Title: From preschool to preschool in school – Expectations between parents, teachers and children Author: Maria Rask Gradin Mentor: Niclas Järvklo Term: Spring 2012   Abstract The aim of this study is to draw attention to the expectations between parents, children and teachers at preschools and teachers in the preschool in the school at the transition to preschool in the school. I also want to know how the mission is defined, and how it is met. Two preschools and two preschool in the school are the focus of my investigation. I interviewed teachers and parents, sent surveys to parents, observed children playing school and interviewed children about their thoughts and expectations for the preschool in the school there. The survey results show that all parties, except perhaps the children who did not express an opinion thereon, wants better cooperation between the preschool and school. All teachers expect children to be independent when they start preschool in school. The various examination subjects expectations were in fairly good agreement with each other. When the cooperation is not working desirable between preschool and preschool in the school, it is difficult to convey everyone's expectations and thus difficult to meet them, therefore, greater cooperation is desirable. In summary, the preschools and preschools in the schools in this study needs to develop greater cooperation to make it easier for the children in the transition between the preschool and the school. / Syftet med undersökningen är att uppmärksamma de förväntningar som råder mellan föräldrar, barn och pedagoger på förskolor samt pedagoger i förskoleklassen vid övergång till förskoleklass i skolan. Jag vill också veta hur uppdraget definieras, och hur det uppfylls. Två förskolor och två förskoleklasser är i centrum för min undersökning. Där har jag intervjuat pedagoger och föräldrar, skickat enkätundersökningar till föräldrar, observerat barn som leker skola och intervjuat barn kring deras tankar och förväntningar inför förskoleklassen. Undersökningsresultatet visar att alla parter, utom möjligtvis barnen som inte uttryckte sig om detta, önskar ett bättre samarbete mellan förskola och skola. Alla pedagoger förväntar sig att barnen är självständiga när de börjar i förskoleklassen. De olika undersökningspersonernas förväntningar stämde ganska bra överens med varandra. Då samarbetet inte fungerar önskvärt mellan förskola och förskoleklass är det svårt att förmedla allas förväntningar och därmed svårt att möta dem, därför är ett ökat samarbete önskvärt. Sammanfattningsvis behöver de förskolor och skolor jag har med i min undersökning öka sitt samarbete för att underlätta för barnen i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Bakgrund: Varje år examineras över 4000 sjuksköterskor i Sverige. De blivande sjuksköterskorna beskriver rädsla och stress relaterat till den kommande yrkesrollen, men känner sig ändå redo för yrkeslivet. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under första året som yrkesverksamma. Metod: Allmän litteraturstudie utförd på ett systematiskt sätt. Resultatet bygger på en manifest innehållsanalys baserat på tjugo vetenskapliga artiklar samt två doktorsavhandlingar. Resultat: Övergången från student till yrkesverksam upplevs ofta som traumatisk och de nyutexaminerade sjuksköterskorna känner sig dåligt förberedda för verkligheten som legitimerad sjuksköterska. De finner att ansvaret är större än de tidigare uppfattat, en konstant tidsbrist samt att det var svårt att bli socialt accepterad på avdelningen. Diskussion: De centrala fynd som diskuterades är verklighetschocken, svårigheterna med att passa in på avdelningen samt den ifrågasatta kompetensen. Slutsats: Det första året upplevdes som påfrestande och det blev tydligt för författarna att något bör göras för att underlätta övergången. / Background: Every year over 4000 new registered nurses graduates in Sweden. The nurses to-be describe fear and stress related to the upcoming role, but still they feel ready for the nursing profession. Aim: To describe new graduate nurses experiences during first year of practice. Method: Literature review done systematically. The result is based on twenty scientific articles and two dissertations and interpreted with a manifest content analysis. Result: The transition from student to registered nurse is often perceived as traumatic and the new graduated nurses feel inadequately prepared for the reality as a registered nurse. They found the responsibility to be greater then they previously had perceived, a constant lack of time and it´s hard to be socially accepted on the ward. Discussion: Central key findings that were discussed are reality shock, difficulties to fit in on the wards and the questioned competence. Conclusion: The first year was experienced as stressful and it became clearly to the authors that something should be done to facilitate the transition.

