Studien undersöker arbetsmarknadens förändrade förutsättning utifrån en riskgrupp vilket i studiens kontext är ungdomar (med eller utan utbildning), lågutbildade, arbetslösa samt nyexaminerade. Syftet är att undersöka riskgruppens förutsättning att med hjälp av en utbildningsinvestering uppnå en etablering på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden upplever en inkomstojämnlikhet samt inkomstosäkerhet vilket har orsakat ett ökat behöv för anställningsbarhet bland riskgruppen. Denna studie avgränsar sig endast till utbildning på tertiär nivå. Således studeras övergången mellan studier och arbetsmarknad utifrån utbildningsformerna: folkhögskolan, vuxenutbildning, kompletterande utbildning, yrkeshögskolan och folkhögskolan. Övergången studeras främst i relation till riskgruppens förutsättning. Metoden som använts är en trianguleringsmetod där både kvalitativ och kvantitativ metod trianguleras för att nå fram till ett resultat. I den kvalitativa metoden används en narrativ litteraturgenomgång och i den kvantitativa metoden används en systematisk litteraturgenomgång genom en metaanalys. Det sistnämnda använder sig av en etableringsmått efter avslutad studier från tertiär utbildningsnivå.

Denna studie ämnar undersöka valideringsprocessen för utländska lärare. Den argumenterar för att valideringsprocess genomgår två huvudfaser. Den första fasen är formell validering. I denna fas strävar utländska lärare efter att erhålla formell lärarbehörighet och lärarlegitimation. Den andra fasen är informell validering, här handlar det om att man, som utländsk lärare, i praktikgemenskapen får ett erkännande av sin yrkeskompetens som lärare.   Syftet med denna studie är att genom en litteraturanalys undersöka vilka praktiska insatser som gjorts i Sverige för att integrera utländska lärare i skolan så att de kan fortsätta utöva sitt tidigare yrke samt att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som utländska lärare har rapporterat från deras praktikgemenskap. Undersökningen använder policyforskning och dokumentanalys för att nå sina resultat.  En viktig teoretisk princip som ligger till grund för forskningsramen är idén om sociokulturellt utvecklad kunskap och strategier för skolan. Det primära antagandet är att det finns ett samband mellan sociokulturella begrepp inom utbildning och rapporterade problem med professionell anpassning för utländska lärare.   Denna studie visar att utländska lärare möter flera svårigheter inför deras integration och etablering i det nya skolsystemet i Sverige. Dessa svårigheter kopplas dels till formella krav, som att utländska lärare bör erhålla lärarbehörighet som exakt motsvarar svensk lärarbehörighet. Eftersom det sällan är så tvingas utländska lärare genomgå en kompletterande lärarutbildning i Sverige för att kunna få lärarlegitimation från Skolverket. Dels kopplas svårigheterna också till informella krav som baseras praktikgemenskapens normer, praxis och utvärderingar om lärarens roll och förhållningssätt.   Framför allt antar denna studie att de stora svårigheterna som migrerande lärare upplever delvis är resultatet av skillnader i utbildningskunskap och praxis mellan länder (dvs Sverige och utländska lärares hemländer) de utländska lärarnas obekantskap med det nya systemet. Det är erkänt att vissa frågor också kan orsakas av andra faktorer, till exempel lärarnas personliga och professionella bakgrund samt de institutionella förhållanden som råder i Sverige. Personliga förhållanden som kan bidra till utmaningar för migrerande lärare är otillräcklig kommunikationsförmåga i undervisningsspråket och brist på tidigare lärarerfarenhet. Strukturella och administrativa omständigheter som kan förvärra situationen för migrerande lärare är kvalificeringsprocesser, uppdraget på ”svåra” skolor samt brist på professionellt stöd.

