Denna studie fokuserar på lärarens anpassningar och vilka utmaningar de möter i sin undervisning med andraspråkselever i SO-undervisningen. Syftet med studien är att skapa förståelse och undersöka lärarnas perspektiv på arbetsmetoder för att främja andraspråkselever inom de samhällsorienterande ämnena. Studien grundar sig på olika teoretiska perspektiv som bland annat sociokulturell teori, stöttning och transspråkande. Studien har påvisat att språket har en väsentlig roll i undervisningen, och varje ämne har språkliga utmaningar som eleverna måste behärska för att nå sina kunskapskrav inom samtliga ämnen.  De största utmaningar som uppstår i en SO-undervisning med andraspråkselever är ämnesspecifika begrepp och innehåll. Detta leder till att lärare behöver arbeta med anpassningar för att möta andraspråkselevers behov. Genom detta stärks elevernas självkänsla vilket främjar deras utveckling. Därutöver är det viktigt att läraren integrerar elevernas erfarenhet och bakgrund i undervisningen. Detta kan åstadkommas genom att läraren skapar en positiv lärandemiljö som främjar inkludering. Efter slutförandet av denna studie strävar vi efter att kunna ge lärare en fördjupad förståelse som leder till reflektion kring hur de kan möta utmaningar i undervisningen, men även hur de kan anpassa sin undervisning för att tillgodose elevernas behov.

Denna studie behandlar miljöfarliga ämnen i byggprocessen. Syftet med studien är att ge läsaren en inblick i hur miljöfarliga ämnen uppfattas i en byggprocess. Ämnen som kommunikation, kunskap och ansvar leder läsaren genom studien för att uppfylla syftet. För att skaffa mig information till studien har jag genomfört ett antal intervjuer samt läst på olika hemsidor till diverse företag och organisationer, samt tryckt litteratur. Resultatet av studien visar att kommunikation, kunskap och ansvar är tre viktiga aspekter för ett lyckat projekt. Dock kan det krävas lite mer arbete inom vissa områden så som säkerhet för att närma sig en optimal lösning. / This study treats the subject of ecologically harmful substances in the line of construction. The aim with the study is to give the reader an insight in how the ecologically harmful substances are being considered in a construction process. Subjects like communication, knowledge and responsibilities joints the reader through the study in order to meet the aim. In order to get information for the study I made a number of interviews and read on various homepages to miscellaneous company and organisations, and in printed literature. The result of the study shows that communication, knowledge and responsibilities are three important aspects for a successful project. However, it can be required little more work within certain area, like security in order to approach an optimum result.

<p>Det här arbetet riktar sig till förskollärare, lärarstuderande och lärare inom skolväsendet samt inom barnomsorgen.</p><p>Vi är två lärarstuderande vid Umeå universitet som länge funderat på hur dramaarbetet har sett ut och ser ut i skolorna idag. I och med detta arbete har vi haft som avsikt att uppmärksamma just detta och vi ville ge en insikt i hur viktigt drama kan vara i undervisningen för eleverna. Vi ville även visa att drama är mycket mer än bara teater. I drama ingår även lek och skapande. Vi valde att intervjua personer som arbetar med drama i sin undervisning för att få svar på frågeställningarna kring detta arbete.</p><p>Det vi funnit är att alla lärare kan arbeta med drama i undervisningen om engagemanget finns. Det vi finner glädjande är att eleverna generellt uppskattar detta arbete, vilket vi tycker att man som lärare ska ta tillvara på. Ett sådant arbete skapar trygga, självsäkra, ämneskunniga och mer öppna elever.</p>

Det här arbetet riktar sig till förskollärare, lärarstuderande och lärare inom skolväsendet samt inom barnomsorgen. Vi är två lärarstuderande vid Umeå universitet som länge funderat på hur dramaarbetet har sett ut och ser ut i skolorna idag. I och med detta arbete har vi haft som avsikt att uppmärksamma just detta och vi ville ge en insikt i hur viktigt drama kan vara i undervisningen för eleverna. Vi ville även visa att drama är mycket mer än bara teater. I drama ingår även lek och skapande. Vi valde att intervjua personer som arbetar med drama i sin undervisning för att få svar på frågeställningarna kring detta arbete. Det vi funnit är att alla lärare kan arbeta med drama i undervisningen om engagemanget finns. Det vi finner glädjande är att eleverna generellt uppskattar detta arbete, vilket vi tycker att man som lärare ska ta tillvara på. Ett sådant arbete skapar trygga, självsäkra, ämneskunniga och mer öppna elever.

Föreliggande undersökning behandlar området bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och på lärarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument säger om detta, hur lärarutbildare på lärarutbildningarna och svensklärare på gymnasiet förstår och anser sig tillämpa begreppet ’bildtolkning’. Syftet har alltså varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det här avseendet realiseras i lärarutbildningen och skolpraktiken, enligt några lärarutbildares och svensklärares beskrivningar i intervjuer. Det undersökningen i stort visar är att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen på gymnasiet, i olika grad. Samma sak gäller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lärarnas vidkommande inte på samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero på att just de här lärarna känner sig osäkra på bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att känna sig säkra i undervisningen på området. De två lärarutbildare som ingår i undersökningen ger i olika grad de lärarstuderande verktyg för att hantera området, men har erfarenheten att de lärarstuderande på sina praktikskolor möter motstånd och därför inte får ta sina kunskaper i bruk. Ett försök gjordes att se om det finns något samband mellan de här lärarnas ämneskonception (Malmgren 1996) och förekomsten av bild och bildtolkning i undervisningen, men ingen säker slutsats var möjlig att dra.

