Bakgrund: När sjukdom inte längre är möjlig att bota övergår den kurativa vården till palliativ vård, som indelas i tidig och sen fas. Palliativ vård vid livets slut handlar om att få avsluta sitt liv med värdighet och utan smärta. Alla som är i behov av palliativ vård får inte det, trots att de behöver den. En brytpunkt krävs för att övergå till den sena palliativa fasen inom den palliativa vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om faktorer som påverkar palliativ vård. Metod: Detta examensarbete är en litteraturöversikt som bygger på 14 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan 2012 och 2021. Resultat: Litteraturöversiktens resultatet visar ett tema och tre kategorier som påverkar palliativ vård. Temat är faktorer på främjar samt hindrar en god palliativ vård och kategorierna är; organisation, kommunikation, och beslutsfattande. Slutsats: Det finns både positiva och negativa faktorer som påverkar palliativ vård. Faktorerna finns på alla nivåer, från patient och närstående till sjuksköterskor och teamet samt på organisationsnivå. Kompetens, kommunikation och samarbete uppfattar sjuksköterskorna behöver utvecklas för att kunna ge en god palliativ vård. Det är många faktorer som ska stämma överrens för att det ska bli en palliativ vård som är förenlig med patienters och närståendes önskemål. / Background: When there is no possibility left to cure illness, curative care is transferred into palliative care, which is divided in an early and a late phase. Palliative care at the end of life is about to be able to die with dignity and without pain. Not everyone in need of palliative care receives it, although they need it. Information about transistion to end-of-life care are demanded to proceed to the late palliative phase. Aim: To describe nurses’ perception about factors that affect palliative care. Method: The thesis is designed as a literature review based on 14 articles with a qualitative approach. The articles are published between 2012 and 2021. Results: The literature review resulted in one theme and three categories affecting palliative care. The theme is factors that facilitate or complicate a good palliative care. The categories are; organization, communication and decision making. Conclusions: There are factors that are both positive and negative that affect palliative care. The factors are present at all levels; patients and relatives, nurses and the multidiciplinary teams and within an organizational level. The nurses perceive that competence, communication and cooperation need to be developed in order to provide good palliative care. There are many factors that have coincided in order to provide a palliative care that is compatible with the wishes of patients and relatives.

Tidigare forskning har visat på att övergången från studier till yrkesliv är en kritisk period där övergångschock kan förekomma. Detta har visat sig gälla även psykologer tidigt i karriären. Det saknas däremot en djupare förståelse kring övergången hos PTP-psykologer i Sverige. Denna studie syftade till att undersöka psykologers berättelser om övergången från studier till första tiden inom professionen och vad som karaktäriserar dessa berättelser. De 15 deltagarna, en man och 14 kvinnor, rekryterades via PTP-samordnare/-rektorer, sociala medier och privata kontakter. Studien genomfördes med en textbaserad datainsamling där materialet, som bestod av livshändelsekalender (LHC) och guidande frågor, skickades via post. Rådata analyserades med en narrativ analysmetod, inspirerad av Labov och Waletzkys indelning av berättelsers delelement. Därefter skapades prototypberättelser som är ett verktyg för att skapa sammanfattningar som blir jämförbara med det fenomen som undersöks. Slutligen skapades fem prototypberättelser utifrån gemensamma kontextuella omständigheter samt vad övergången i övrigt präglades av. Däribland psykiska ohälsa, sociala förändringar och tidigare erfarenhet av yrket. Prototypberättelserna kallas “Arbetslivets labyrint,” “En uppförsbacke,” “Den inre resan,” “Rustad och redo” och “Det sociala skiftet.” Analysen visar på att övergångschock även gäller psykologer i Sverige samt hur den påverkas av organisatoriska omständigheter och bristande eller fungerande socialt stöd. Sammanfattningsvis tycks förklaringen till motgångar flyttas från en själv till kontexten och omständigheterna. Hos samtliga deltagare har övergångschocken avtagit och i de flesta fall gått över, vilket tyder på att psykologers övergång från studier till yrkesliv är en kritisk men avgränsad period. / Previous research has shown that transitioning from studies to working life is a critical period, where the concept of transition-shock