Uppsatsen syftar till att ta reda på om undervisningen i historia och bild blir bättre med ämnesintegration / The essay aims to find out if the education will be better if the subjects of history and arts were to be integrated

Syftet med denna uppsats är att kartlägga några faktorer som påverkar bildskapande undervisning i grundskolans lägre åldrar och försöka förtydliga bildskapandets del i ämnesintegrerad verksamhet. I denna uppsats tas begrepp som radikal estetik och multimodalitet upp. Undersökningen bygger på enkätsvar från 14 skolor i södra Sverige som analyserats kvalitativt. Resultatet visar att urvalsgruppen ser på bildskapandets roll utifrån ämnesintegrering, kommunikation och elevhälsa. Ämnesintegrering var frekvent i de lägsta årskurserna men avtog betänkligt från årskurs fyra. De skolor som valt att arbeta enligt en gemensam profil eller inriktning lade lite större tonvikt på bildskapande, men skillnaden var inte signifikant. Tack vare att antalet tekniska hjälpmedel i klasserna var stort, tror jag att det i förlängningen kommer att leda till mer bildspråklig undervisning.

Detta arbete syftar till att få ökad kunskap om hur lärare beskriver att de arbetar för att möta andraspråkselever i deras språkutveckling samt vilka stödstrukturer lärarna beskriver att de använder i utvecklingen av elevernas skolspråk. Jag anser att det är viktigt område att belysa då forskare anser att skolspråket är en bidragande faktor till att andraspråkselever som grupp, presterar sämre än enspråkiga elever i den svenska skolan. I min undersökning har jag använt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat sex verksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet av empirin visar att lärarna ansåg att avsaknaden av den språkliga basen utgjorde ett hinder för andraspråkseleverna i utvecklingen av skolspråket, vilket bidrog till att lärarna insåg vikten av att arbeta med att utvidga basen, parallellt med skolspråket. Resultatet visade vidare att informanterna använde sig utav olika stödstrategier som enligt informanterna utvecklar andraspråkselevernas skolspråk. De stödstrategier som framkom ur empirin var bland annat användningen av varierade uttrycksformer där bilder blev ett sätt för informanterna att förstärka undervisningen. Lärarna menar även att integrering av språk i ämnesundervisningen är en central utgångspunkt som bidrar till ett välutvecklat skolspråk, även vikten av en tydlig planering samt att motivera eleverna belystes av informanterna.

Syftet med vår studie är att lyfta fram ämnesintegreringens positiva möjligheter för att få ele-verna mer motiverade i kärnämnena. Med hjälp av intervjuer med kärnämneslärare, karaktärs-ämneslärare, resurslärare och skolledare samt enkätundersökningar med elever på gymnasie-skolor som har yrkesförberedande program har vi försökt att komma fram till gemensamma metoder som skulle kunna öka ämnesintegrering och därigenom ge eleverna ökad motivation och förståelse för att kärnämnena är lika viktiga som karaktärsämnena. Vi har delat in resulta-tet i fyra olika delar: samtal och intervjuer med lärare som undervisar på yrkesförberedande program, en djupintervju med en skolledare på en skola som har yrkesförberedande program, enkätundersökningar med elever på yrkesförberedande program samt egna observationer un-der kurser med ämnesintegrering. Sammanfattningsvis tycker vi att lärare på dessa skolor är i stort intresserade av att arbeta mer ämnesintegrerat. Kärnämneslärarna tycker att det vore önskvärt att karaktärsämneslärarna försöker finna sammankopplingar från karaktärsämnet till deras kärnämne så att eleverna ser sambandet mellan praktiken och teorin. Det enda möjliga hindret vi kommit fram till i vår undersökning är att skolledaren upplever att en del lärare ”inte vill arbeta ämnesintegrerat” då de har som förklaring att de inte skulle hinna uppnå kursmålen. Elevundersökningen visar att om eleverna ser samband mellan ämnena då blir det intressantare och roligare och de får bättre motivation. Vi ska i enlighet med resultaten vi fått fram verka för att våra skolor i framtiden kan utveckla sin verksamhet för att skapa mer posi-tiva, kreativa och stimulerande lärandemiljöer för eleverna med hjälp av mer ämnesintegre-ring.

