No description available.

Bakgrund: En cancerdiagnos kan innebära chockartade känslor, vilket kan lämna patienten i en sårbar situation. Patienter med cancer kräver ofta palliativ vård. Det är som sjuksköterska viktigt att bli medveten om hur den här patientgruppen upplever sjukdomen i slutskedet, för att på så sätt kunna ge vård som lindrar lidande och utgår från patientens behov. Syfte: Beskriva hur patienter med cancer upplever övergången från kurativ till palliativ vård. Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Utveckling av kategorischeman enligt Polit & Beck (2014). Resultat: Resultatet visade att övergången från kurativ till palliativ vård medförde starka känslor men också lättnad. Olika copingstrategier användes för att hantera övergången. Resultatet visade även att familjens stöd var av betydelse. Flertalet patienter upplevde att palliativ vård var en trygghet som gjorde den sista tiden hanterbar. Konklusion: Övergången från kurativ till palliativ vård skapade blandade känslor hos patienterna. Patienterna upplevde ångest och rädsla vid slutskedet, men döden kunde även ses som en möjlighet att göra upp med sitt förflutna. / Background: A cancer diagnosis can lead to chock and make the patient feel vulnerable. Patients with cancer often require palliative care. As a nurse it is important to become aware of how this group of patients experience their disease in the final stage, to be able to provide care that can ease suffering and is based on the patient´s needs. Aim: To describe how patients with cancer experience the transition from curative to palliative care. Method: A literature review based on ten scientific articles with qualitative method. Category schemes were developed according to Polit & Beck (2014). Results: The result showed that the transition from curative to palliative care involved deep feelings but also relief. Coping strategies were used to manage the transition. The result also showed that support from the family was important. Several patients experienced the palliative care as a security that made the final stage manageable. Conclusion: The transition from curative to palliative care lead to various feelings among the patients. The patients experienced anxiety and fear at the final stage, but death could also be seen as a possibility to settle with the past.

Förskolans läroplan har en helhetssyn gällande förskolans utbildning och menar att omsorg, utveckling och lärandet blir en enhet. Denna helhetssyn kan påverkas in övergången mellan förskola och förskoleklass. Studien tar sin utgångspunkt i förskollärares uppfattningar gällande arbetet som utförs på förskolan för att bidra till barnens trygghetskänsla vid övergången från förskola till förskoleklass. För att undersöka syftet valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sju förskollärare från fem olika förskolor deltog i studien. Resultatet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys och nanalyserades därefter utifrån barnets bästa och sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att förskollärarna uppfattar att rutiner, samverkan och kontinuitet ökar tryggheten i barnens övergång mellan förskola och förskoleklass.

Bakgrund: Övergången från det egna hemmet till ett särskilt boende kan vara en påfrestande och komplicerad process för de äldre personerna enligt sjuksköterskor och anhöriga. Övergången kan ske på grund av att de äldre personerna inte längre kan tillgodose sina grundläggande behov. Det egna hemmet har dock en viktig roll för dem äldre personernas identitet, trygghet och självbestämmande. Syfte: Syftet var att beskriva äldre personers upplevelser av övergång från det egna hemmet till särskilt boende. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Evans. Resultat:I resultatet uppkom det två teman. Inom temat “Upplevelser av existentiella förluster” framgår det tre subteman, förlust av trygghet, självbestämmande och identitet. I temat “Upplevelser av att finna sig till rätta på det särskilda boendet” framgår det tre subteman, upplevelser av samhörighet, kontroll och att bibehålla identiteten. Slutsats: Övergången kan vara en komplicerad process där olika aspekter av de äldre personernas upplevelser träder fram. De äldre personernas bibehållande av självbestämmande är av betydelse för dem äldres upplevelse av övergången. Det är med hjälp av kunskapen gällande vad som ger upphov till upplevelserna som sjuksköterskor kan bidra till att de äldre upplever en värdig övergång till det särskilda boendet.

No description available.

