In this qualitative interview study, four upper secondary school English teachers shared their views on writing in an English classroom, and their views on AI-tools and their advantages and disadvantages related to their work as English teachers. The study shows that these teachers practice writing with their pupils to help them become better writers. They also support their students by using example texts to teach specific genres and styles and provide feedback to guide their pupils. Furthermore, the study shows that the teachers see AI-tools as tools for inspiration for both students and teachers. However, they also mentioned that one downside is that students often try to find shortcuts with AI-tools, rather than using them to improve their writing.

Syftet med studien är att utforska min relation till min gitarr utifrån ett livsvärldsperspektiv. Mina frågeställningar är: Hur upplever jag min relation till min gitarr? och Vad sker med relationen under en period av utforskande? Studien utgår från ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och metoden bygger på observationer av loggboksanteckningar. I resultatet presenteras teman som: En livsvärld tyngd av känslor och tankar, Att ta hand om min gitarr och vår relation, Om hur jag vill att det ska vara och om hur jag vill att det ska kännas med min gitarr, Min egen relation till gitarren och min relation till andra genom gitarren och Livsvärlden förändras. I sista kapitlet diskuteras resultatet utifrån reflektioner över teman som Om att ha kul med sitt instrument och Det kärleksfulla lugnet. / The purpose of the study is to explore my relationship with my guitar from a life-world perspective. The research questions are: How do I experience my relationship with my guitar? and What happens with the relationship for a period of exploration? Theoretical perspective is phenomenological life-world perspective and the method is observations of logbooks writings. The result is presented with the themes A life-world heavy of emotions and thoughts, Taking care of my guitar and our relationship, How I want it to be and how I want it to feel with my guitar, My own relationship to the guitar and my relationship to others through the guitar and The life-world is changing. In the last chapter, I discuss my results with the help of the themes About having fun with your instrument and Loving serenity.

I detta självständiga arbete utforskas och beskrivs utifrån ett designteoretiskt perspektiv, en instuderingsprocess av Rhapsodie för soloklarinett skriven av Giacomo Miluccio. Studien baseras på självobservationer som pågått under ca 6 månader och insamlad data utgörs av loggboksskrivande och videoinspelningar. Analysresultaten visar hur lärandet sker med hjälp av olika semiotiska resurser och i form av två transformationscykler där den första kännetecknas av En strävan efter mimesis, och den andra av Vägen till ett eget uttryck. Som en övergång mellan dessa två cykler förekommer ett tillfälle där representation sker i form av en Masterclass. Avslutningsvis diskuteras mitt resultat i relation till litteratur som både utgår från det designteoretiska perspektivet och från annan tidigare forskning inom området lärande. / In this independent work my rehearsal process of Rhapsody for solo clarinet written by Giacomo Miluccio is explored and described from a design theory perspective. The study is based on self-observations that lasted for about 6 months and collected data consists of logbook writing and video recordings. The result of the analysis show how the learning is done with the help of various semiotic resources, and in the form of two transformation cycles, where the first is characterized by a Desire for mimesis, and the other by The way to my own expression. As a bridge between these two cycles will be an occasion where the representation takes the form of a Masterclass. Finally, I discuss my results in relation to literature based on the design theoretical perspective and other previous research in the field of learning.

Detta är ett skriftligt arbete om ett musikaliskt verk jag studerat in inför min examenskonsert som avslutar min kandidatutbildning vid Kungliga Musikhögskolan. Det skriftliga arbetet ska tillsammans med min inspelning ses som en helhet. Här presenterar jag mina reflektioner över musikaliskt uttryck, tekniska lösningar och tankar kring musik i allmänhet. Verket heter Hard- Boiled Capitalism And The Day Mr. Friedman Noticed Google Is A Verb och är ett solo för vibrafon komponerad av den amerikanske slagverkaren Ben Wahlund. Som teoretisk utgångspunkt har jag Maurice Merleau–Pontys (1908-1961) filosofi, och jag börjar mina resonemang utifrån ett avsnitt i hans bok Kroppens Fenomenologi (1945). I den försöker han komma fram till hur förhållandet ser ut mellan kroppen och världen: att det är genom erfarenheten vi når objekten. Övning som metod ser jag ur det ljuset. Resultatet är en övergripande analys av verket samt nedslag i olika delar, med beskrivningar av – och resonemang kring – musiken. Jag följer musiken kronologiskt och avslutar arbetat med en Coda.