<p>Föreliggande undersökning behandlar området bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och på lärarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument säger om detta, hur lärarutbildare på lärarutbildningarna och svensklärare på gymnasiet förstår och anser sig tillämpa begreppet ’bildtolkning’. Syftet har alltså varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det här avseendet realiseras i lärarutbildningen och skolpraktiken, enligt några lärarutbildares och svensklärares beskrivningar i intervjuer.</p><p>Det undersökningen i stort visar är att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen på gymnasiet, i olika grad. Samma sak gäller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lärarnas vidkommande inte på samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero på att just de här lärarna känner sig osäkra på bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att känna sig säkra i undervisningen på området. De två lärarutbildare som ingår i undersökningen ger i olika grad de lärarstuderande verktyg för att hantera området, men har erfarenheten att de lärarstuderande på sina praktikskolor möter motstånd och därför inte får ta sina kunskaper i bruk. Ett försök gjordes att se om det finns något samband mellan de här lärarnas ämneskonception (Malmgren 1996) och förekomsten av bild och bildtolkning i undervisningen, men ingen säker slutsats var möjlig att dra.</p>

Bedömning är en central och inte helt okomplicerad del i lärarens uppdrag oavsett ämnes- och åldersinriktning. Bedömning av ämneskunskaper i de lägre åldrarna är betingade med åldersrelaterade utmaningar då alla elever i dessa åldrar inte är läs- och skrivkunniga ännu, vilket således kan göra det svårt för läraren att lyckas få ett tillräckligt bedömningsunderlag. Bedömning av SO-ämneskunskaper är omgärdade av en särskild sorts komplexitet eftersom de i läroplanen framskrivna syftena för ämnet inrymmer mer än en tolkning. Det är detta problem som ligger till grund för denna studie vars syfte är att genom lärares egna berättelser få insyn i deras bedömningspraktik i SO-ämnesblocket i årskurs 1–3. Studien utgår från Lee Shulmans teori pedagogical content knowledge (PCK). Datainsamlingsmetoden är dels intervjuer, dels insamling av planeringar och bedömningsexempel.

Migration har under senaste decenniet blivit en mycket aktuell politisk fråga i det svenska samhället. Frågan om migration anses vara en av de mest kontroversiella i samhället idag. Vid diskussioner om migration i den allmänna debatten är det inte ovanligt att även begreppet etnicitet nämns. Utifrån detta sammanhang är det ytterst relevant att undersöka hur ämnesområdet migration behandlas i skolan, inte minst i samhällskunskapsundervisningen i relation till etnisk inkludering. Undersökningen i denna uppsats har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie på olika skolor i Östergötland där sex stycken lärare som undervisar i olika högstadieskolor har intervjuats. Resultatet har därefter analyserats med koppling till för området aktiva teorier om lärande och pedagogiskt arbete. Intervjuerna visar att lärarnas urval av innehåll i undervisningen påverkas i hög utsträckning av hur etniskt inkluderade klasserna de undervisar i är. Intervjuerna visar att lärare som undervisar i etnisk icke inkluderade klasser väljer bort innehåll i undervisningen eller också väljer ett innehåll i undervisningen som berör migrationen utifrån ett historiskt kontext och som saknar relevans i förhållande till dagens migration. Samtidigt visar intervjuerna att lärare som undervisar i etnisk inkluderade klasser väljer ett innehåll i undervisning i ämnesområdet migration som berör dagens migration och de aktuella händelser relaterade till den. Intervjuerna visar därmed att det finns ett samband mellan urvalet av innehållet i undervisningen om ämnesområdet migration och etnisk inkludering.