Bakgrund: Det är vanligt förekommande att patienter med hematologiskt maligna sjukdomar går från kurativ till palliativ vård. Hematologiska behandlingar beskrivs i litteraturen som högteknologiska, aggressiva och de mest förödande behandlingar människokroppen kan utsättas för. Tidigare studier visar att arbete inom cancervård, palliativ vård och vård i livets slutskede kan ha ogynnsam effekt på sjuksköterskors fysiska, psykiska och emotionella mående. Befintlig litteratur beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda dessa patienter palliativt dock råder det avsaknad av beskrivning av sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i övergången mellan kurativ vård och palliativ vård.   Motiv: Då det råder avsaknad av beskrivning av sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i övergången mellan kurativ och palliativ vård ansåg författarna att det förelåg en kunskapsbrist gällande sjuksköterskors upplevelser samt hur dessa påverkar sjuksköterskan i den dagliga omvårdnaden av dessa patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva och förstå sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med hematologiskt maligna sjukdomar i övergången mellan kurativ och palliativ vård.Metod: Föreliggande studie utfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats (n=8). Data analyserades enligt the Framework Analyzis. Resultat: Resultatet omfattar fyra teman som handlar om övergången mellan kurativ och palliativ vård: Konsekvenser av ovisshet i övergången, Kommunikation i övergången, Omvårdnad vid ovisshet i övergången och Sjuksköterskans upplevelser vid ovisshet i övergången. Konklusion: Övergången mellan kurativ och palliativ vård för patienter med hematologisk malignitet kan upplevas som otydlig och präglas av ovisshet, vilket leder till utmaningar i omvårdnaden av dessa patienter. Resultatet pekar på områden i behov av utveckling, till exempel behov av ett utökat teamarbete som i sin tur kan förbättra kommunikationen och öka personcentrering i vården av dessa patienter. / Background: It is common for patients with hematological malignancies to go from curative to palliative care. Hematological treatments are described in the literature as high-tech, aggressive and the most devastating treatments the human body can be subjected to. Previous studies show that work in cancer care, palliative care and end-of-life care can have an adverse effect on nurses' physical, mental and emotional well-being. Existing literature describes nurses' experiences of caring for these patients palliatively, however, there is a lack of description of the nurses' experience of caring for patients in the transition between curative care and palliative care. Motive: As there is a lack of description of the nurses' experience of caring for patients in the transition between curative and palliative care, the authors believed that there was a lack of knowledge regarding nurses' experiences and how these affect the nurse in the daily care of these patients. Aim: The aim of the study was to describe and understand nurses' experiences of caring for patients with hematological malignancies in the transition between curative and palliative care. Methods: The present study was conducted as a qualitative semi-structured interview study with an inductive approach (n=8). Data were analyzed with Framework Analysis. Result: The result includes four themes relating to the transition between curative and palliative care: Consequences of uncertainty in the transition, Communication in the transition, Nursing in the event of uncertainty in the transition and The nurses' experiences in the event of uncertainty in the transition. Conclusion: The transition between curative and palliative care for patients with hematological malignancies can be experienced as unclear and characterized by uncertainty, which leads to challenges in the care of these patients. The results point to areas in need of development, for example the need for increased teamwork which in turn can improve communication and increase person-centered care in the care of these patients.

