En kvalitativ studie om förskollärares perspektiv på barns övergång från förskola till förskoleklass. Syftet med studien är att genom förskollärares berättelser undersöka hur arbetet med barns övergång från förskola till förskoleklass ser ut samt att nå kunskap om hur förskollärare samverkar med specialpedagoger vid denna övergång. Därmed kan en djupare förståelse nås kring hur dessa aktörer kan samverka för alla barns bästa i övergångsprocessen. Studien riktar sig till förskollärare som arbetar i förskolan och som därmed ansvarar för överlämnandet av barn till förskoleklass. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet pekar mot att övergången mellan förskola och förskoleklass till stor del handlar om att ge barnen trygghet i mötet med den nya verksamheten. Resultatet pekar även mot att en välfungerande samverkan mellan förskollärare och specialpedagoger i övergången gynnar alla barns bästa i övergångsprocessen. Vidare antyder studiens resultat att specialpedagogen har en slags roll som övergångssamordnare då övergången gäller barn i behov av särskilt stöd, men att denna roll kan utvecklas ytterligare för att gynna alla parter i övergången. Relaterat till det sociokulturella perspektivet, med fokus på begreppen redskap, appropriering och situerade praktiker, ses övergången som en process i vilken förskollärare och specialpedagoger kan lära av och med varandra för alla barns bästa i övergången.

Competitive video gaming has become one of the fastest-growing sporting disciplines. Aspiring esporters face many challenges that can threaten their prospective career timespan, and lead to post-career difficulties. The objectives was to explore the career narratives of Swedish esports athletes. Three professional Counter-Strike: Global Offensive players were interviewed. Two of the participants were no longer active competitors yet still worked fulltime within the esports community. Narrative analysis was applied with the holistic-form structural analysis used. The analysis resulted in three types of narratives that are represented within the sink or swim typology: risk and gain, descent and gain, and slowly ascending. The findings revealed that all participants had, at times, disregarded important aspects of life, such as school, social relationships, and physical activity, to further their esporting careers. The esporters also indicated that they were, to an extent, cognizant of these inactions and sacrifices. The participants periodically used gaming to break away from stressors that took place in real-life, and they had all navigated through their careers unsupervised. Although the career pathways were unique to the individuals, it was possible to relate them to traditional sports career frameworks. Even though the three esporters endured many hardships throughout their careers, they were all happy as to how their lives developed and found their esporting careers to be meaningful life experiences.

Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor [NS] kan uppleva att de inte känner sig tillräckligt förberedda inför deras nya yrkesroll. Tidigare forskning har påvisat att en bristande introduktion kan påverka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse att vilja stanna kvar inom yrket. Det har även påvisats att brist på stöd i övergången ökar risken för vårdskador inom hälso-och sjukvården. Olika stödprogram och metoder [stödstrategier] har skapats vars syfte är att underlätta övergången för NS.Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av olika stödstrategier under den första tiden i yrket.Metod: Studien är utformad som en litteraturöversikt. Databassökning utfördes i CINAHL där 16 vetenskapliga artiklar utgör resultatet. Artiklarna är publicerade mellan 2011–2020 och innefattar olika designer såsom kvalitativ, mixad metod och kvasiexperimentell ansats.Resultat: Det framkomna resultatet har delats in i fyra kategorier vilket besvarar syftet med den här litteraturöversikten; (1) Främjar yrkesutövandet, (2) Möjliggör till ömsesidig relation, (3) Främjar personlig utveckling, (4) Upplevda svårigheter med stödstrategier. Resultatet visade att NS upplevde att stödstrategierna var främjande men med vissa förbehåll.Slutsats: Majoriteten av de NS som deltog i en stödstrategi upplevde det som fördelaktigt under den första tiden i yrket medan vissa NS kunde uppleva att det fanns utmaningar med erhållna stödstrategier. Stödstrategierna ansågs underlätta övergången och minska den övergångschock som vanligtvis kunde uppstå. Stödstrategierna upplevdes även stärka NS i deras nya yrkesroll vilket främjade deras förmåga till att ge god omvårdnad. / Background: Newly graduated nurses [NGN] may feel that they do not feel sufficiently prepared for their new professional role. Previous research has shown that a lack of introduction can affect the experience of NGN to remain in the profession. It has also been shown that a lack of support in the transition has a negative effect on patient care in healthcare. Various support programs and methods [support strategies] have been created whose purpose is to facilitate the transition for NGN.Aim: To describe newly graduated nurses’ experiences with various support strategies during their first time in the profession.Method: The study is designed as a literature review. Database search was made in CINAHL where 16 scientific articles formed the results. The articles are published between 2011–2020 and include different design types such as qualitative, mixed method and quasi-experimental approach.Results: The findings have been divided into four categories, which answered the purpose of this literature review; (1) Promotes professional practice, (2) Enables mutual relationship, (3) Promotes personal development, (4) Perceived difficulties with support strategies. The results showed that NGN felt that the support strategies were promoting, but with some reservation.Conclusion: The majority of those NGN who participated in a support strategy found it beneficial during their first time in the profession, while some NGN could find that there were challenges with the support strategies. The support strategies were considered to facilitate the transition and reduce the transitional shock that could usually occur. The support strategies were also seen to strengthen NGN in their new professional role, which promoted their ability to provide good care.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares och förskoleklasslärares erfarenheter av övergångar från förskola till förskoleklass. Fokus i studien är att se hur förskollärare och förskoleklasslärare arbetar för att skapa trygghet i en övergång. Studien är av kvalitativ form där semistrukturerade intervjuer har använts. Intervjuerna genomfördes med tre förskollärare och tre förskoleklasslärare. Detta för att få en förståelse för respektive lärares erfarenheter av övergången. Studien har utgått från anknytningsteorin som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar liknande erfarenheter mellan de två lärarformerna gällande att vårdnadshavares delaktighet i övergången från förskola till förskoleklass är viktig för att möjliggöra trygghet för barnen. Resultatet visar även på att lärarna i de två skolformerna delade erfarenheter gällande att samarbete dem emellan är centralt för känslan av trygghet i övergången. Samarbetet består bland annat av att barnen träffar sin framtida lärare och besöker sitt framtida klassrum. Resultatet redogör även för liknande erfarenheter mellan de två skolformernas lärare gällande att i samband med övergången till förskoleklassen kommer också högre ställda krav på barnen.

Studiens syfte är att synliggöra möjligheter och begränsningar för kontinuitet och progression i barns naturvetenskapliga lärande inför övergången från förskola till förskoleklass. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. För att identifiera möjligheter och begränsningar genomfördes intervjuer med barn, förskollärare och förskoleklasslärare. Resultatet i studien presenteras i fyra teman; barnens intressen, utmanande lärandeinnehåll och arbetssätt, samarbete och insyn samt prioriterade utvecklingsområden. Resultaten visade att barnen förväntar sig och önskar utmanande, nya innehåll och arbetssätt som inkluderar inslag av deras personliga intresseområden. Både förskolan och förskoleklassen behöver arbeta medvetet med naturvetenskap för att skapa möjligheter för kontinuitet och progression. Naturvetenskapsundervisning kan och bör utgå från barns intressen och kombineras med andra ämnesinnehåll i tema- och projektarbeten samt utformas med hänsyn till barns erfarenheter och proximala utvecklingszoner för att främja progression i barns naturvetenskapliga lärande. Detta skapar i sin tur tillfällen att beröra naturvetenskapen i samverkan mellan förskola och förskoleklass inför övergången. Resultaten har även visat att förskollärare ochförskoleklasslärare måste prioritera samverkan och skapa insyn i varandras verksamheter för att främja ett gott samarbete inför övergången till förskoleklass.

Distribuerade agila mjukvaruutvecklings-metoder har aldrig varit mer populärt. Att kunna arbeta hemifrån för att undvika den dagliga pendlingen eller för att samarbeta med utvecklare utomlands har aldrig varit enklare. Tredjepartsverktyg som Zoom och Google Meet förenklar kommunikationsprocessen, och med introduktionen av verktyg som Visual Studio’s “liveshare” som möjliggör realtids-kodning, har agila metoder verkligen flyttat ut från kontoren. Dock är en av de viktigaste komponenterna av att arbeta agilt att arbeta ansikte mot ansikte, vilket innebär att en av de effektivaste metoderna för kommunikation nu förloras när man flyttas till att arbeta med distribuerade metoder. Att övergå till nya metoder är aldrig enkelt, och när företag övergår till en distribuerad framtid kan mjukvaruutvecklare potentiellt drabbas av denna förändring i miljö och metod. Om företag har riktlinjer för övergången till distribuerade metoder kan det potentiellt göra förflyttninen enklare.Problemet är att det inte finns några sådana riktlinjer. Syftet med denna rapport är att skapa riktlinjer med målet att hjälpa organisationer övergå till distribuerade agila metoder från lokala agila metoder. Metoden i denna rapport är en kvalitativ utforskande litteraturstudie tillsammans med utforskande intervjuer som utforskar de positiva och negativa erfarenheterna utvecklare möter när de gör en övergång till distribuerade metoder. Litteraturstudien användes för att formulera forskningskriterierna och intervjufrågorna. Totalt tillfrågades åtta personer som hade erfarenheter av att göra en övergång till distribuerade agila metoder. Dessa intervjuer resulterade i tre generella riktlinjer som kan användas för att förenkla övergången mellan lokala-och distribuerade agila metoder. / Distributed agile software development has never been more popular. Being able to work at home to avoid the commute or simply collaborating with developers abroad has never been easier. Third party tools such as Zoom and Google Meet makes communication easier than ever, and with the introduction of Visual Studio’s live share that enables real-time collaborative coding, distributed agile development truly has moved out of the offices. Yet, one of the core components of the agile working method is working face to face, meaning that one of the most efficient methods of communication is lost upon moving development into a distributed setting. Transitions towards new methods and settings are never easy, and as companies transition towards a remote and distributed future, software developers are potentially burdened by this change in environment. If companies had access to guidelines they could potentially experience a smoother transition. The problem is that there currently do not exist such guidelines. The purpose of this report is to create such guidelines with the goal of helping organizations transition towards distributed agile methods. In this report, the method utilized is a qualitative and explorative literature study, coupled with interviews aimed to explore the positive and negative experiences developers face when transitioning towards distributed methods. A literature study was used to help formulate the research criteria and the interview questions. In total, eight people that had experienced a recent transition towards distributed agile methods were interviewed. These interviews resulted in three general guidelines that can be used to ease the transition between a local and distributed work environment.

Sammanfattning Nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av övergången till arbetslivet Bakgrund: Att vara ny på arbetsplatsen kan vara en utmaning för många yrkesgrupper inom vården bland annat nyexaminerade röntgensjuksköterskor.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av övergången till arbetslivet på deras första arbetsplats. Design: En kvalitativ intervjustudie med induktivt ansats. Metod: Semi-strukturerade individuella intervjuer genomfördes med fyra nyexaminerade röntgensjuksköterskor på tre olika sjukhus. Dataanalysen gjordes med manifestinnehållsanalys. Resultat: Som resultat av dataanalysen formulerades fyra huvudkategorier: (I) Mötet med patienter; (II) Arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter; (III) Samarbete med olika yrkesgrupper; (IV) En bra start i arbetslivet.  Slutsats: Respondenternas svar varierade gällande övergången till arbetslivet men något som alla respondenter var eniga om var att de inte hade individuellt anpassat schema och att det inte fanns tid för egen utveckling.  Nyckelord: Introduktion, nyexaminerad, röntgensjuksköterska, upplevelse, övergång. / Abstract Newly graduated radiographers` experience of the transition to working life. Background: Being new to the workplace can be a challenge for many professional groups in healthcare, including newly graduated radiographers.  Purpose: The purpose of this study was to illustrate newly graduated radiographers’ experience of the transition at their first workplace. Design: A qualitative interview study with a inductive approach. Methods: Semi-structured individual interviews were conducted with four newly graduated radiographers at three different hospitals. The data analysis was done with manifest content analysis. Results: Four main categories were formulated, as a result of the data analysis. (I) The meeting with patients, (II) work environment and developing opportunities, (III) teamwork with various professional groups (IV) A good start in working life. Conclusion: The respondents' answers varied regarding the transition to working life, but something that all respondents agreed on was that they did not have an individually adapted schedule and that there was no time for professional development. Keywords: Experience, introduction, newly graduated, radiographer, transition.

