Uppsatsen syftar till att belysa om och hur elevers självbild och motivation påverkas vid övergången till gymnasiet med fokus på ämnet matematik. Betydligt fler elever har svårigheter att klara av första matematikkursen på gymnasiet än i svenska och engelska. Vad beror det på? Påverkas deras självbild? Är det bristande motivation orsak eller har de för dåliga förkunskaper med sig? Enligt Engström (2015) är svaga matematikbetyg ett symtom på ett sämre fungerande utbildningssystem. Uppsatsen har en fenomenologiska ansats där vi är intresserade av vad eleverna berättar om sina upplevelser, hur ser deras självbild ut, vad motiverar i deras skolarbete, hur de har upplevt övergången till gymnasiet och vad och hur tänker de kring matematikämnet? Genom att använda oss av Fords (1992) interaktionistiska målteori är målet att förstå elevers motivation. Ford menar att motivation är ett resultat av mål x känslor x personlig övertygelse. Åtta elever från både yrkes- och studieförberedande program intervjuades, hälften av dem hade minst betyg E på första matematikkursen på gymnasiet. Vid intervjuerna ställdes frågor om självbild, motivation, övergång och matematik, det inspelade materialet transkriberades och svaren sammanställdes utifrån de fyra redovisade teman. Resultatet visar att övergången innebär ett för eleverna förväntat ökat ansvar för sitt lärande. Tempot är högre och tiden är klart begränsad då kursen skall hinnas med. Elever som beskriver svårigheter i matematik uppger inte att självbilden har påverkats av det, utan lyfter fram andra positiva förmågor som de har. För att ha motivation är intresset en given faktor som alla elever lyfter fram, både de som har svårigheter i matematik och de som inte har det. Läraren har en avgörande roll i många sammanhang för att skapa intresse och för att eleven skall känna sig sedd i det pedagogiska mötet. Resultatet är återgivet dels i sammanfattande form vad eleverna berättade och dels med citat. Därefter har resultatet analyserats med utgångpunkt i Fords målteori samt beskriven bakgrund och tidigare forskning. Analysen lyfter fram organisationens betydelse kring övergången för att viktig information skall nå gymnasiet och till rätt person, vikten av klassbildningsprocess för att skapa trygghet i klassrummet och lärarens relationella kompetens för att nå och stimulera eleven i ämnet matematik.

Denna kandidatuppsats har genomförts mot fyra IS-utvecklande företag i Växjö, Sverige. Forskarna har utifrån egna erfarenheter på praktik- och arbetsplatser upplevt att övergången från ett klient- till webbaserat system diskuteras mycket på IS-utvecklande företag och att valet inte är självklart. Tidigare forskning är främst gjord om hur en övergång från ett klient- till webbaserat system kan göras på ett framgångsrikt sätt samt om viktiga aspekter att ha i åtanke ur ett kundperspektiv vid övergången. Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka de drivande faktorerna är för att gå från ett klient- till webbaserat system ur de IS-utvecklande företagens perspektiv. För att besvara frågeställningen togs en konceptuell modell fram som bygger på områdena affärsstrategi, systemunderhåll och krav. Studien har genomförts med en deduktiv inriktning då den konceptuella modellen och intervjumallen är baserade på tidigare forskning och teori. Kvalitativ data samlades in genom fyra intervjuer för att få en djupare förståelse om de drivande faktorerna för att gå från ett klient- till webbaserat system hos IS-utvecklande företagen. Den insamlade datan har sedan jämförts, analyserats och diskuterats i förhållande till teorin. Resultatet av studien visar att informanterna anser att tillgängligheten och plattformsoberoendet med ett webbaserat system är de mest drivande faktorerna, vilka grundar sig i både interna strategiska krav och externa kundkrav. De interna strategiska besluten bygger på att framtidssäkra systemet för framtida kundkrav. Studien visar också de kostnadsbesparingar och enklare distribuering, som ett webbaserat system innebär, är viktiga drivande faktor för informanterna.

Studiens syfte är att analysera muntliga framställningar av lärare på gymnasiets Språkintroduktion, om övergången av elever från grundskolan till Språkintroduktionen på gymnasiet. Som metod användes insamling och analys av kvalitativa forskningsintervjuer. I studien framställs överlämningarna vara varierande och överlämningsdokumentationen återges vara bristfällig eller obefintlig. Studiens medverkande uppmärksammar, att mottagande skolor har tagit egna initiativ för att hitta lösningar, för att möta den bristfälliga överlämningsdokumentationen. De medverkande skildrar att målet med en övergång är att utgå från individperspektiv/elevperspektiv. Studiens deltagare observerar att det inte finns vedertagna rutiner att följa vid en övergång. Deltagarna i studien vittnar om att detta får negativa konsekvenser för elevernas fortsatta studier. Lärarna som har medverkat i studien framhåller att det finns en diskrepans mellan avlämnande lärare och dem, gällande elevers kunskapsutveckling och nivå. Konsekvenser som understryks av medverkande lärare är att det kan bli svårigheter för eleven. Lärarna i studien beskriver att de efterfrågar skriftlig information som är tydlig och lättförståelig.

Ökad urbaniseringen och ett annalkande klimathot skapar ett behov av miljövänlig kollektivtrafik. El är ett drivmedel som är på frammarsch. Det finns dock frågor ekonomi och hur praktiska lösningar ska vara utformade. Grundfrågeställningen för detta arbete har varit huruvida en övergång är möjlig att genomföra till 2022. Även de generella möjligheterna, förutsättningarna och konsekvenserna för en övergång till helt eldrivna bussar i Stockholms innerstad undersökts. Slutsatsen har dragits att det rent tekniskt är möjligt att genomföra en övergång till år 2022. Fordons- och batteriteknik finns. Det innebär dock att det kommer uppstå vissa frågor. Bland annat är eldrivna bussar mindre flexibla. Övergången kommer innebära stora kostnader som på sikt kan visa sig lönsamt då eldrift är ett billigare drivmedel. De hinder som finns för en övergång är bland annat de nuvarande trafikavtalen och otydlighet kring laddinfrastrukturen. En övergång kommer leda till positiva miljökonsekvenser såsom minskade koldioxidutsläpp och minskat buller.

I denna uppsats studeras i vilken utsträckning radiomediets lyssnarsiffror och räckvidd skulle påverkas av en avveckling av FM-bandet och en övergång till en digital marksänd radio. I studien intervjuas sex aktörer inom radiobranschen. Studien visar att branschen förväntar sig en nedgång av lyssnarsiffror och räckvidd under en övergångsperiod till digital radio men att dessa faktorer tros vara övergående och inte kommer att få några bestående följder för radiomediet som informationsförmedlare. Denna branschbedömning baserar man på att människor idag anses vara vana vid teknikskiften och därför mottagliga för en ny form av utsänd radio.

No description available.

Övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam sjuksköterska har rapporterats som svår och risken för att bli sjukskriven till följd av utmattning är stor. Var tredje nyutexaminerad sjuksköterska känner sig inte förberedd för arbetslivet efter avklarad utbildning och flera sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Syftet med den här studien är att belysa vilka utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under övergången från student till kliniskt yrkesverksam. Litteraturstudien grundas i analys av kvalitativ forskning. 12 kvalitativa artiklar med global spridning har analyserats enligt en analysmetod av Friberg och utgjort grund för resultatet. Resultatet presenterades i fem teman: (1) Att vara ny i sin roll som sjuksköterska, (2) Att bli socialt accepterad, (3) Att vara i glappet mellan utbildning och klinisk verklighet, (4) Att vara påverkad av arbetsmiljön och (5) Att tvivla på sin egen förmåga att klara av sjuksköterskerollen. Resultatet visar att sjuksköterskan behöver få tid för att växa in i sin yrkesroll utan att hennes kompetens ifrågasätts av kollegor. Tung arbetsbelastning och tidsbrist skapar inte sällan en moralisk stress som har visat sig påverka sjuksköterskan både fysiskt och psykiskt. Att studera vilka utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under sin första arbetstid är av stor vikt för att en förändring ska kunna ske och för att sjuksköterskor ska vilja stanna kvar i yrket.

Den svenska sjuksköterskeutbildningen har genomgått flera förändringar under historien. Idag får lärosätena själva utforma utbildningen så länge målen uppfylls. Efter examen förväntas den nyutexaminerade sjuksköterskan ha den kunskap som sjuksköterskearbetet kräver. Sjuksköterskans arbete innebär ett stort ansvar för andra människor i relation till liv och hälsa. Dock har inte nyutexaminerade sjuksköterskor tillräckligt med kunskap för alla situationer de kan förväntas möta. Ett bra stöd kan underlätta övergången. Dock visar forskning att nyutexaminerade sjuksköterskor fortfarande upplever hög arbetsbelastning och stress. Övergången från student till sjuksköterska kan således ses som problematisk. Studenter upplever blandade känslor inför att anta rollen som sjuksköterska. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters förväntningar inför kommande yrkesroll. Data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Informanterna var sjuksköterskestudenter i termin fem på högskolan i Borås. Intervjuerna analyserade utifrån en innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenterades genom två huvudkategorier; Positiva förväntningar och Negativa förväntningar, med sex subkategorier; Mötet med människan, Rollen som sjuksköterska, Utveckling av kunskap, Brist på erfarenhet, Hög arbetsbelastning och Brist på stöd. Resultatet visar att sjuksköterskestudenters förväntningar till stor del stämmer överens med nyutexaminerades upplevelser. De negativa förväntningarna ses kunna bero på omfattande problem avseende sjuksköterskeprofessionen i förhållande till sjuksköterskeutbildningen samt vårdverksamheten. Författarna uppmanar till att stärka forskning om sjuksköterskestudenters förväntningar. Såväl sjuksköterskeutbildningen som vårdverksamheten har ett ansvar för att gemensamt hitta en lösning. Politiker måste också ta sitt ansvar. Sjuksköterskestudenter måste ges optimala förutsättningar för en god hälsa i övergången samt anständiga arbetsvillkor, vilket också kan öka förutsättningarna för en patientsäker vård.