The purpose of this essay is to investigate how parents of children with ADHD or autism experience the transition between preschool and preschool classes. To get answers to my questions, I interviewed five parents representing three different schools in one municipality. I have chosen to use a qualitative research interview inspired by phenomenology. The results of this study show that parents perceptions differ, in terms of how well the transition work for children, and how support and treatment are at a transition. For children with a documented diagnosis, schools have an action plan for those in the gray area there are no procedures. An inference to be drawn from the responses parents give, is that much could be overcome if educators and parents listened to each other and took lessons from each other’s knowledge.

Being a student in the educational system is in itself a challenging exercise, considering the various parts that may matter in different extent for the students. There is a syllabus, there are different backgrounds and contexts for each student and there is also the knowledge in the subject to consider. This study sets out to explore to which extent teachers and students reflect about the transition from public school to upper secondary school/high school, specifically in the context of History as subject. What do they think about it and how do they work with it? By interviewing five teachers and letting 94 students in upper secondary school completing a survey about this subject (the transition), I can conclude that the matter is complex, both for students and teachers, however still a significant and important issue to discuss. The teachers shows tendencies in favouring the chronological time line as educational instrument, while implementing the eventual lack of such time line in the public school. Still they have none or little insight in the syllabuses for the public school, raising yet another issue – to what extent should teachers care for syllabuses which they don’t, formally, have to recognize as part of their assignments as upper secondary school teachers? The teachers are generally aware of the difficulty that the transition implies and the students are neither overwhelmingly satisfied nor dissatisfied, which means that work could and should be done to ensure an education that is easing the students way to knowledge.

Detta examensarbete i socialt arbete belyser hur äldre personer upplever övergången till en beviljad hemtjänstinsats. Genom kvalitativa intervjuer med fyra äldre män på landsbygden har det empiriska materialet samlats in. För att analysera resultatet har vi använt oss av KASAM och aktivitetsteorin. Resultatet visade att de äldre männen har haft en lyckad övergång. De ansåg att hjälpen som de fick av hemtjänsten bidrog till att de kunde känna meningsfullhet och självständighet i sin tillvaro. Den sociala samvaron och den kontakt de fick med hemtjänstpersonalen betydde mycket för dem. En viktig aspekt som bidragit till att övergången varit positiv är den dagverksamhet männen deltog i. Slutsatser man kan dra från studien är att männens accepterande inställning till övergången, gemenskap med hemtjänstpersonalen och deltagande i dagverksamheten har bidragit till de positiva erfarenheterna. / This Bachelor’s thesis in social work highlights how older people experience the transition to a committed home care effort. The empirical material has been gathered through qualitative interviews with four older men in a rural area. The interviews have been analyzed with regard to the activity theory and KASAM. The results showed that the older men had a successful transition. They felt that the help they received from home care services contributed to a meaningful and independent life. The social interaction and the contact they got from the home help staff, meant a lot to them. One important aspect that contributed to a positive transition is the daytime activities the men attended. Conclusions that can be drawn from the study is that their own accepting attitude to the transition, and the social interaction they received from home care staff and the daytime activities have contributed to the positive experiences

Bakgrund: I Sverige har sjuksköterskeprogrammet under åren genomgått ett flertal reformer för att anpassas efter de förändrade behoven av hälso- och sjukvård. År 1993 blev sjuksköterskeutbildningen en treårig utbildning som både leder till en kandidatexamen i omvårdnad och en yrkesexamen. Detta har inneburit svårigheter för lärosätena gällande förmågan att kombinera den akademiska skolningen med den yrkesförberedande utbildningen. Tidigare gjorda studier visar att utbildningen ansetts otillräcklig i vissa avseenden vilket har lett till att sjuksköterskestudenter upplevt sig vara oförberedda inför att gå ut i arbetslivet. Syfte: Syftet är att beskriva om sjuksköterskestudenter i termin sex upplever sig förberedda inför arbetslivet som legitimerad sjuksköterska. Metod: Studien är en empirisk intervjustudie med en deskriptiv kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskestudenter i termin sex utgör studiens material. Data har analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Under analysprocessen framkom fem kategorier och 14 underkategorier som beskriver sjuksköterskestudenternas upplevelser av utbildningen samt av att snart gå ut i arbetslivet. Kategorierna var; Tidigare erfarenhet, Förväntningar inför arbetslivet, Upplevelsen av att vara förberedd, Styrkor i utbildningen, Svagheter och förbättringar i utbildningen. Studiens resultat visar att sjuksköterskestudenterna upplevde sig förberedda inför arbetslivet men att det finns brister i utbildningen. Klinisk betydelse: Studien är av vikt då den kan öka medvetenheten om hur utbildningen upplevts av sjuksköterskestudenter och därmed resultera i att den vidareutvecklas och förbättras. På det sättet kan sjuksköterskestudenter bli bättre förberedda inför arbetslivet och således besparas onödiga farhågor. / Background: The nurses’-education in Sweden has, over the years, undergone several reformations to adjust to the changing needs of health-care. In 1993 the nurse-education became a three-year course that leads to both a bachelor’s degree in nursing and a professional degree. This has resulted in difficulties for the universities regarding the ability to combine the academic and practical proportions. Studies have shown that the education is considered inadequate in certain aspects which have made the nursing-students feeling ill prepared for the role transition. Purpose: The purpose is to describe if the nursing-students in semester six perceive themselves prepared for the working life as a registered nurse. Method: A descriptive, qualitative approach was used. Semi-structured interviews with five nursing-students in semester six were the material for the study. Data was analyzed using a "manifest content analysis" technique. Results: Five categories and 14 subcategories emerged from the analysis, which described nursing-students' perceptions of the education and the role transition. The categories where: Previous experience, Expectations for working life, the experience of being prepared, Strengths in the education, Weaknesses and improvements in the education. The study shows that nursing-students perceived themselves prepared for working life but that there were certain shortcomings in the education. Clinical significance: The study can raise awareness of how nursing-students’ experience the education and thus result in further developments and improvements. Allowing nursing -students to be better prepared for the working life and therefore spared unnecessary apprehensions.

Studien undersöker hur SUM – elever (elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever övergången mellan grundskolans år 9 och gymnasieskolans första år. Syftet med studien är att identifiera de parametrar som SUM – elever uppfattar som framgångsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Sex olika intervjuer genomfördes och det övergripande resultatet är att SUM – elever efterfrågar en mer varierad undervisning med större fokus på konkret material eller praktiska uppgifter som berör deras vardag. Något helt avgörande för SUM – elevers matematikinlärning är även det förhållningssätt läraren har gentemot dessa elever, för att de ska kunna tillägna sig så mycket av matematisk förståelse som möjligt under deras första år på gymnasieskolan.

I dagens samhälle behöver allt fler personer vård. Sjuksköterskans specialitet är omvårdnad och de nyutexaminerade sjuksköterskorna förväntas ta ett stort ansvar. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrkeslivet. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultatet baseras på åtta vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i tre huvudkategorier: kunskap har betydelse, stressfull period och betydelsen av stöd. I resultatet framkom det att många nyutexaminerade sjuksköterskor upplever kunskapsbrist på grund av otillräcklig utbildning. Kunskapsbristen resulterade i att sjuksköterskorna upplever det svårt att utföra sina arbetsuppgifter och omvårdnaden blir lidande. Den första tiden som sjuksköterska upplevs som en känslomässig utmaning och en stressig period. En viktig faktor i början av yrket är stöd från arbetsplatsen. Den första tiden som sjuksköterska upplevs som svår, men en bra introduktion och tillgång till stöd kan underlätta övergången till sjuksköterskeyrket. För att förbereda sjuksköterskestudenterna inför yrket är mer verksamhetsförlagd utbildning önskvärt. Vidare forskning kring sjuksköterskeutbildningens utformning och introduktion för nya sjuksköterskor behövs. / In today's society the number of people needing care are increasing. Caring for people is the main role of the nurse and the newly examined nurses are expected to take a big responsibility. The purpose of this study was to elucidate newly graduated nurses' experiences of being new in the profession. The study was conducted as a systematic literature review with an inductive approach. The result is based on eight scientific papers presented in three categories: knowledge has importance, stressful period and the importance of support. The result showed that many newly qualified nurses are experiencing skills shortages due to insufficient training. The lack of knowledge resulted in the nurses finding it difficult to perform their duties and that care then will suffer. The beginning of the nurses' career is experienced as an emotional challenge and a stressful period. An important factor in the beginning of the profession is the support from the workplace. Nurses find this initial time difficult, but a good introduction and access to help can ease the transition to the nursing profession. More clinical training is desirable to prepare nursing students for the profession. Further research is needed in designing nursing education, and the preparation of new nurses.