Vårt syfte har varit att undersöka hur två pedagoger ser på temaarbete och hur de väljer att arbeta med det. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete?Vårt insamlade material består av intervjuer med två pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som ämnesintegration och undervisning utifrån elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna både för och nackdelar med tema.De slutsatser vi kan dra av vår undersökning är att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssätt där flera ämnen integreras till en helhet. Vår undersökning visar även på att det krävs mycket av pedagogen. Vi kom fram till att det viktigaste för ett välfungerande temaarbete är att elevernas erfarenheter fokuseras, men även att ha en god planering och ta vara på kompetenserna i arbetslaget.

Bakgrund: När barn i tidig ålder får en positiv upplevelse av naturvetenskap kan det utveckla deras intresse för miljön och hur världen fungerar. Därför tycker vi att det är intressant att ta reda på hur förskollärarna ser på naturvetenskap och vilka möjligheter de anser sig erbjuda barnen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares attityder till arbetet med naturvetenskap i förskolan och hur naturvetenskap realiseras i undervisningen. Metod: Studien är kvalitativ med sju explorativa intervjuer, vilket innebär att de genomförts med öppna frågor som gav informanterna möjlighet att fritt uttrycka sig. Den tematiska analysen gjordes utifrån aktivitetsfokuserat perspektiv och begreppsutvecklingsperspektiv. Resultat: I resultatet framkom fyra teman på hur naturvetenskap blev synligt i förskolan. Förskollärarna ansåg att barnen skulle få upptäcka på egen hand och att det var viktigt med sensomotoriska erfarenheter för att barnen skulle kunna ta till sig kunskapen. Studien visade även att det fanns en osäkerhet bland förskollärarna, samtidigt som de ansåg att barnen ska få en positiv upplevelse av naturen. Deras beskrivningar antydde på att naturvetenskap var inget de arbetade med skilt från övriga ämnen utan var integrerat.

Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med kunskap om hur didaktisk utformning och bedömningsstrategi påverkas av ämnesintegrerade arbetssätt. De frågeställningar som ligger till grund för arbetet undersöker hur lärare talar om olika former av ämnesintegrering, vilka upplevda utmaningar och möjligheter med arbetssättet samt lärares bedömningspraktik i relation till ämnesintegrering. Metodiken och det teoretiska perspektiv som antas i det självständiga arbetet grundas i diskursiv analysmetodik. I undersökningen intervjuades tre lärare med olika bakgrund och erfarenheter. Utgångspunkten i metodiken baserades på en kvalitativ intervjumetod. Resultatet visar att lärarna identifierar tre modeller för ämnesintegrering som bygger på integrering inom ett ämnesområde, integrering mellan ett fåtal lärare och ämnen och slutligen mer omfattande integreringsprojekt. Därtill presenteras två perspektiv som genomsyrar upplevda möjligheter, utmaningar och reflektioner av bedömningspraktik: en progressivistisk utgångspunkt och en essentialistisk utgångspunkt i relation till ämnesintegrering. / The purpose of this study is to contribute with knowledge on how didactic design and assessment strategies are affected by subject-integrated working methods. The questions that form the basis of the work examines how teachers talk about different forms of subject integration, the perceived challenges and opportunities with the working method and teachers assessment practice in relation to subject integration. The methodology and the theoretical perspective adopted in the study are based on discourse analysis. In the survey, three teachers with different backgrounds and experiences were interviewed. The starting point in the methodology was based on a qualitative interview method. The results show that the teachers identify three models for subject integration which are based on integration within a subject area, integration between a few teachers and subjects and finally more extensive integration projects. In addition, two perspectives are presented that pervade perceived opportunities, challenges, and reflections of assessment practice: a progressive approach and in relation to subject integration.

<p>Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna.</p>

<p>Arbetet kopplar ihop matematiken med trä- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgångspunkten för syftesformuleringen.</p><p>Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv på matematikundervisningen i grundskolans senare år. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremål med tillhörande pedagogiska tankar.</p><p>Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men även genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lärare. Intervjuerna behandlade lärarnas syn på praktisk matematik jämfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att både matematik och trä- och metallslöjdlärarna var positiva till praktisk matematik. Matematiklärarna påpekade dock värdet av den teoretiska matematiken. Vidare menade både matematik och trä- och metallslöjdlärarna att geometrins områden lämpar sig för praktisk matematik, i form av att tillverka slöjdföremål.</p><p>De fyra slöjdföremålen redovisas i arbetets resultatdel och i utställningsform.</p>

Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna.