Bakgrund: Under de senaste 15 åren har psykisk ohälsa bland unga vuxna ökat betydligt. Barn- och ungdomspsykiatri är ansvarig för vården av dem under 18 år, medan vuxenpsykiatri tar över ansvaret vid 18 års ålder. Det finns skillnader i synsätt och behandlingsmetoder mellan dessa två områden inom psykiatrin. Syfte: Att belysa hur unga vuxna upplever övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Metod: En strukturerad litteraturöversikt. Datainsamlingen har skett i databaserna CINAHL, PubMed samt PsycInfo där sökord, inklusions- och exklusionskriterier är utformade utifrån People, Exposure, Outcome och Type of study (PEO-T). Identifierade artiklar har kvalitetsgranskats med hjälp av granskningsprotokoll formulerat av Caldwell et al. (2011). Inkluderade artiklar har analyserats utifrån Bettany-Saltikov och McSherry's (2016) tematiska analysmetod. Resultat: Fem teman har identifierats: Att vara förberedd, Att vara delaktig, Att vara redo eller ej, Att vara i limbo och Att vara självständig och ansvarstagande. Slutsats: Resultatet indikerar ett behov av förbättrad planering och förberedelse för övergången från barn- och ungdomspsykiatrisk vård till vuxenpsykiatrisk vård. Detta är nödvändigt för att säkerställa en sömlös övergång och bibehålla kontinuitet och kvalitet i vården för unga vuxna med psykisk ohälsa. / Background: Over the past 15 years, mental health issues among young adults have significantly increased. Child and adolescent psychiatry are responsible for their care until the age of 18, while adult psychiatry takes over at the age of 18. There are differences in perspectives and treatment methods between these two areas within psychiatry. Purpose: To shed light on how young adults experience the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatry. Method: A structured literature review. Data collection was conducted in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo where keywords, inclusion and exclusion criteria are designed based on People, Exposure, Outcome and Type of study (PEO-T). Identified articles were quality-assessed using review protocols formulated by Caldwell et al. (2011). Included articles were analyzed using Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) thematic analysis method. Results: Five themes have been identified: Being prepared, Being involved, Being ready or not, Being in limbo and Being independent and taking responsibility. Conclusion: The result indicates the need for improved planning and preparation for the transition from child and adolescent psychiatric care to adult psychiatric care. This is necessary to ensure a seamless transition and maintain continuity and quality of care for young adults with mental health issues.

Inledning Den här studien syftar till att undersöka övergångspraktiken från förskoleklass till årskurs 1 med fokus på läsning och skrivning. För att ta reda på vad som sker i övergången har vi med utgångspunkt i teorin om praktikarkitektur utformat fyra frågeställningar att besvara. Frågeställningarna berör säganden, göranden och relateranden, samt vilka möjligheter, begränsningar och dilemman som framkommer i praktiken. Metod För datainsamlingen valdes kvalitativ metod där öppna och ostrukturerade intervjuer i fokusgrupp användes som verktyg. Urvalet representeras av sju lärare som är verksamma i förskoleklass eller årskurs 1-3 från två olika verksamheter, samt en rektor. Intervjun präglades av utvalda teman och några få frågeställningar. I analysprocessen har vi använt oss av en analysmall som utformats utifrån olika texter inom praktikteorier. Analysmallen har fungerat som ett verktyg för att identifiera deltagarnas säganden, göranden och relateranden kopplat till överångspraktiken samt för att synliggöra mönster i deltagarnas utsagor utifrån olika aspekter. Resultat Resultaten i studien har visat vad det talas om, vad som sker och vad som relateras till samt vilka möjligheter, begränsningar och dilemman som framkommer i övergångspraktiken i två olika verksamheter. Resultatet visar att det finns en del återkommande aktiviteter så som överlämningssamtal. Det framkommer även att deltagarna är medvetna och engagerade i övergångspraktiken och att övergången ska bli så lyckad som möjligt för alla inblandade. I samtalen diskuteras även att lärare styr mycket på egen hand i övergångarna och att det egna intresset och engagemanget hos lärarna spelar stor roll för överlämningens utfall. Ytterligare något som framkommer i samtalen är att det sker en del upprepning i undervisningen kring läsning och skrivning vilket kan påverka elevernas utveckling. Båda verksamheterna använder Bornholmsmodellen i förskoleklass. Bornholmsmodellen syftar till att göra eleverna läsberedda. Sammanfattningsvis visar resultatet hur övergångspraktiken kan se ut.