Bakgrund: En sjuksköterska har stora och varierande arbetsuppgifter och en nyutexaminerad sjuksköterska förväntas göra arbetsuppgifter de inte känner sig kvalificerade för, men ansvariga för, i en miljö som andas stress. I övergången från student till arbetsliv är det många nyutexaminerade som väljer att lämna yrket när ansvaret blir alltför överväldigande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av stöd på arbetsplatsen. Ett ytterligare syfte var att beskriva datainsamlingsmetoden i resultatets ingående artiklar. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design bestående av 13 systematiskt sökta artiklar. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för artikelsökning. Huvudresultat: Resultatet visade att stöd i olika former kunde vara en ovärderlig hjälp för att klara av arbetet och för att hitta yrkesrollen. Stödet kunde komma från introduktion, att lära sig hur arbetsplatsen fungerar, möjlighet till utbildning, kollegor, handledare/mentorer och chefer. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde stödet viktigt för att de skulle vilja stanna kvar och trivas på arbetsplatsen samt för möjligheten att växa in i sjuksköterskerollen och utvecklas till kompetenta sjuksköterskor. Författarna till föreliggande litteraturstudie tolkar resultatet som att arbetsplatser bör se över sina rutiner för introduktion, information och strategier för utslussning och mottagande av nyutexaminerade sjuksköterskor då dessa är sjukvårdens framtid vilka tryggt ska vårda patienter. / Background: A nurse has large and varied tasks where a newly graduated nurse is expected to do work they do not feel qualified, but responsible for in an environment that breathe stress. In the transition from student to working life, many graduate choose to leave the profession when the responsibility becomes too overwhelming. Purpose: The purpose of this study was to investigate newly graduated nurses experience of support in the workplace. A further aim was to describe data collection method in the result's depth articles. Method: The literature study had a descriptive design consisting of 13 systematically searched items. Databases Cinahl and Pubmed was used for article search. Main Results: The results showed that various forms of support could be an invaluable help to do the work and to find the professional role. The support could come from introduction, to learn how the workplace works, access to education, colleagues, tutors / mentors and managers. Conclusion: Newly graduated nurses felt that support was important to remain and thrive in the workplace as well as for the opportunity to grow into the nursing role and become qualified nurses. The authors of this literature interprets the result as workplaces should review their procedures for the introduction, information and strategies for channeling out and reception of newly graduated nurses since these are the future of health care which should be safely care for patients.

The aim of the present study was to examine transitions between year three and four, for children in linguistic vulnerability. Further, it aims to find knowledge about how to remove barriers so that problems don´t occur. The background of the study is our experience of the language-problems children meet when they start year four. The study was conducted with a both quantitative- and qualitative method. A questionnaire was distributed to parents and interviews have been carried out with pupils, teachers, special education teachers and headmasters. The respondents were chosen primarily from two different schools, with exception of one interview, which was held at a third school. The theoretical framework consists of sociocultural-, relational- and system theoretical perspectives and the analysis is performed through a content analysis. The results of the study indicate and confirm that linguistic problems at transitions are universal and that linguistic demands between year three and four can increase drastically. The cooperation and communication between involved professionals appear to most important to reduce these problems. Early interventions and proactive actions seem to be crucial. The role of the special education teacher can be to take the responsibility for the linguistic adaptability at transitions.