view the managership as something fun but also as something that requires a great amount of responsibility. The first-time-managers also outlined the insufficiency regarding the support from the organizations in the transition that turned out not to be the only or the most challenging problem.

Electrical discharges with a variety of different forms (streamers, glow corona, leaders, etc.) broadly exist in nature and in industrial applications. Under certain conditions, one electrical discharge can be transformed into another form. This thesis is aimed to develop and use numerical simulation models in order to provide a better physical understanding of two of such transitions, namely the glow-to-streamer and the streamer-to-leader transitions in air. In the first part, the thesis includes the two-dimensional simulation of the glow-to-streamer transition under a fast changing background electric field. The simulation is performed with a fluid model taking into account electrons. An efficient semi-Lagrangian algorithm is proposed to solve the convection-dominated continuity equations present in the model. The condition required for the glow-to-streamer transition is evaluated and discussed. In order to enable such simulations for configurations with large interelectrode gaps and long simulation times, an efficient simplified model for glow corona discharges and their transition into streamers is also proposed. The second part of the thesis is dedicated to investigate the dynamics of the streamer-to-leader transition in long air gaps at atmospheric pressure. The transition is studied with a one-dimensional thermo-hydrodynamic model and a detailed kinetic scheme for N2/O2/H2O mixtures. In order to evaluate the effect of humidity, the kinetic scheme includes the most important reactions with the H2O molecule and its derivatives. The analysis includes the simulation of the corresponding streamer bursts, dark periods and aborted leaders that may occur prior to the inception of a stable leader. The comparison between the proposed model and the widely-used model of Gallimberti is also presented. / Elektriska urladdningar av olika former (streamers (från engelska), glöd-korona, ledare, etc.) förekommer i stor utsträckning i naturen och i industriella applikationer. Under vissa förhållanden kan en elektrisk urladdning omvandlas till en annan form av elektrisk urladdning. Denna avhandling syftar till att utveckla och använda numeriska simuleringsmodeller för att ge en bättre fysikalisk förståelse av två sådana övergångar, nämligen glöd-till-streamer- och streamer-till-ledar-övergångar, i luft. I den första delen, avhandlas en tvådimensionell simulering av glöd-till-streamer-övergången med ett hastigt föränderligt elektriskt fält i bakgrunden. Simuleringen utförs med en flödesmodell som tar hänsyn till elektronerna. En effektiv semi-Lagrangesk algoritm föreslås för att lösa de konvektionsdominerade kontinuitetsekvationerna i modellen. Vidare utvärderas och diskuteras förutsättningarna för glöd-till-streamer-övergången. För att möjliggöra sådana simuleringar i konfigurationer med stora elektrodavstånd och långa simuleringstider, föreslås också en effektiv och förenklad modell för glöd-korona-urladdningar samt deras övergång till streamers. Den andra delen av avhandlingen är tillägnad att undersöka dynamiken i streamer-till-ledar-övergångar över långa avstånd i luft, under atmosfäriskt tryck. Övergången studeras med en endimensionell termohydrodynamisk modell och en detaljerad kinetisk modell för blandningar av N2/O2/H2O. För att utvärdera effekten av luftfuktighet, innefattar den kinetiska modellen de viktigaste reaktionerna med H2O-molekylen och dess derivat. Analysen innefattar simuleringen av motsvarande streamer-kedjor, mörka perioder och avbrutna ledare som kan förekomma före starten av en stabil ledare. En jämförelse mellan den föreslagna modellen och den allmänt använda modellen av Gallimberti presenteras också. / <p>QC 20170418</p>