can appear. This can also be applied to early-career psychologists. However, there is a need for deeper understanding of the transition for psychologists in training in Sweden. The aim of this study was therefore to investigate psychologists’ stories about the transition from studies to the first years in practice and what characterized these stories. The 15 participants, one man and 14 women, were recruited via PTP-coordinators/-principals, social media platforms and private contacts. The study was conducted by a text-based data collection, consisting of a life history calendar (LHC) and guiding questions, which were sent by post. The data was analyzed with a narrative method, inspired by Labov and Waletzkys’ research on the narratives’ different components. Thereafter prototype stories were made, which is a tool to make the studied phenomenon comparable. Five prototype stories were then created from shared contexts and other circumstances, such as mental health, social changes and work-experience. These are called “The work-life labyrinth,” “The uphill,” “The inner journey,” “Equipped and ready” and “The social shift.” The analysis indicate that transition-shock applies to psychologists in Sweden with the influence of organizational contexts and social support. In summary, the explanation for the setbacks are switched from the individual to the context and circumstances. For all participants, the transition-shock has decreased or passed over, which indicates that psychologists’ transition from studies to working life is a critical yet limited period.

This century is expected to be characterized by heavy urbanization patterns, according to the UN forecast, with over 2.5 billion more people living in urban areas by year 2050 (FN 2018). With more people living in cities worldwide, the demand for better urban development and more effective ways to handle economic, social and environmental issues are being sought after. In this study, a qualitative content analysis has been made to investigate how UN Global goal 7, 11, 12 and 15 are being expressed in some of Copenhagen, Oslo and Stockholm sustainability strategies. The purpose of this study has been to understand how these Nordic actors are planning their own cities, in relation to contemporary environmental challenges, based on the content and meaning of the global goals. The results show that the content of the chosen goals was present in their strategies. There were more similarities in expressions, than differences, between the cities, where technology, growth and environment was highlighted to enable a better life for more people. At numerous occasions the cities positioned themselves as optimistic towards greener cities and put forward an array of different initiatives and measures e.g. related to renewable energy, resource efficiency and green spaces. The prerequisites of the cities in accomplishing their goals depends on a set of different factors. Good implementation and perceptiveness to the surrounding socio-political situation are some essential elements to regard if they are to succeed with their plans. / Det här århundradet förväntas enligt FN:s prognoser att präglas av kraftig urbanisering i stora delar av världen, med 2.5 miljarder fler människor i urbana områden till år 2050 (FN 2018). När allt fler människor bosätter sig i städer ställer det högre krav på att utveckla fungerande och effektiva sätt att hantera de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som kan tänkas uppstå av en sådan förändring. I den här studien har en kvalitativ innehållsanalys genomförts för att undersöka hur FN:s hållbarhetsmål 7, 11, 12 och 15 uttrycks i några av Köpenhamns, Oslos och Stockholms hållbarhetsstrategier. Syftet har varit att undersöka hur de här nordiska aktörerna planerar sina städer, med hänseende till dagens miljöutmaningar och avgränsningen har varit de utvalda hållbarhetsmålens innehåll och mening. Resultatet visar att innehållet i dessa mål gick att spåra i städernas strategier. Städernas uttryck präglades av fler likheter än skillnader, där teknologi, tillväxt och miljö var faktorer som kan kombineras och leda till ett bättre liv för fler människor i städerna. De positionerade sig vid flera tillfällen som optimistiska till att leda utvecklingen mot grönare städer och framförde en rad olika gröna initiativ, exempelvis inom förnyelsebar energi, resurseffektivare system och grönområden. Förutsättningarna för att städerna ska uppnå sina mål beror på en rad faktorer. Klart är dock att de är beroende av god implementering, samt att de behöver vara lyhörda mot omgivande socio-politiska beslut och händelser om deras strategier ska lyckas.

Bakgrund: Nyexaminerade sjuksköterskor kan uppleva en omfattande och påfrestande förändring när de äntrar arbetslivet. Övergångsprocessen från student till yrkesverksam kan vara nästintill chockartad på grund av psykosociala faktorer, och påverka hälsan negativt. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv bör problemet undersökas med anledningen att bidra till mer kunskap inom området. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av övergången från student till yrkesverksam i relation till den psykosociala hälsan.   Metod: En kvalitativ metod tillämpades med ett målinriktat- snöbollsurval. Sex informanter inkluderades, samtliga hade genomgått övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam sjuksköterska. Individuella semistrukturerade intervjuer valdes som intervjuform, och en manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Uppsatsens resultat består av två huvudkategorier. Den första är tidens betydelse på den psykosociala hälsan. Brist på arbetslivserfarenhet kan upplevas som en osäkerhet i yrkesrollen vilket kan påverka den psykosociala hälsan negativt. Däremot med mer arbetslivserfarenhet utvecklades ett självförtroende i yrkesrollen, som i sin tur främjade den psykosociala hälsan. Den andra huvudkategorin är resursers betydelse på den psykosociala hälsan. Interna och externa resurser underlättade övergången, och bidrog till ett positivt psykosocialt mående. Medan brist på resurser försvårade övergången och välmåendet. Slutsats: Faktorerna tid och resurser påverkade övergången och den psykosociala hälsan. Det framkom även att nyexaminerade sjuksköterskor inte är tillräckligt yrkesförberedda och att förbättringar bör ske inom utbildningen och på arbetsplatsen för att underlätta övergången. Utöver det hade även Antonovskys teori om känsla av sammanhang, betydelse. Teorins tre komponenter, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet var centrala vid övergången. / Background: Newly graduated nurses can experience a challenging time when they enter work life. The transition process from student to professional can almost be shocking due to psychosocial factors, which in addition can affect the health negatively. From a public health science perspective, the problem should be investigated with the aim of contributing to more knowledge in the field. Aim: The aim of this study is to examine newly graduated nurse’s experiences of the transition from student to registered nurse in relation to the psychosocial health. Method: A qualitative method was applied with a purposive-snowball sampling. Six informants were included, all of whom had undergone the transition from nursing student to professional nurse. Individual semi-structured interviews were chosen as the interview form, and a manifest content analysis was used as the analysis method. Result: The study’s results consist of two categories. The first category is the importance of time on the psychosocial health. Lack of work experience can be felt as an initial insecurity in the professional role as a registered nurse, which can negatively affect the psychosocial health. However, with more work experience a self-confidence in the professional role as a nurse developed which in turn promoted the psychosocial health. The second category is the importance of resources on the psychosocial health. Internal abilities and external support facilitated the transition, and contributed to a positive psychosocial well-being, while a lack of resources made the transition more difficult. Conclusions: The factors time and resources had an impact on the transition and on the psychosocial health. It also emerged that newly graduated nurses are not sufficiently prepared and that improvements should be implied in the education and in the workplace to facilitate the transition. In addition to that had also Antonovsky’s theory sense of coherences an impact on the transition. The theory’s three components, manageability, comprehensibility, and meaningfulness where central for the transition.

Past research has shown that there are many factors that affect the elderly when moving from their own home to an elderly home. The main aim of this study was therefore to (i) describe the reasons and feelings of the elders associated before transiting into the elderly home (ii) experience and support during the transition and adapting to the life in the elderly home for the first few months after the transition and (iii) whether there lies any difference in sex amongst the elderly men and women in adjusting to the elderly home. Due to ethical issues, the study was conducted through interviewing the professionals who worked with elderly around the clock. Therefore, questions have been answered by the professionals in regard to their view on the subject. A total of six (6) semi structured interviews were conducted by two social work students who interviewed 9 professionals i.e. five (5) individual interviews and one group interview with four (4) professional participants. Of these nine (9) interview participants, eight (8) professionals were either working as domestic workers (hemtjänst) or as professional caregivers at the elderly home or as both and one (1) participant was the chief of department in the elderly home. The results showed that functional impairment or disability was the first and foremost reason as to why elderly must move from their own home to elderly home. However, for many elders this decision feels like a “force” upon them and their experience following is vastly differed. While other elders may feel a loss of identity in the elderly home, lonely and disappointed, many feel a sense of security to be around people who can look after them 24/7 and be able to create a meaningful relationship with both, other residents and the professional staff. It was as well noted that factors like activities and personality played a major role in the adjustment of the elderly in the elderly home. Lastly, the study did not show any differences between the sexes i.e. there was no difference between elderly men and elderly women when adjusting in the elderly home. However elderly women were shown as a sex who were more lenient to adapt to the changes.