Syftet med arbetet är att studera min egen läroprocess och hur mitt spel påverkas då jag fokuserar på teknikövningar för elgitarr. Med hjälp av videofilmning dokumenterade jag ett övningspass i veckan under den bestämda övningsperioden. Jag förde även loggbok som komplement för att dokumentera vad som hände under läroprocessen. Ett designteoretiskt perspektiv låg till grund för studien. I resultatet beskrivs hur jag designade min övning samt vilka konsekvenser detta hade för mitt spel. Användandet av många olika teckenskapande resurser visade sig ge positiva resultat. Med tiden utvecklade jag struktur och noggrannhet kring min övning. I diskussionsdelen diskuteras hur min orkestrering av olika resurser skapade möjligheter till instrumentaltekniskt övande och hur denna orkestrering förändrades med tiden. Jag diskuterar också betydelsen av att starta all övning i ett behagligt tempo samt vikten av struktur och noggrannhet vid övning. / The purpose of this study is to examine my own learning process and how my playing is affected when practicing guitar technique. I documented one practice session every week during the appointed practice period, using the help of video documentation. I also used a logbook as a compliment to document what happened during the learning process. A design theoretical perspective was used as a basis for the study. In the result section, I describe how I designed my practicing and what consequences this had for my playing. The use of many different types of resources for learning turned out to provide positive results. Over time I developed structure and accuracy in my practice. In the last section I discuss how my orchestration of resources created opportunities to practice guitar technique, and how this orchestration changed over time. I also discuss the importance to begin all practice in a pleasant tempo as well as the importance to practice with structure and accuracy.

Syftet med arbetet är att hjälpa lärare och elever att bättre förstå hur man lär sig spela ett nytt instrument. Med hjälp av videodokumenterade tillfällen och loggboksanteckningar granskas lärandet under tio veckor där målet är att bemästra saxofon så bra som möjligt. Studien grundar sig i ett designteoretiskt perspektiv med fokus på olika semiotiska resurser samt hur dessa påverkar lärandet. Lärandet sker i två kategorier där den ena är egen övning och den andra är lärarledda lektioner. Dessa två jämförs därefter mot varandra för att se på likheter och skillnader samt hur de påverkar inlärningen. / This study is conducted on the basis of improving students and teachers understanding of how to play a new instrument. And is done with the help of notes and video recorded practice sessions. The instrument is saxophone and the practice period are ten weeks. Design theory is the theoretical perspective of choice and a focus is set on how different semiotic resources affect learning. The project is structured around lessons with a teacher and self-practice, with the hopes of comparing the different processes against each other.

Studien syftar till att undersöka fiollärares upplevelse av fiolelevers motivation samt hur olika former av motivation determinerar motivation till att öva mer och att fortsätta spela. Detta görs med forskningsfrågorna: Hur upplever fiollärare att de befrämjar elevernas motivation att öva fiol? Hur anser fiollärare få sina elever motiverade att vilja fortsätta spela fiol? Studiens teoretiska utgångspunkt är Self determination theory och dess syn på motivation och övning. Den forskningsmetod som används är semistrukturerad intervju och det är tre fiollärare som intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med tematisk analys. Hur informanterna erfar motivation och deras arbetssätt har belysts och sedan ställts bredvid varandra och jämförts. Studiens resultat utgörs av de svar som informanterna gett. Resultatet är uppdelat i tre huvudteman: Lärarens möte med eleven, Lärarens syn på sin roll att stimulera elever att öva och Miljöns betydelse för elevens motivation. I det avslutande kapitlet i studien diskuteras resultatets teman i relation till studiens tidigare forskning, vetenskapliga utgångspunkt och teoretiska perspektiv. / The aim of the study is to explore and compare the ways in which violin pupils experience motivation and how different forms of motivation determinates motivation to practice and to continue playing the violin. The study has two research questions: How do violin teachers experience that they promote student´s motivation to practice violin? How do violin teachers think their students are motivated to continue playing the violin? The theoretical foundation is Self Determination Theory concerning motivation and practicing. The research method is semistructured interviews and three violin teachers have been interviewed. The interviews were transcribed and processed using thematic analysis and the results presents the phenomenon of motivation. The results are divided into three themes: The teachers encounter with the pupil, The teachers view of how to stimulate pupils to practice and The environments effect on the motivation of the pupil. The result is discussed in relation to former research and the theoretical perspectives of the study in the final chapter of the study.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt en slagverkare använder kroppen som semiotisk resurs samt hur övningsprocessen under en begränsad period är utformad. För att undersöka detta har jag under en femveckorsperiod övat på ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utgår jag ifrån ett designteoretiskt perspektiv. I resultatet redovisas att kroppen används både som uttrycksmedel men även som ett substitut för metronomen. Under övningspassen ligger ett stort fokus på tempo och stycket övas i uppdelade avsnitt och sällan som helhet. I diskussionen debatteras mitt användande av kroppen som semiotisk resurs utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Vidare diskuteras i förhållande till relevant litteratur och forskning huruvida min övningsstrategi är fördelaktig för min progression. / The purpose of this study is to examine how a percussionist uses her body as a semiotic resource and how the process of practising during a limited period is designed. In order to realize this I have self-monitored my 20 minute long practice sessions five days a week during a five-week period. This process has been documented by a video recording device and by writing a log after each session. In the analysis I use design theory as a theoretical perspective. The results show that my body is used both as an expressive tool as well as substitute for the metronome. During the practice sessions, tempo appears to be the main focus, and the musical piece is played in separate movements and rarely played from beginning to end. In the last chapter usage of the body as a semiotic resource is discussed from a design theoretical perspective. Lastly the use and quality of my practice strategy is discussed in relation to relevant literature and research.