Sverige har en ökad etnisk mångfald som har resulterat i att klassrummen i de svenska skolorna är allt mer heterogena. Detta innebär att lärarna undervisar elever från olika delar av världen med olika språkliga förutsättningar och behov samt att lärarna stöter på elever vars modersmål inte är svenska. Språkutveckling har en stor betydelse för elevers lärande och kunskapsutveckling och därför är det viktigt att lärarna arbetar språkutvecklande Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt lärare arbetar med hjälp av sina erfarenheter för att skapa en språkutvecklande SO-undervisning för nyanlända elever i årskurs F-3. Även ta reda på vilka utmaningar lärare stöter på när de arbetar med språkutveckling bland nyanlända elever i SO-undervisningen. Studiens frågeställning är: Vilka arbetssätt är enligt lärare gynnsamma för att skapa en språkutvecklande undervisning i SO-ämnet för nyanlända elever i årskurs F-3? och Hur reflekterar lärare över de utmaningar som förekommer när de arbetar med språkutveckling bland nyanlända elever i SO-undervisningen? I våra teoretiska perspektiv har vi valt att fokusera på det sociokulturella perspektivet och den proximala utvecklingszonen (ZPD) som är utarbetad av Lev Vygotskij, samt cirkelmodellen. Vi har valt att utgå just från dessa teoretiska perspektiv och anser dem vara relevanta, då de behandlar språkets betydelse. De är också relevanta då de visar hur lärande och språk hänger samman, alltså på vilket sätt interaktion och samspel gynnar elevers språk- och kunskapsutveckling. I denna studie används kvalitativ metod där fem lärare har valt att delta i intervjuer och besvarat 8 olika frågor. Informanterna har beskrivit olika betydelsefulla resurser och arbetssätt för att främja språkutvecklingen bland nyanlända elever i årskurs F-3, bland annat modersmål samt interaktion som lärarna har funnit underlättande i SO-undervisning. Lärarna har även talat om betydelsen av skolspråk och ämnesbegrepp i SO- undervisningen samt vilka svårigheter de stöter på vid undervisningen av nyanlända elever, som exempelvis den otillräckliga tiden.

Inledning Studien belyser den dubbla kompetensen som grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem ges i sin utbildning, vilket vidare ger lärarna behörighet att undervisa i ett praktiskestetiskt ämne samt fritidshemmets verksamhet. Tidigare studier har visat att den dubbla kompetensen kan vara ett hjälpmedel i både skolan och fritidshemmet, men det kan också innebära svårigheter eftersom många lärare i fritidshem under skoldagen arbetar som resurs i klass i stället för att undervisa i sitt praktisk-estetiska ämne. Detta bidrar möjligtvis till att den dubbla kompetensen som ges under utbildningen ses som ett komplext uppdrag. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur lärare i fritidshem upplever att deras kompetens och behörighet att undervisa i ett praktisk-estetiskt ämne tas tillvara i verksamheterna, samt deras syn på den dubbla kompetensen. Avsikten var även att synliggöra hur den dubbla kompetensen påverkar professionen. Metod I studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval av respondenter intervjuades och studien utfördes i två kommuner i Västra Götaland. Det empiriska materialet analyserades tematiskt genom en samhällsvetenskaplig analys. Det redogörs för hur vi har förhållit oss till trovärdighetskriterierna, de etiska forskningsprinciperna och GDPR (General Data Protection Regulation). Resultat I diskussionen har studiens resultat analyserats med kopplingar till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Studien visar att respondenterna har olika inställning till den dubbla kompetensen och dess användning. Hälften av respondenterna ser den som ett “ont” och föredrar att endast fokusera på en av kompetenserna. De övriga respondenterna har inslag av antingen medskapar-kompetens eller nyskapar-kompetens, där den senare innebär att de använder sin praktisk-estetiska kompetens i fritidshemmets verksamhet och sin fritidspedagogiska kompetens i skolan. Vidare visar studien också på skillnader i arbetsuppgifter och relationen till klasslärare, vilket kan påverka yrkesrollen och dess berättigande inom verksamhetsområdet. Samverkan mellan olika yrkesgrupper kan också påverka professionens status och arbetsuppgifter. Studien visar på behovet av att undersöka hur den dubbla kompetensen kan användas på ett mer effektivt sätt och hur samverkan mellan olika yrkesgrupper kan utvecklas för att stärka professionen. / The study concerns the dual competences that primary school teachers with a focus on working in leisure time centers are given in their education, which further provides teachers with qualifications to teach a practical-esthetic subject as well as the activities of the leisure time centers. Previous studies have shown that the dual competencies can be an aid in both school and leisure-time centers, but it can also pose difficulties because many leisure-time centers during the school day act as resources in the classroom instead of teaching their practical-aesthetic subject. This may contribute to the perception that the dual competencies provided during education are a complex task. The purpose of the study was to investigate how teachers in after-school programs experience the use of their competence and eligibility to teach a practical-aesthetic subject in their work, as well as their views on the dual competence. We also intended to highlight how the dual competence affects the profession. The study employed a qualitative method in the form of semi-structured interviews. A strategic selection of respondents was interviewed and the study was conducted in two municipalities in Västra Götaland. The empirical material was thematically analyzed using a social science analysis. We repost on how we have adhered to the criteria for credibility, ethical research principles, and GDPR (General Data Protection Regulation). In the discussion, the study's results have been analyzed with connections to previous research and theoretical perspectives. The study shows that the respondents have different attitudes towards the dual competence and its use. Half of the respondents see it as a “problem” and prefer to focus on only one of the competences. The other respondents have elements of either cocreating competence or innovative competence, where the latter means that they use their practical-aesthetic competence in the activities of the leisure-time center and their leisuretime educational competence in the school. Furthermore, the study also shows differences in tasks and the relationship with class teachers, which can affect the professional role and its legitimacy within the field of activity. Collaboration between different professional groups can also affect the status and tasks of the profession. The study highlights the need to investigate how the dual competence can be used more effectively and how collaboration between different professional groups can be developed to strengthen the profession.