I denna studie kommer det att undersökas hur SIS LVM-hem och behandlingshemarbetar med kvinnliga klienter inför en § 27 placering. Att förbereda enmissbrukare inför behandling kan utspela sig på flera olika sätt i Sverige. Därmissbrukare som befinner sig i ett missbruk kan bli tvångsomhänderta ochplacerade på låst behandling ifall deras missbruk har gått till den gränsen attindividen utsätter sin hälsa för så pass allvarlig fara så att det kan leda till att denavlider. När en individ placeras på låst behandling är avsikten att den skaförberedas succesivt för behandling i öppnare former enligt §27. I denna studiehar jag valt att studera ett perspektiv som involverar hur Statensinstitutionsstyrelse LVM-hem för kvinnor och ett behandlingshem arbetar med attanpassa övergången från låst behandling till öppet behandlingshem. Dåmissbruksvården är bred och de finns olika former av låsta behandlingar ochöppna behandlingar så föll valet på SIS LVM-hem för kvinnor ochbehandlingshem. Valet av avgränsning till kvinnor är på grund att som (Statensinstitutionsstyrelse (2020) redovisar är kvinnor mera utsatta än männen när dethamnar i ett drogmissbruk.I studien utformades 11 semistrukturerade intervjuer där sex var från SIS LVMhem och fem från behandlingshem. Valet av teoretiskt perspektiv föll påsamverkansteori, coping och socialt nätverk. I resultatet framkommer det att medkontinuerlig och strategisk samverkan kan missbruksvården förbättra övergångenfrån låst behandling till öppet behandlingshem. De berörda enheterna som arbetarmed missbrukaren bör gemensamt studera klientensbehov med avsikten för attförstärka deras coping strategier så att klienten bygger upp en resiliens motmissbruk. Genom att studera klienters sociala nätverk kan man kartlägga vilkenpåverkan de olika individerna har i klientens nätverk för att vägleda de tillpositiva förebilder så det upprätthåller nykterhet efter att behandlingen är klar. / In this study I will research Sis LVM-home and treatment home works withfemale drug addicts for a placement according to § 27. To prepare a drug addictfor treatment have different approaches in Sweden. Where if the drug addict is ina serious drug addiction they can be forcibly acquired and placed in a locked drugtreatment institution before they can start their treatment in more open treatmentoptions according to § 27.Based on that I have chosen to study how staff work from the lockedrehabilitation facilities, Statens institutionsstyrelse LVM-hem for women and onetreatment home. Works with the transition from locked rehab facilities to openfacility paragraph § 27 for women from 18 years and above. Due to the broaddrug treatment in Sweden where there are many kinds of forms of locked facilitiesand open facilities, I have chosen SIS LVM-homes and treatment home wherethey live. The reason why I chose to study women drug addicts is based on(Statens institutionsstyrelse (2020) that they are in general more exposed thanmen during drug addiction.In this study, I have conducted 11 semi structured interviews where six are fromSIS LVM-homes and five from treatment home. The choice of theoreticalperspective is cooperation, coping and social network. As stated in the results,with a continuous strategic cooperation you can improve the transaction fromlocked to open facility. Where it is important that the concerned units commonlystudy the client's needs with the intention to improve the clients' coping strategiesso they can build up a resilience against drug addiction. By studying the socialnetwork, one can chart what kind of impact different kind of individuals have onthe client’s social network. This is used to guide the drug addicted person towhich people have a good impact on them so they can maintain a life sober whenthe rehab is done.