Bakgrund: Efter avslutad sjuksköterskeutbildning kan en legitimation ansökas om från socialstyrelsen som garanterar tillräcklig kompetens och färdigheter för yrket. Sjuksköterskeutbildningen är i konstant behov av korrigering till följd av sjukvårdens kontinuerliga kunskapsutveckling samt stora krav på kvalité och effektivitet som samhället ställer. Gapet mellan verksamhetens krav och den förberedande kunskapen från utbildningen medför en stor omställning vid övergången. Syfte: Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången från utbildning till yrkesverksam. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt innehållande 18 artiklar med kvalitativa och kvantitativa data samt mixad metod. Artikelsökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet framkom flertalet olika faktorer som påverkade nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under övergångsperioden. Tre huvudtema uppdagades: utbildning, övergång och arbetsmiljö med respektive underteman. Huvudresultatet visade att gapet mellan utbildning och praxis, brist på handledarskap samt dålig arbetsmiljö var tre av de mest framträdande tillkortakommanden som bidrog till upplevelsen av övergångschock. Konklusion: Övergångsperioden är en komplex process med flertalet bakomliggande påverkbara faktorer. Det krävs en djupare förståelse från utbildningsansvariga, yrkesverksamheten och andra nyckelaktörer för att kunna skapa förutsättningar för en lyckad och tillfredsställande övergång till yrkesrollen för nyutexaminerade sjuksköterskor. / Background: Upon completion of nursing education, a certificate can be applied for from the National Board of Health and Welfare, which guarantees adequate competence and skills for the profession. Nursing education is in constant need of correction as a result of the continuous development of health care and the high demands on quality and efficiency that society places. The gap between the operational requirements and the preparatory knowledge from the education entails a major change in the transition. Aim: The purpose was to describe how newly graduated nurses experience the transition from education to vocational practice. Method: The study was conducted as a literature review containing 18 articles with qualitative and quantitative data and mixed method. Article searches were performed in the databases CINAHL and PubMed. Results: In the result, a number of different factors emerged that affected newly graduated nurses' experiences during the transition period. Three main themes were discovered: education, transition and working environment with respective sub-themes. The main result showed that the gap between education and practice, lack of preceptorship and poor working environment were three of the most prominent shortcomings that contributed to the experience of transition shock. Conclusion: The transition period is a complex process with a number of underlying influences. A deeper understanding is required of education officers, the profession and other key players in order to create the conditions for a successful and satisfactory transition to the professional role of newly graduated nurses.

Bakgrund: Vården och dess behandling av ett sjukdomstillstånd har antingen en kurativ eller palliativ inriktning. Att övergå från kurativ till palliativ vård kan innebära ett lidande för patienten i form av oro och ångest. Sjuksköterskor utgör en viktig roll i att kunna stödja både patienten och anhöriga. Eftersom utgångspunkten är patienten och dennes livssituation innebär det att de anhöriga också måste tas i beaktning. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som övergår från kurativ till palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudteman och sju subteman identifierades. Huvudteman består av: stödja patienten i övergången, kunna tillgodose anhörigas behov, samt en komplex och utmanande roll. Subteman består av: hantera reaktioner, hjälpa för att uppnå acceptans och bevara livskvalitet och hopp, informera anhöriga, stödja anhöriga, uppleva arbetet som meningsfullt, att påverkas emotionellt och behov av erfarenhet. Konklusion: Sjuksköterskor har en komplex roll med utmanande uppgifter vid övergången från kurativ till palliativ vård. Erfarenhet och kunskap spelar en viktig roll för sjuksköterskor för att kunna hantera de utmaningar som ställs vid övergången till palliativ vård. / Background: The care and treatment of a disease has either a curative or palliative focus. Moving from curative to palliative care may include suffering for the patient in the form of worry and anxiety. Nurses often play an important role in supporting both the patient and their family. In this study, the outset is the patient and their life situation, i.e., the family also must be taken care of. Nurses find it difficult to manage patient's various reactions and emotions when undergoing the transition to palliative care. Purpose: To highlight nurses' experiences of caring for patients undergoing transitions from curative to palliative care. Methodology: A literature review based on ten qualitative articles. Result: Three main themes and seven sub-themes have been identified. The main themes consist of: supporting the patient thru the transition, meeting the needs of the family, as well as a complex and challenging role. The sub-themes comprise: managing reactions, helping to achieve acceptance and preserving quality of life and hope, giving information to relatives, giving support to relatives, experiences of a meningful role, to be emotionally affected and the need for experience. Conclusion: Nurses play a comlex role with challenging tasks in the transition from curative to palliative care. Experience and knowledge play an important role for nurses in dealing with the challanges posed by this transition.