Syftet med denna studie är att synliggöra fem förskoleklasselevers upplevelse av trygghets- och otrygghetsfaktorer vid övergång från förskola till förskoleklass. Detta för att få ytterligare kunskap om vilka områden förskollärare bör arbeta med för att nå, en för eleverna, känsla av trygghet vid övergång från förskola till förskoleklass. Studiens tre frågeställningar besvaras med hjälp av empiri från fem enskilda intervjuer och en gruppintervju.  Valda teoretiska begrepp är dels fysisk, social och kulturell kontinuitet och diskontinuitet men även begrepp som förklarar barns känsla av trygghet och otrygghet som grundar sig i läroplaner, tidigare forskning och litteratur. Resultatet påvisar vikten av att förskollärare bör arbeta för att minska känslan av social diskontinuitet i övergången mellan förskola och förskoleklass. Arbetet bör göras på så vis så att eleverna vågar utforska och prova, att de har kompisar med sig från sin förskoletid och att de upplever en känsla av att vara en del av gruppen. Det bör även säkerställas att eleverna har en närvaro av en vuxen genom att de känner igen de nya förskollärare samt att det finns en bra relation dem emellan. Trygghetsfaktor i form av privata ägodelar bör också prioriteras. Resultatet påvisar även vikten av att förskollärare bör arbeta för att minska känslan av kulturell och fysisk diskontinuitet genom att tydliggöra nya rutiner, lokaler och att ständigt vara närvarande.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket anses vara viktigt, där erfarenhet utvecklas över tid. Det finns flera förväntningar på sjuksköterskan från patienter, kollegor, anhöriga och den framtida sjuksköterskan. Arbetssituationen kan vara utmanande, med förändrade och varierande arbetsuppgifter. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska under sitt första verksamma år och anpassningen som sker under övergången mot självständighet. Metod: En beskrivande litteraturstudie med ett resultat som baserades på 12 vetenskapliga artiklar som erhållits genom databassökning via PubMed och Cinahl. Litteraturstudien analyserade och tematiserade resultatets vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde svårigheter att komma in i arbetsgruppen, samtidigt kämpade de för att hinna utföra tilldelade arbetsuppgifter. Svårigheter kunde uppstå gällande att leva upp till krav och förväntningar från kollegor respektive arbetsgivare. Relationen till de nya kollegorna kunde påverka övergångsprocessen för nyutexaminerade sjuksköterskor, där konflikter och ovänligt bemötande från kollegor påverkade övergångsprocessen negativt. Stöttande kollegor och god handledning kunde emellertid främja övergångsprocessen. Slutsats: Svårigheter i form av osäkerhet, krav och förväntningar framgick i litteraturstudiens resultat. Gemensamt för bearbetade studier i denna litteraturstudie är behovet av stöd och handledning hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna, då detta kunde underlätta övergångsprocessen. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde svårigheter gällande anpassningen och övergångsprocessen till sin nya roll mot självständighet. Fungerande relationer på arbetsplatsen, tydliga arbetsuppgifter och riktlinjer samt en trygg handledning kunde underlätta övergångsprocessen. / Background: The nursing profession is considered important, where experience develops over time. There are several expectations of a nurse from patients, colleagues, relatives, and the nurses in training. The work situation can be challenging with changing and varying tasks. Aim: To describe the newly graduated nurses´ experiences of working as a nurse during their first year in clinical work and the adaptation that takes place during the transition to independence. Method: A descriptive literature study which include 12 scientific articles in the result. The articles were found through the databases PubMed and Cinahl. The literature study analyzed and thematized the articles of the result. Main result: Newly graduated nurses experienced difficulties in participating with the working group, at the same time they struggled keeping up with assigned tasks. Difficulties could arise in terms of living up to the demands and expectations of colleagues and employers, respectively. The relationship with the new colleagues could affect the transition process for newly graduated nurses, where conflicts and unfriendly treatment from colleagues had a negative effect on the transition process. However, supportive colleagues and good guidance could promote the transition process. Conclusion: Difficulties in form of insecurity, demands and expectations were evident in the results of this literature study. A common subject in the processed studies in this literature study was the need for support and guidance for the newly graduated nurses, as this could facilitate the transition process. Many newly graduated nurses experienced difficulties regarding the adaptation and transition process towards independence in their new role. Functioning relationships in the workplace, completing tasks and following guidelines but also safe supervision could facilitate the transition process.

Karriärövergång är en process som kan innehålla ett antal krav och barriärer som en idrottare behöver hantera för att framgångsrikt fortsätta med sin idrott. Syftet med studien var att; (a) undersöka vilka krav och barriärer som svenska golfare upplevde när de genomförde junior till seniorövergången samt, (b) undersöka vilka resurser och coping strategier som idrottarna använde sig av för att hantera de upplevda kraven och barriärerna. I studien deltog 11 intervjupersoner i åldrarna mellan 22–42 (M=32, SD=2.61). Alla deltagare hade varit aktiva inom golfen och hade genomfört övergången från junior till senior. En semistrukturerad intervjuguide användes vid utförande av intervjuerna. En deduktiv ansats antogs och författaren hade bestämt att följande kategori skulle ingå i resultatet, krav, barriärer, resurser samt coping strategier. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att krav var vanligt förekommande under karriärövergången. Det förekom yttre och inre krav i samband med övergången. Vidare ansågs bland annat sociala hinder och tidsbrist som barriärer under karriärövergången. I resultatet syntes även resurser samt coping strategier såsom socialt stöd och egna åtaganden, som användes och underlättade övergången. Utifrån resultatet i föreliggande studie kan det rekommenderas att använda sig utav resurser och coping strategier för att hantera de tuffa kraven samt barriärer, för att kunna genomföra junior till senior övergången. För framtida forskning rekommenderas vidare forskning inom golf. Det är av intresse att forskningen utökas inom denna målgrupp samt ökar forskningen kring övergången i andra typer av individuella sporter.   Nyckelord: Övergång junior till senior, barriärer, krav, resurser, coping strategier, golfare / Career transition is a process that can contain a number of demands and barriers that an athlete needs to deal with in order to successfully continue his or her sport. The purpose of the study was to; (a) investigate the demands and barriers experienced by Swedish golfers when they completed junior to senior transition; The study included 11 interviews aged 22–42 (M=32, SD=2.61). All participants had been active in golf and had completed the transition from junior to senior. A semi-structured interview guide was used in conducting the interviews. A deductive approach was adopted, and the author had decided that the following categories should be included in the result, demands, barriers, resources and coping strategies. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. The result showed that demands were common during the career transition. There were external and internal demands in connection with the transition. Furthermore, social barriers and lack of time were considered barriers during the career transition. In the result, resources and coping strategies such as social support and own commitments were also used, which were used and facilitated the transition. Based on the results of the present study, it is recommended to use resources and coping strategies to handle the tough demands and barriers, in order to implement junior to senior transition. For future research, further research in golf is recommended. It is of interest that the research is expanded within this target group and also increases the research on the transition in other types of individual sports.   Keywords: Transition junior to senior, barriers, demands, resources, coping strategies, golfers

Uppsatsens syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar medgrundsärskoleelever i deras övergång till gymnasiesärskolan och vad som fungerar bra ellermindre bra i det arbetet. I inledningen presenteras forskning som påvisar att särskoleeleverär begränsade i sina framtida val och att personal inom särskolan behöver ha kompetens iatt stötta målgruppen i ett beslutfattande. Vidare lyfts också vikten av att personal börbemöta eleven med rätt förhållningssätt för att främja elevens självuppfattning där kunskapoch kompetens för olika funktionsnedsättningar är två avgörande faktorer. I samband meddetta synliggörs att vetenskapen om hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta isärskoleelevers övergång är bristfällig och att ytterligare studier behöver genomföras för attkunna klargöra hur vägledare på ett bra sätt kan bidra i detta arbete. Mot bakgrund av dettautformade vi två forskningsfrågor enligt följande; På vilket sätt förberedsgrundsärskoleelever inför övergången till gymnasiesärskolan och vilken roll har studie- ochyrkesvägledaren i det arbetet? Vad är studie- och yrkesvägledares uppfattning om vad somär ett bra arbetssätt med grundsärskoleelever i relation till övergången tillgymnasiesärskolan? Vi har använt oss av en kvalitativ metod där fem yrkesverksammastudie- och yrkesvägledare på grundsärskolan och en studie- och yrkesvägledare pågymnasiesärskolan har intervjuats. Det empiriska materialet analyserades utifrån DOTS-modellen med begreppen, insikt, utsikt och framsikt samt STF-modellen som utgör flerasystem med innehållande influenser i en individs karriärutveckling. Vårt resultat visar på attstudie- och yrkesvägledares arbetssätt inte skiljer sig särskilt mycket i jämförelse med denordinarie skolformen. Tydlighet och bildstöd var två viktiga faktorer att förhålla sig somvägledare samt samarbetet med föräldrar. De huvudsakliga problemområden i arbetet medövergången till gymnasiesärskolan verkar ligga på ett strukturellt eller organisatoriskt plandär särskoleeleverna begränsas i sina val på en helt annan nivå än vad grundskoleelever blirbegränsade.

Elever genomgår dagligen en övergång mellan skola och fritidshem, där fritidspedagoger har stort utrymme till att göra olika didaktiska val avseende samlingen som sker på fritidshemmet. Studier visar på en underbyggd problematik där elevernas behov ofta inte blir tillgodosedda. Samtidigt framgår det i styrdokumenten att vi ska ta hänsyn till alla elevers behov. Syftet med studien är att undersöka vilka didaktiska val fritidspedagoger gör för att inkludera alla elever i samlingen. Samt vilka möjligheter och utmaningar fritidspedagoger uppfattar kring en inkluderande fritidshemsverksamhet. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka didaktiska val genomförs på fritidshemmet för att inkludera samtliga elever i informationen som ges ut i samlingen, enligt fritidspedagogerna? Och Hur uppfattar fritidspedagogerna eventuella möjligheter och utmaningar i deras utövande av en inkluderande fritidshemsverksamhet?Datamaterialet samlades in genom intervjuer på tre olika fritidshem, med tre fritidspedagoger inom samma kommun. Till stöd för att analysera vår insamlade empiri användes dels det relationella och kategoriska perspektivet på inkludering samt en inkluderingsteori. Studiens resultat visar att beroende på hur fritidspedagogernas didaktiska val ser ut avseende samlingar, kan påverka elevernas möjlighet till att inkluderas i gemenskapen. Olika förhållningssätt ger olika upphov för verksamheten. I fritidspedagogernas arbete med inkludering framgick både möjligheter och utmaningar, som verkar styra fritidspedagogernas sätt att bemöta alla elevers skilda förutsättningar, personaltäthet och heldagslärandet var aspekter som framgick.

