• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 157
  • Tagged with
  • 157
  • 39
  • 37
  • 35
  • 29
  • 27
  • 27
  • 25
  • 22
  • 21
  • 21
  • 20
  • 20
  • 19
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Intresse och möjlighet av en ämnesintegrerad undervisning mellan svenska a, b och idrott och hälsa a på gymnasiet

Thomson, Ann-Christine January 2010 (has links)
Syfte/FrågeställningarSyftet med studien är att ta reda på möjligheterna kring ett ämnesintegrerat samarbete mellan ämnena svenska a, b och idrott och hälsa a på gymnasiet. För att uppnå syftet har två frågeställningar valts att få besvarade: Vilka möjligheter finns det enligt gymnasielärare för att en ämnesintegrerad undervisning skall ske så att kursmålen i båda ämnena uppnås? Hur ser intresset enligt gymnasielärare ut för att en ämnesintegrerad undervisning mellan idrott a och svenska a, b på gymnasiet skall kunna ske?Metod För att uppnå syftet och få svar på frågeställningarna så har kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering valts som forskningsmetod. Kvalitativa intervjuer valdes som forskningsmetod för att man då kan använda sig av den intervjuades språkbruk och ta frågorna i den ordning de passar under intervjun. Intervjun byggde på öppna frågor. Läraren fick styra ordningsföljden och sedan kunde följdfrågor ställas beroende på vilka svar som gavs. Studien riktar sig framförallt till lärare på gymnasienivå. Urvalsgruppen är sex stycken lärare, tre ifrån respektive ämne och tre olika gymnasieskolor. Två stycken män och fyra stycken kvinnor. Åldern på respondenterna är mellan 32år och 49år. Arbetslivserfarenheten som lärare var mellan fem och tjugo år. Fem stycken hade en lärarexamen och en hade en hälsopedagogisk examen. Resultat Det finns intresse och möjlighet att integrera svenska med idrott och hälsa. Ingen av lärarna har gjort den integreringen men de kan se att det finns ett behov av det när de läser varandras kursplaner. Det visar sig att det är okunskapen kring varandras kursplaner och mål som lett till att lärarna inte har gjort en integrering. De var inte införstådda med att deras ämnen hade så många bra integreringsmöjligheter. Det går att integrera ämnena så att båda uppnår kursmålen. Slutsats Ämnesintegrerat samarbete mellan färdighetsämnena idrott och hälsa a och svenska a, b är möjligt att genomföra så att kursmålen i båda ämnena kan uppnås. Intresse till en ämnesintegrering finns men då måste lärarna vara bättre insatta i de respektive kursplanerna. Ämnesintegreringen skulle kunna stärka båda ämnena och öka inlärningsglädjen hos eleverna.
72

Historien i konsten : Eller konsten att göra undervisningsmaterial utifrån en integrering av historia och bild

Rasmussen, Christina January 2006 (has links)
I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda. Vidare återfanns förenade element så som en beto-ning på kulturarvet samt kritiskt tänkande. Elevernas generella åsikt var att de tyckte att denna form av undervisning var intressant och bra samt att de uttryckte att de lärde sig mycket.
73

En studie om att integrera matematik i karaktärsämnet på gymnasiet

Spåre, Hans January 2009 (has links)
<p>I skolverkets styrdokument för de yrkesförberedande gymnasieprogrammen är det tydligt att</p><p>matematikundervisningen ska integreras med de aktuella karaktärsämnena. En genomgång av</p><p>litteratur i ämnet, bland annat rapporten Fem gymnasieskolor under omvandlingstryck, visar att</p><p>skolan har svårt att leva upp till denna integrering. Rapporten visar att svårigheterna är störst</p><p>inom matematiken. Lundin (2008), Mouwitz, Emanuelsson & Johansson (2003) Mouwitz</p><p>(2004) menar att matematikundervisningen och skolmatematiken är mycket traditionsbunden</p><p>och ämnesfokuserad. En integrering innebär att undervisningen blir elevfokuserad och att man</p><p>lämnar den traditionella matematikundervisningen. Min frågeställning är ”hur lärare försöker</p><p>integrera matematiken i ett karaktärsämne”.</p><p>För att besvara min fråga har jag sökt svar i befintlig litteratur, genomfört en</p><p>enkätundersökning bland elever samt intervjuat tre lärare. I den litteratur som jag har använt</p><p>framkommer det att det behövs en mer konkret och verklighetsanknuten matematik än den</p><p>traditionella på de yrkesförberedande programmen. Även min undersökning visar på detta</p><p>behov. Integrering är då ett sätt att möta detta behov.</p><p>Min undersökning visar att det är möjligt att genomföra en integrering av matematik i ett</p><p>karaktärsämne. För att en långsiktig integrering ska komma till stånd bör alla inblandade delta,</p><p>från ledningen ner till den enskilda läraren. Ledningen måste framförallt avsätta tid till</p><p>planering av undervisningen detta är framförallt av stor vikt i inledningsskedet. Arbetslaget</p><p>kommer vidare att till viss del få ändra sin undervisning från ämnesfokusering till</p><p>elevfokusering för att möta upp de krav som integreringen kommer att ställa.</p>
74

Miljöundervisning på gymnasiet- : Kan ett tematiskt arbetssätt bidra till att flytta kunskapen om hållbar utveckling och globala miljöproblem från hjärnan till hjärtat? / Environmental studies at upper secondary school- : Will a tematic and interdisciplinary way of working contribute to move knowledge about sustainable development and global issues from the brain to the heart?