The present thesis studies transition to turbulence in a spatially developing bound-ary layer for subcritical Reynolds numbers. A fully nonlinear iterative direct-adjoint optimisation technique is employed to identify finite amplitude perturbations triggering transition in an energy efficient way. The study explores two approaches to find the Reynolds number scaling of the subcritical transition energy threshold Ec(Re) and the corresponding nonlinear optimum which is the minimal seed for subcritical transition to turbulence. The first approach focuses on shortened optimisation time horizons T compared to a reference case with T = 400. It is shown that the transition energy threshold Ec increases for T = 200/300 when compared to the reference value Ec,T =400. This is linked to the existence of local optima which maximise the objective functional for short transient times. These local optima are fully localised and feature the Orr and liftup energy growth mechanisms as observed for the reference case. However, their long-time evolution is suboptimal since it leads to a stable streak configuration which is found to relaminarise also for initial amplitudes of E0 > Ec,T =400. The second approach of using an inflow Reynolds number increased by factor 3/2 but non-shortened T is shown to be suitable to identify the scaling Ec(Re). Exploratory optimisation runs suggest a decrease in the transition energy threshold of at leastEc(3/2 · Re)/Ec(Re) < 0.47. / Denna avhandling studerar turbulensöverång i ett rumsligt-utvecklande gränsskikt vid subkritiska Reynolds tal. En icke-linjär iterativ direkt-adjoint optimeringsteknik implimenteras för att indentifiera perturbationer med ändlig amplitud som leder till övergång på ett energieffektivt sätt. Studien utforskar två metoder för att hitta skalningen av Reynolds numret till den subkritiska energytröskeln Ec(Re) för övergång och det tillhörande icke-linjära optimum minimal seed som leder till subkritisk turbulensövergång. Den första metoden fokuserar på förkortade optimeringstidshorisonter T jämfört med referensfallet med T = 400. Det visar sig att energitröskeln Ec ökar för T = 200/300 jämfört med referensvärdet Ec,T =400. Detta är kopplat till förekomsten av lokala optima som maximerar the objective functional för korta transienta tidsho-risonter. Dessa lokala optima är helt lokala i rummet och uppvisar samma Orr och liftup energitillväxtmekanismer som referensfallet. Utvärderingen på lång sikt visar sig dock vara suboptimal då den leder till en stabil streak konfiguration som återför även initiella perturbationsamplituder E0 > Ec,T =400 till ett laminärt tillstånd. Den andra metoden, som använder sig av Reynolds tal ökade med en faktor 3/2 men icke-förkortade tidshorisonter T , visar sig lämplig för att identifiera skalningen Ec(Re). Utforskande optimering antyder att en minskning i energitröskeln för övergång medminst Ec(3/2 · Re)/Ec(Re) < 0.47.