Övergången från förskolan till förskoleklass kan se olika ut i och mellan olika verksamheter. Vårt forskningsproblem har sin grund i de berättelser vi har fått från förskolepersonal, som uttryckt att det finns svårigheter mellan förskolans och förskoleklassens samverkan kring övergångar. Det tyckte vi var intressant men att gå vidare kändes övermäktigt med tanke på vårt tidsspann på två månader. Däremot stannade vi kvar i tankarna om övergången från förskola till förskoleklass. Istället för att utgå ifrån vårdnadshavarnas och pedagogernas berättelser så valde vi att undersöka utifrån ett barnperspektiv med hjälp av barns berättelser om övergången till förskoleklass. Syftet med denna studie är att undersöka barns berättelser och förväntningar om övergången från förskola till förskoleklass. Vilka känslouttryck finns i barnens berättelser? Hur kan en övergång till förskoleklass upplevas av förskolebarn? Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har intervjuat och fört fältanteckningar för att besvara syftet. Intervjuerna gjordes i fokusgrupper med fem deltagare åt gången där de fick frågor kring övergången till förskoleklass. Analysen av empirin har gjorts med hjälp av tematisk analys för att få en klar bild över empirin. Efteråt har materialet reducerats för att besvara syftet. Vårt teoretiska ramverk har gett oss verktyg för att analysera empirin och besvara vårt syfte. Vårt resultat visar att det finns likheter i barns berättelser om hur de upplever övergången. Vidare visar vårt resultat att pedagoger har en central roll över hur barn kan känna inför övergången. Vår studie har bidragit till en inblick kring hur barnen upplever övergången till förskoleklass.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om vårdnadshavares och specialpedagogers erfarenheter om övergången mellan förskola och förskoleklass. Föreliggande kvalitativa intervjustudie undersöker anknytningens roll i övergången mellan förskola och förskoleklass, samverkan mellan skolformer samt vårdnadshavares delaktighet. Metod som använts är semistrukturerade intervjuer. Tre specialpedagoger som varit involverade i övergångar samt sex vårdnadshavare med barn som går i förskoleklass i nuläget intervjuades. Resultatet visade att anknytning, delaktighet och samverkan var viktiga komponenter i övergången. Anknytningen genom kamratrelationer visade sig vara mer eller mindre viktig beroende på hur skolplaceringen organiseras. Hur övergången såg ut visade sig vara olika samt att det råder olika meningar om närhetsprincipens vara eller icke varande. Närhetsprincipen utgår från gångavståndet mellan hem och skola. Gemensamt för både specialpedagoger och vårdnadshavarna är att de är måna om barnens välbefinnande. De ska känna trygghet både före, under och efter övergången från förskolan till förskoleklass. Olika synsätt på förskolans och skolans verksamheter synliggörs. En potentiell negativ specialpedagogisk implikation är att närhetsprincipen tenderar att ta över i arbetet av övergången. En potentiell positiv specialpedagogisk implikation är att det relationella perspektivet råder vilket kan ge goda förutsättningar för barn och elever genom tidiga insatser i lärandemiljön.

Fordonstrafiken ökar allt mer i Sverige, antalet lastbilstransporter likaså riksväg 51 står inför nybyggnation som ska öka framkomligheten för fordon genom Finspång, men vem tänker på gång och cykeltrafikanterna? Denna rapport undersöker framkomligheten för en problematisk sträcka av Riksväg 51 genom Finspång, där hastighetsbegränsningen är hög och bristen på säkra övergångar är stor. Passageräkning kommer utföras vid två områden för att få svar på hur stort problemet är för Finspångs invånare. Rapporten resulterar i förslag till två nya säkra övergångar, en gångbro vid Postnords kontor i Finspång och en tunnel intill en cirkulationsplats i anslutning till Willys i Finspång. Om kommunen anser att dessa förslag är något att arbeta vidare med är helt upp till dem.