Inledning  Övergångsprocessen från förskola till förskoleklass ser olika ut. Vi studenter har genom arbete och verksamhetsförlagd utbildning upplevt att förskolor och skolor arbetar olika mycket med övergångsaktiviteter mellan verksamheterna. Vi undrar varför det är så när kontinuiteten är en viktig del för barns lärande, trygghet och utveckling.   Syfte  Läroplanen: Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 10) framhåller vikten av kontinuitet för barnens fortsatta lärande. Därav har vi i vår studie valt att skapa mer kunskap om kontinuitet i övergångarna mellan förskola och förskoleklass med fokus på pedagogerna/lärarna och rektorernas resonemang kring trygghet för det enskilda barnet.  Metod och urval  För att få mer kunskap och fördjupa oss i övergångsarbetet har vi i vår studie använt oss av metoden kvalitativ intervju för att samla in vår data. Materialet som samlats in genom röstinspelade intervjuer bestod av nio respondenter med olika yrkesroller. Yrkesrollerna är pedagoger, lärare och rektorer. Respondenterna arbetar i olika förskolor och skolor i en och samma kommun i Sverige och varit med om minst en övergång tidigare. Verksamheterna är olika stora, avståndet mellan förskola och skola varierar och ligger i olika socioekonomiska områden. När intervjuerna och transkriberingarna var klara fortsatte vi med att analysera vår data och tog ut nyckelord för att lättare kunna kategorisera svaren som vi senare redovisar i resultatet.  Resultat  I resultatet framkommer det att övergången ser olika ut i verksamheterna. Olikheterna grundar sig i att det sällan arbetas utifrån en gemensam explicit arbetsmodell som visar hur planeringen kan utformas inför en övergång, så att planeringen blir den samma i processen. En orsak är att avståndet mellan förskola och skola varierar och möjligheten för övergångsaktiviteter försvåras. I intervjuerna nämns ett årshjul som finns i kommunen, det är en arbetsmodell som verksamheterna kan utgå ifrån. Dock visar resultatet på att årshjulet används i olika grad. I resultatet kan vi också utläsa att övergångsaktiviteterna främst sker på gruppnivå om inte den enskilda individen är i behov av särskilt stöd. Samverkan beskrivs vara olika då verksamheterna utgår från olika kontexter. I resultatet framkommer att pedagoger och lärare önskar att både kommunikationen och övergångsaktiviteter förbättras och att tryggheten för barnet stärks så att övergången blir kontinuerlig.

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och unga utgör ett allvarligt folkhälsoproblem. Vuxenblivandet innebär förväntningar på att bli ekonomiskt oberoende, förmåga att fatta självständiga beslut och ansvarstagande. Övergången från barn till vuxen kan ses som en avgörande händelse i en ung persons liv. För unga vuxna med psykisk ohälsa spelar barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och vuxenpsykiatrin (VUP) en central roll i att hantera psykisk ohälsa hos unga vuxna. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad kan underlätta denna övergång genom en positiv och stödjande attityd. Syfte: Att beskriva unga vuxnas upplevelser av övergången mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt. För litteraturöversikten har databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo använts då dessa databaser är inriktade på forskning inom omvårdnad och psykologi. Induktiv tematisk resultatanalys utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) innehållsanalys bestående av nio steg har applicerats. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskas enligt CASP.  Resultat: Resultatet presenteras i följande teman; “De känslomässiga aspekterna av övergången”, “Vårdutmaningar under övergången”, "Patientcentrerad vård och vårdrelation under övergången”,  med tre respektive två subteman under varje huvudtema.  Betydelse:Författarna vill med denna studie identifiera kunskapsluckor, vilket förhoppningsvis kan bidra till en utveckling av omvårdnaden för unga vuxna med psykisk ohälsa under en period i livet som kantas av övergång och förändring. / Background: Mental health issues among children and youth constitute a serious public health problem. The transition to adulthood involves expectations on financial independence, the ability to make independent decisions, and taking responsibility. The transition from childhood to adulthood can be seen as a crucial event in a young person's life. For young adults with mental health issues, Child and Adolescent Mental Health Services (CAMHS) and Adult Mental Health Services (AMS) play a central role in managing mental health. Psychiatric nursing specialists can facilitate this transition through a positive and supportive attitude. Purpose:To describe young adults' experiences of the transition between child and adolescent psychiatry and adult psychiatry. Method: Literature review of qualitative research with a systematic approach. For the literature review, the databases PubMed, Cinahl and PsycInfo have been used, as these databases focus on nursing research and psychology. Inductive thematic result analysis based on Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) content analysis consisting of nine steps has been applied. All articles have been quality-assessed according to CASP. Results: The results are presented in following themes; “The emotional aspects of the transition”, “Care challenges during the transition”, "Patient-centred care and the care relationship during the transition”, with three respectively two sub-themes under each main theme.  Meaning:The authors aim to identify knowledge gaps in this study, which hopefully can contribute to the development of care for young people with mental health issues during a period in life marked by transition and change.