As the awareness of the impact of human activities on the environment, economy, and society has been brought to spotlight during the last decades, sustainable development has gained ever-increasing attention around the world. While industrial revolutions are critical for the efficiency of meeting customer needs, it is also crucial to address and reverse the depletion of Earth’s resources. That is why the concept of circular economy has been introduced and implemented in the manufacturing sector, which aims for a shift in paradigm towards closed-loop “systems that are restorative or regenerative by intention and design”. However, while bringing forward an amplitude of opportunities, there are challenges and barriers in the implementation of the principles of circular economy in manufacturing systems. This is where another area of science can contribute: Industry 4.0. Industry 4.0 refers to the incorporation of technological advancements in all stages of the life cycle to provide meaningful and real-time information, in order to aid decision-making regarding different functions of the manufacturing systems, i.e., business model, product design, and supply chain. It has been proven in literature that there are major opportunities in merging Industry 4.0 with circularity principles. However, there is a research gap on what the prerequisites are for a successful transition towards a more circular manufacturing system with the support of digital technologies. This research attempts to fill in this gap by conducting a qualitative study, interviewing practitioners and academics involved in real-life cases of such transitions. The study contributes to the existing body of knowledge by suggesting a list of seventeen prerequisites, categorised into three themes of cultural, organisational and business-related, and technical prerequisites. The main audience of this study is the manufacturing companies who want to increase their chances of success when embarking on a transition towards more circular manufacturing systems. / Under de senaste decennierna så har människans effekter på miljön, ekonomin och samhället kommit att få en allt större roll, och begreppet hållbar utveckling har kommit att få stort genomslag runt om i världen. Teknisk utveckling inom produktion, som historiskt sett mest bidragit till ökad effektivitet och bättre erbjudanden till kunderna, har i det här sammanhanget även en viktig roll i att vända utarmningen av jordens resurser. Begreppet cirkulär ekonomi, som introducerats och implementeras inom produktion, beskriver denna vändning. Begreppet syftar till ett paradigmskifte mot slutna "system som är återställande eller regenerativa genom avsikt och design". Förutom möjligheterna med cirkulär ekonomi inom produktion finns även en rad utmaningar och hinder med att införa cirkulära produktionssystem. Ett teknikområde som kan bidra till att åtgärda dessa utmaningar och hinder är Industri 4.0. Industri 4.0 förespråkar införandet av ny teknologi i alla stadier av en produkts livscykel, för att ge meningsfull information i realtid och hjälpa beslutsfattandet inom alla faktorer i ett produktionssystem: affärsmodell, produktutveckling och värdekedjor. Tidigare litteratur har rapporterat om stora möjligheter med att använda Industri 4.0 för ökad cirkulär ekonomi. Det finns dock en lucka i forskningen kring vilka förutsättningar som krävs för en lyckad övergång till mer cirkulära tillverkningssystem med stöd av digitala tekniker. Detta examensarbete försöker fylla denna lucka med hjälp av en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med industrirepresentanter och akademiker som deltagit i verkliga fall av sådana övergångar. Studien bidrar till tidigare litteratur genom att föreslå en lista med sjutton förutsättningar, kategoriserade i tre teman: kulturella-, organisatoriska och affärsmässiga-, och tekniska förutsättningar. Den huvudsakliga målgruppen för studien är tillverkande företagen som vill öka sina chanser att lyckas när man påbörjar en övergång till mer cirkulära tillverkningssystem.

Bakgrund: Psykolog är ett dokumenterat bristyrke i de flesta svenska regioner, trots att antalet utexaminerade ökat. Samtidigt finns intention att lämna yrket för en knapp femtedel av psykologer tre år efter examen. Tankar på att lämna yrket är den tydligaste prediktorn för att lämna yrket. Forskning har visat att en rad faktorer påverkar tankar på att lämna yrket. Syfte: (1) Undersöka faktorer som relateras till processen att lämna yrket hos psykologer, samt hur dessa relateras till varandra. (2) Undersöka vad de som lämnat yrket ser som bidragande till sitt beslut. Metod: Kvantitativ enkätdata som insamlats från nyexaminerade psykologer (n = 603) analyserades med korrelations- samt regressionsanalys, med tankar på att lämna yrket som beroende variabel. Kvalitativ enkätdata (n = 35) analyserades med innehållsanalys. Resultat: Regressionsanalys visade att övergång mellan studier och arbete, arbetstillfredsställelse samt arbetstempo påverkade tankar på att lämna. Även stressymptom tillförde viss förklaringsgrad. Bilden som växte fram i den kvalitativa analysen var att beslutet att lämna var komplicerat med blandade känslor. Främst arbetsmiljö, emotionell påverkan och engagemang för yrket angavs bidragande till beslutet att lämna. Anledningar att stanna kretsade i stället kring trygghet, kärnan i yrket samt belåtenhet. Slutsats: En fungerande övergång mellan