I denna studie har vi valt att fokusera på målgruppen med gymnasie- eller högskoleutbildade utomeuropiska migranters övergång mellan skola och arbete. De kommer från olika länder utanför Europa. Informanterna kommer från Afghanistan, Iran, Syrien, Pakistan, Bolivia, Etiopien och Thailand och de har minst gymnasieutbildning. Majoriteten av informanterna har högskoleutbildning och har haft yrkeserfarenheter såsom lärare, företagsekonom, revisor och DJ samt programledare från sina hemländer. Fem av informanterna har migrerat till Sverige med anknytning till sina anhöriga och tre av informanterna har migrerat till Sverige av asylskäl. Informanterna som ingår i denna studie har det gemensamt att de saknade erfarenheter av det svenska utbildningssystem och inte heller kunde svenska när de anlände till Sverige. Syftet med vår studie är att undersöka erfarenheter. Hur deras drömliv bli i det nya landet och hur viktigt språket är för dessa migranter, hur de hanterar kulturella skillnader i Sverige, samt vilket stöd de har fått av studie- och yrkesvägledare under deras övergång mellan skola och arbete. I studien har använts en kvalitativ metod och genomförts intervjuer med fem kvinnor och tre män mellan 31–63 år för att ta del av deras berättelser. Studien har sökt svar på hur viktigt språkets roll är för migranterna, hur kulturella skillnader hanteras i värdlandet, hur migranternas drömliv blir i det nya landet, samt vad studie- och yrkesvägledare spelar för roll under migranternas övergång. Studiens resultat visar att informanterna har haft både positiva upplevelser av övergången och även tuffare perioder med hinder och osäkerhet som har präglat deras övergång. Vissa informanter upplever att de har nått sina mål trots att de idag arbetar med det yrket som de inte utbildat sig till och vissa har fått sadla om och arbetar med det de trivs med idag.

Genom tidigare erfarenheter med att jobba inom fritidshemmet har vi observerat hur många skolor brister med övergångar i skola och fritidshem. Detta var en bidragande faktor till examensarbetets syfte att undersöka pedagogernas och elevernas upplevelse av just övergångar och detta blev således också våra två frågeställningar; Vad är pedagogernas upplevelse av övergångar i skol- och fritidshemsverksamheten? Vad är elevernas upplevelse av övergångarna i skol- och fritidshemsverksamheten? Empirin samlades in genom två gruppintervjuer med elever i årskurs tre samt en gruppintervju med två pedagoger som arbetar på elevernas fritidsavdelning. Eftersom forskning inom övergångar i fritidshem är begränsad fick vi utgå från forskning av övergångar från förskola till skola som då gav oss stöd till de teorier vi använde oss av. Vi utgick från barndomssociologiska teorier och relevanta begrepp som institutionaliserad barndom, being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visade en skillnad mellan eleverna och pedagogernas upplevelser av övergångar i fritidshemmet.

Syftet med denna studie är att undersöka elevernas berättelser när det kommer till deras övergång mellan förskola och förskoleklass. Att pedagogerna skapar rätt förutsättningar med trygghet för barnen när de ska göra övergången från förskola till förskoleklass och bli elever. Studien är kvalitativ och metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Vid 4 tillfällen genomfördes semistrukturerade gruppintervjuer med elever från två olika förskoleklasser och de ligger i samma kommun. Den insamlade datan är transkriberad och analyserad utifrån det sociokulturella perspektivet med inriktning på den sociala och fysiska kontinuiteten och diskontinuiteten. Tolkning av resultatet i denna studien visar att en viktig del är kompisarna i samband med en övergång.

BIM står för Building Information Modeling. Det är en ny teknik för att konstruera en virtuell modell av en byggnad i digitalt format. De stora fördelarna med BIM är att alla komponenter som läggs till i modellen innehåller information. Av informationen genereras automatiskt de handlingar och listor som behövs. Dessutom fås presentationsmaterial i form av 3D-modeller utan något extra arbete. Undersökningen behandlar ett företag och varför de inte genomfört en övergång från 2D-CAD till BIM och syftet är därför att visa dem vilka effektiviseringsmöjligheter som finns.