Tidigare forskning kring implementeringen av IFRS fokuserar främst på varför företag väljer att övergå till IFRS samt vilka effekter det medför. Det finns väldigt lite forskning som studerar implementeringsprocessen på företagsnivå och den forskning som studerar processen fokuserar på länder och inte företag. Utifrån att det finns lite tidigare forskning kring ämnet finns det intresse av att utforska det närmare. Syftet med studien är att förstå implementeringsprocessen av IFRS på företagsnivå i Sverige samt påvisa utmaningar i processen som företag stöter på.  Studien har en kvalitativ ansats och data till studien samlades genom semistrukturerade intervjuer och analys av dokument. Analysen av data har gjorts genom den institutionella teorin och tre delar ur isomorfismen: Tvingande isomorfism, imiterande isomorfism och normativ isomorfism. Genom dessa delar ur isomorfismen har därmed slutsatser kunnat göras.  Resultaten visar att en viktig del i implementeringsprocessen är företagens samverkan med konsulter. Konsulterna är delaktiga i hela processen och det är viktigt för företagen att sätta en tydlig plan kring hur implementeringsprocessen ska gå till.  Vidare visar det att mallar och riktlinjer används för att underlätta processen. Ett antal utmaningar som nämns i processen är framför allt hanteringen kring leasingavtal samt problematik kring revisorns oberoende. / Previous research regarding IFRS implementation focuses mostly on why companies choose to implement IFRS and what the effects are. There is very little research that studies the implementation process on company level and the research that studies the process focuses on countries and not companies. Since there is little research regarding this topic it is of interest to do further research. The purpose of this study is to understand the implementation process of IFRS on a company level and to show what challenges companies face in the process.  The study has a qualitative approach and the gathering of data was done through semi structured interviews and document analysis. The analysis of data has been made through institutional theory andits three parts of isomorphism: Coercive isomorphism, mimetic isomorphism and normative isomorphism. Through these parts of isomorphism, it has thus been possible to draw conclusions. The results show that an important part of the implementation process is the companies' collaboration with consultants. The consultants are involved in the entire process and it´s important for the company to set a clear plan for how the implementation process should go. Furthermore, it shows that templates and guidelines are used to facilitate the process. A number of challenges that are mentioned in the process are above all the handling of leasing agreements and problems regarding the auditor's independence.

Syftet med arbetet är att upptäcka vilka föreställningar eleverna har om funktionsbegreppet genom att undersöka elevers tolkningar av övergången mellan representationsformerna graf, situation och formel. I undersökningen användes enkät och kvalitativ intervju för att undersöka detta. Resultatet visade att de undersökta eleverna som befann sig i slutfasen av Matematik B har svårigheter med att översätta från en representationsform till en annan men även att eleverna har missuppfattningar kring funktionsbegreppet. Det var inte möjligt att göra en generalisering av elevers missuppfattningar om funktioner. Dock belyser denna undersökning de svårigheter dessa elever har. / This work is to discover what ideas students have on the functioning of the concept by examining the students' interpretations of the transition between the graph representation of shapes, position and formula. The study used survey and qualitative interviews to investigate this. The results showed that the surveyed students who were in the final phase of Mathematics B, has difficulties in translating from one representation form to another but also that students have misconceptions about the concept of function. It was not possible to make a generalization of students' misconceptions about functions. However, this study highlights the difficulties these students have.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger och föräldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergången mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och föräldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. Frågeställningarna som vår studie har utgått ifrån är: Hur upplever pedagoger och föräldrar att övergången mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lärt sig i förskolan används i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och föräldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma område har det framkommit att det under en längre tidsperiod har gjorts försök att få igång ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts även fram i tidigare forskning att det är svårt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket på lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som är verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid två tillfällen, våren och hösten 2013. Samtliga inspelade intervjuer har transkriberats och analyserats utefter våra frågeställningar. Det som lyfts fram från föräldrarna under intervjuer och enkäter har varit informationen kring övergången, att samarbetet är litet mellan instanserna och att förskoleklassen skall bygga vidare där förskolan slutade. Pedagogerna som arbetat i verksamheterna lyfte under intervjuerna fram att tidsbrist minskar samarbetet, att övergången mellan verksamheterna är positiv och att informationen till föräldrarna är god vid övergången. Nyckelord: barns tidigare erfarenheter och kunskaper, föräldrasyn, pedagogsyn, samarbete, samverkan, övergång.