studier och arbetsliv med tillräckligt mellanmänskligt stöd hade relevans för tankar på att lämna, så väl som andra arbetsmiljöfaktorer. / Background: Psychologist is an in-demand job in most Swedish regions, despite an increase in graduates. Simultaneously, three years after graduating a scant fifth of psychologists had intentions to leave the profession. Thoughts of leaving the profession is the clearest predictor of actually leaving. Research has shown a multitude of factors to be affecting thoughts of leaving the profession. Aim: (1) Examine factors related to the process of leaving the profession, as well as how these factors can be related to each other. (2) Examine what those who have already left the profession view as contributory to their decision. Method: Quantitative survey data that was collected from psychologists up to three years post-graduation (n = 603) was analyzed using correlation- and regression analysis, using thoughts of leaving the profession as the dependent variable. The qualitative survey data (n = 35) was analyzed using content analysis. Results: The regression analysis showed that work-study transition, work satisfaction and work tempo affected thoughts of leaving the profession. Symptoms of stress also added some explained variance. The picture that emerged from qualitative analysis was that the decision to leave was complicated with mixed emotions. Mainly work environment, emotional impact and engagement for the profession were contributing factors regarding the decision to leave. Reasons to stay in the profession referenced security, core of the profession as well as contentment. Conclusion: An adequate work-study transition, with sufficient interpersonal support was of relevance to thinking about leaving, as well as additional aspects of work environment.

This study aims to deepen knowledge of young people with a migration background in Sweden, particularly those with non-European backgrounds, and their transitions from school to work. The focus is on young people with uncompleted upper secondary education (USE), drawing on their life stories, and exploring their perceptions and experiences around school failure, entering the labour market, and/or not being in education, employment or training (NEET). Theoretically the study analyses individuals’ career decisions from an agency-structure perspective, drawing on careership theory, in particular the notions of pragmatic-rational choices, routines, turning-points and horizons of action (Hodkinson & Sparkes 1997), combined with theories on ‘otherness’ (Hall 1990; 1999, Anthias 2002, Balibar 2004, Trondman 2007), and the notion of socio-geographic space (Bourdieu 1986a; Bourdieu 1999, Bourdieu & Wacquant, 1996). Methodologically, the thesis is based on narrative research, and the empirical material comprise life stories of twenty young people (men and women) about their lives, school experiences and time after leaving school. The careers of the young people were developed in fields where they had subordinate positions, based on their family’s mostly limited social, economic and cultural capital, their own short education and limited experience, and the otherness they encoun­tered. Against this background, their educational and labour market career choices are under­stood as pragmatic-rational, enabled and limited by the resulting horizons of action. However, the collected nar­ra­tives suggest that their horizons of action developed from the time they left school when they made different pragmatic-rational choices that changed their posi­tions. Nevertheless, career choices were often made within a bounded agency and reduced op­por­tunities as a consequence of school failure and their own scarce resources. The learning and interaction taking place within the routine periods are both crucial for understanding processes that result in school failure and the subsequent extend­ed period of establishment in working and adult life, and change of horizons of action and habitus. The narratives of the young people showed that school failures and dropout are com­plex and extended processes that are related to education and family, as well as access to power and capital. They also encountered difference-making through the predominant images and discourses of 'immigration' as a social problem and by being located in a specific socio-geo­graphic space that limited their possibilities for action. The family was highly significant and, in most cases, represented security and continuity. The family’s present situation and future was crucial to the young adults, which affected their choices. Hence, their own horizon of action also included the family’s opportunities and horizon of action. The study indicates that there is sometimes reason to speak of a collective horizon of action rather than just an individual one. Institutional and informal support together with young people’s agency may enable positive career development in spite of a lack of resources provided to the young, particularly if schools and other institu­tions would provide more professional and timely support. The overall conclusion is that it would not have taken much investment of resources and effort to have prevented school failure for a large proportion of the twenty young adults in this study. That is the good news. / Osäkra övergångar. Unga utan fullständig gymnasieutbildning: vägarna och åtgärderna i longitudinellt perspektiv