Bakgrund: Nyexaminerade sjuksköterskor upplever en klyfta mellan teori och praktik. Sjuksköterskor examineras i stor utsträckning men många väljer att lämna yrket. Det blir problematiskt när nyexaminerade sjuksköterskor väljer att lämna yrket när personalbrist redan råder. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka nyexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av de två första yrkesverksamma åren.Metod: Litteraturstudien är baserad på åtta kvalitativa studier. Databaser som användes var Scopus, CINAHL och APA Psychinfo. Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och nio underkategorier. Kategorierna som framkom var, ‘upplevelse av känslomässiga påfrestningar’, ‘Kollegialt bemötande påverkar upplevelsen’, ‘Upplevelse av bristande professionell kapacitet’, ‘Att med tiden uppleva utveckling’. Konklusion: Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde en stark känslomässig påfrestning samt att yrket påverkade privatlivet negativt. De upplevde att de inte var tillräckligt förberedda och att de hade begränsade kunskaper. Bristande stöd från kollegor var ett hinder för utvecklingen. Positiv feedback från kollegor gav känsla av säkerhet En lättnad upplevdes efter mer erfarenhet. Mer arbete krävs av ledning inom hälso- och sjukvården för att underlätta de första åren som yrkesverksam sjuksköterska. / Background: Newly graduated nurses experience a gap between theory and practice. Nurses in large extent graduate, but many choose to leave the profession. It becomes problematic when newly graduated nurses choose to leave the profession when there is already a shortage of staff. Aim: The purpose of the literature study was to investigate newly graduated nurses' experiences of the two first years in the profession.Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Databases used were Scopus, CHINAL and APA Psychinfo. The analysis was performed with inspiration from Friberg's five-step model. Results: The analysis resulted in four main categories and nine subcategories. The categories that emerged was, 'experience of emotional stress', 'Collegial treatment affects the experience', 'Perception of lack of professional capacity', 'Experience development over time'. Conclusion: Newly graduated nurses experienced emotional stress and that the profession affected private life negatively. They felt that they were not sufficiently prepared and that they had limited knowledge. Lack of support from colleagues was an obstacle to development. Positive feedback from colleagues gave a sense of security. After more experience a relief was felt. More work is required by the management of healthcare to facilitate the first years of professional nursing.

Studien utforskar explorativt betydelsen av medicinsk studie- och yrkesvägledning under skolgången och i övergången till arbetslivet utifrån olika yrkesrollers perspektiv. Detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med yrkesgrupper såsom studie- och yrkesvägledare, sjuksköterskor, ergonom, yrkes- och miljöhygieniker samt arbetsförmedlare. Respondenterna betonade vikten av samverkan mellan yrkesgrupper för att säkerställa individers hälsa och arbetsförmåga genom livet. Tidiga insatser redan i skolan skapar förutsättningar för att eleverna får de kunskaper och färdigheter som behövs för att skydda sin hälsa på arbetsplatsen. Skolan spelar en central roll i att förbereda elever inför arbetslivet, och medicinsk studie- och yrkesvägledning är avgörande för att förebygga att individer utvecklar ohälsa på lång sikt. Arbetsmarknaden utgör idag en huvudkälla till ekonomisk stabilitet, socialt engagemang och inflytande i samhället och skapar en känsla av sammanhang hos individer.  Den tematiska analysen visade att samverkan mellan de olika yrkesgrupperna inom skolverksamheten är viktig, men att det saknas styrdokument, vilket skapar problem i implementeringen av uppdraget. Avslutningsvis framkom det att det finns en brist på vetenskaplig litteratur inom medicinsk studie- och yrkesvägledning, vilket pekar på en kunskapslucka som behöver adresseras genom ytterligare forskning.