I detta arbete undersöks det hur koncentration visar sig under rudimental övning för slagverk i enskild övning och gruppövning. Syftet är att utifrån fenomenologins livsvärld se hur koncentrationen visar sig och hur den rör sig under övningstillfällena. Undersökningen innefattar fem stycken slagverkare som övar samma övningsrutin vid två tillfällen, enskilt och i grupp. Som metoder användes en kvalitativ forskningsintervju i form av en ostrukturerad loggbok, videoinspelning och en halvstrukturerad gruppintervju. Analysen av videoinspelningen resulterade i observationer hur deltagarnas fördelade uppmärksamhet rörde sig och hur det påverkade övandet. Intervjun strukturerades upp efter olika teman: delad uppmärksamhet, störningsmoment, automatisering, självmedvetenhet, målmedvetenhet och övriga observationer. Under analysen av empirin från intervjun, videoinspelningen och loggboken från den enskilda övningen och gruppövningen uppkom en liknelse av koncentrationen likt en treenighet. Treenigheten är en metafor hur koncentrationen kommunicerar mellan tre roller och hur dessa förhåller sig till varandra. I termer av konsekvenser av studien innebär pedagogiska implikationer angående mål, tydlighet, variation, svårighetsgrad, tillit, nervositet och distraktioner samt hur gruppövning kan komplettera den enskilda övningen.

Syftet med denna studie är att studera och analysera min egen instrumenttekniska utveckling samt den inlärningsprocess som sker när jag övar gitarrteknik regelbundet och strukturerat under tio veckor. Under dessa tio veckor dokumenterades övning med hjälp av videoinspelning en gång i veckan. Studien utgår från ett designteoretiskt perspektiv där fokus har legat på att analysera hur olika resurser har använts för att designa lärandeprocessen och hur denna design har förändrats under studiens gång. I resultatet visar det sig att jag använt flera olika kroppsliga och materiella resurser som samverkar i lärandeprocessen. Genom en jämförelse av övningspass i början och slutet av projektperioden framkommer det att en instrumentalteknisk utveckling har ägt rum. I diskussionsdelen diskuteras hur designen genom resurser och olika övningsstrategier har utvecklats samt hur det möjliggör lärande. Dessutom diskuteras de tecken på lärande som framkommer i resultatet. / The purpose of this study is to study and examine the personal learning process and learning process that is revealed as I practice guitar technique regulary and structured for ten weeks. During those ten weeks the practice was documented by video recordings once a week. The study is based on a design theoretic perspective which focuses on the analysis of how different resources have been used to design the learning process and how this design changed during the course of the study. The result reveals that I use a number of different bodily and material recourses that cooperates in the learning process. Also, the progress of the personal instrumental technique has been analysed by compare the difference in quality between practice sessions in the beginning and the end of the project period. It shows that development has taken place. In the last section of the study the design using resources and different practicing strategies, their development and how they can enable learning is discussed. Furthermore, the last section contains a part where signs of learning as shown in the result is discussed.