<p>Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.</p>

Att vara nyutexaminerad sjuksköterska ställer höga krav på kompetensutveckling och förmåga att klara övergången till en ny miljö. Sjuksköterskebrist råder hos samtliga arbetsgivare och det finns en utmaning i framtidens kompetensförsörjning. Hög arbetsbelastning med ihållande stress, bristande personalkontinuitet och otillräcklig kompetens har en negativ inverkan på vårdens kvalitet och tillgänglighet. Det är oklart om den nyutexaminerade sjuksköterskan tillåts vara ny, då hen förväntas vara självständig efter introduktion. Författarna har därför utfört en litteraturöversikt med syftet att beskriva den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av sin övergång och kompetensutveckling de två första yrkesverksamma åren. Resultatet visar på fyra huvudteman; att klara övergången, handledningens kraft, upplevelse av arbetsmiljö och att greppa helheten med totalt tio subteman. Det synliggörs att trygga relationer i arbetsgruppen, där särskilt handledarens roll, medverkar till en positiv övergång som främjar kompetensutveckling. Den nyutexaminerade sjuksköterskan utvecklar sin professionella identitet genom att dela med sig av erfarenheter. Genomgående finns det en känsla av att vara oförberedd att möta det ansvar som ges i ett tidigt skede. En rädsla för att göra misstag leder till en strävan att vara felfri. Inledningsvis upplever den nyutexaminerade sjuksköterskan svårigheter i organisatorisk förmåga, vilket kan resultera i en bristande helhetssyn kring patienten. Efter övergången upplevs tillfredställelse och stolthet att utföra yrket. Diskussionen berör komplexiteten som finns i handledning, inverkan av personliga variationer och betydelsen av relationer. För att främja en hållbar utveckling kan vi dra slutsatsen att det är värdefullt att verksamheten arbetar preventivt med arbetsmiljö. Detta för att behålla och stärka den nyutexaminerade sjuksköterskan i sin övergång och kompetensutveckling.

Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.

Problemställning: Fler barn och ungdomar med kroniska sjukdomar övergår till vuxensjukvård då medicinsk och medicinteknisk utveckling blivit mer avancerad. Detta ställer krav på vuxensjukvården att kunna ta över ungdomar som kommer från barnsjukvården så att de upplever en god och tillfredställande vård. Det finns dock lite forskning kring hur övergången till vuxensjukvård upplevs av ungdomar med kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur ungdomar med kronisk sjukdom upplever övergången från barn- till vuxensjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och kategoriserades för att finna likheter och skillnader i ungdomars upplevelse av övergången till vuxensjukvård. Resultat och Konklusion: I resultatet framkom fem kategorier som benämdes ”Känslan av att bli vuxen”, ”Oro och Rädsla”, ”Att känna sig förberedd och delaktig”, ”Kommunikation mellan vårdenheterna” och ”Skilda världar”. Att övergå till vuxensjukvård innebar en period av oro och rädsla. Ungdomar med kroniska sjukdomar upplevde att förberedelser och delaktighet inför övergången var otillräcklig och påbörjades alltför sent. De upplevde även en bristande kommunikation mellan patient och vårdpersonal samt mellan barn- och vuxensjukvård, vilket försvårade övergången. Implikation: Det är av stor betydelse att sjukvården utarbetar tydligare riktlinjer och utvecklar samarbetet mellan barn- och vuxensjukvård i syfte att underlätta övergången för ungdomarna. Det behövs vidare forskning kring hur detta samarbete skulle kunna se ut för att tillgodose ungdomarnas behov av förberedelser och delaktighet i sin egenvård och i övergångsprocessen. / Problem: Increasing numbers of children and adolescents with chronic diseases transfer to adult health care due to the fact that the medical and technological developments have become more advanced. This requires that the adult care is capable to transfer young people from childcare so that they experience a good and satisfying care. However, there is little research about how the transition to adult care is experienced by young people with chronic diseases. Aim: The aim was to describe how young people with chronic disease experience the transition from child to adult care. Method: The study was conducted as a literature review and was based on 14 scientific articles. These were reviewed, analyzed and categorized to identify similarities and differences in young people's experience of transition to adult care. Results and Conclusion: The results revealed five categories: "Feelings of becoming an adult," "Worry and Fear", "To feel prepared and involved", "Communication between care units" and "Different worlds". Changing to adult care meant a period of anxiety and fear. Adolescents with chronic disease felt that the preparation and participation due to transition was inadequate and began too late. They also experienced a lack of communication between patients and health professionals, and between child and adult care, which made the transition difficult and complicated. Implication: It is important that health care is developing clearer guidelines and develop cooperation between adult and child care in order to facilitate the transition of young people. There is further need of research on how this could be formed in order to satisfy young people´s needs for preparation and participation in their self-care and in the transition process.