Tiger Nyrén, Malin January 2008 (has links)
Denna studie undersöker elevers förmåga att diskutera globala miljöproblem och hållbar utveckling. Studien tittar även på konsekvenserna för elevernas inlärning beroende på lärarnas attityder, undervisningsmetoder och arbetssätt. Studien visar att elever som arbetar tematiskt och ämnesövergripande har en större förmåga att diskutera miljöproblem och frågor kring hållbar utveckling i högre grad och med större bredd än de elever som undervisats traditionellt. Eleverna som arbetar tematiskt och ämnesövergripande har även en större förmåga att se konsekvenser av sitt eget handlande och de kan koppla dessa till de globala miljöproblemen och de faktorer som styr en hållbar utveckling. Denna studie visar även att elevernas förmåga starkt kan knytas både till lärarnas inställning till miljöfrågor och hållbar utveckling samt de olika undervisningssätt som lärare och elever på den undersökta skolan arbetar på.
75

Bildämnet i ett bildintegrerat perspektiv : Förutsättningar och möjligheter i grundskolan

Aulik, Loona January 2010 (has links)
Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv. Slutsatser av resultatet är att bildämnet välkomnas till ett integrerat arbetssätt för att bidra i kreativa, demokratiska och meningsskapande läroprocesser. Dock är det bildintegrerade arbetet inte så självklart i  grundskolans senare år som i de lägre åren på grund av faktorer i ramsystemet och på grund av bildämnets komplicerade roll, som forskare tidigare bemödat sig att kartlägga. Härmed blir lärarnas didaktiska kompetens avgörande om det bildintegrerade arbetet genomförs.
76

Teknik som ämnesintegrerat ämne i grundskolan årskurs 7-9

Lindgren, Krister January 2017 (has links)
Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en bild av vad olika ämneslärare i grundskolan årskurs 7-9 anser om att påbörja ett ämnesintegrerat arbete med teknikämnet. Skolan där undersökningen utspelar sig arbetar i mycket liten omfattning ämnesintegrerat men uttrycker en vilja både från lärare och ledning att göra så mer. Studien utgår från intervjuer med sex ämneslärare sammanlagt representerande tretton ämnen samt en specialpedagog och en biträdande rektor. Undersökningen utgår från Deweys lärandeteori samt tidigare forskning som analyseras mot resultaten. Av resultaten framgår att ett ämnesintegrerat arbete med tekniken kan ge en bättre helhetssyn på skolarbetet, påverka inlärningen genom att blanda teori och praktik, ge en ökad begreppsförmåga, samt att stärka det kollegiala samarbetet. Resultaten visar även på organisatoriska hindrande och möjliggörande faktorer, möjligheter och hinder i styrdokumenten samt traditionens betydelse gällande implementering av nya arbetssätt.
77

Om eleverna och ämnena gynnas - ämnesintegrera : Lärares perspektiv på ämnesintegrering mellan idrott och hälsa och samhällskunskap

Andersson, Jonathan January 2018 (has links)
No description available.
78

Estetiska lärprocesser i matematiken : En fallstudie om estetiska uttryckssätt som undervisningsmetod

Salavatova, Dinara January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka en lärares syn på estetiska uttryckssätt som undervisningsmetod i matematiken och hur metoderna tillämpas i praktiken. Vidare studeras elevperspektivet på estetiska uttryckssätt och jämförs med lärarperspektivet. Studien utförs i en årskurs 4, i vilken matematiklektioner observeras och kvalitativa intervjuer genomförs med läraren samt några elever. Vidare elevperspektiv kompletteras med elevenkäter som hela klassen besvarar. Resultatet av studien visar att läraren anser att det är viktigt för eleverna att vara med i en aktiv lärprocess där de är kreativa och sätta ord på sina kunskaper med alla sinnen. Majoriteten av eleverna anser att estetiska uttryckssätt är roligt och att kunskapen lagras i minnet. Slutsatsen är att läraren och eleverna har en hel del gemensamma uppfattningar om att estetiska uttryckssätt är tidskrävande, men att de bidrar till ett lustfyllt och meningsfullt lärande i vilken eleverna ges möjlighet att lära på ett djupare plan.
79

Att räkna potatisar, arean på en gitarr och matematiska tygkunskaper – eller? : En studie om ämnesintegrerat arbetssätt inom matematikundervisningen

Arturson, Marina January 2020 (has links)
Som blivande lärare behöver man kunskap inom olika undervisningsmetoder, insyn i lärarkollegors erfarenheter och med forskning som grund. Syftet med den här undersökningen har varit två huvudsakliga frågeställningar; i vilken utsträckning används ämnesintegrerat arbetssätt inom matematikundervisningen och vilken är den allmänna synen och erfarenheterna bland matematiklärarna i de utvalda skolorna. Resultatet av enkätundersökningen och intervjun har analyserats för att se på vilket sätt det hänger ihop med resultatet av tidigare forskning. Sammanfattningsvis har resultatet visat att flera matematiklärare använder sig av ämnesintegrerat arbetssätt i sin matematikundervisning. Den allmänna synen på arbetssättet är överlag positivt och att det har flera fördelar. Ett ämnesintegrerat arbetssätt anses motiverande för eleverna och bidrar till ökad förståelse inte minst för de med särskilda svårigheter. Den största nackdelen med undervisningsmetoden tycks vara tidsaspekten. Det administrativa arbetet är en stor utmaning för läraren och det saknas tid för planering.
80

Ämnessamspel – nyttigt eller onödigt? : En intervjustudie om bildlärares erfarenheter vid ämnesintegrerad undervisning

Paananen, Satu January 2019 (has links)
Ämnesintegrering innebär att två eller flera skolämnen inleder ett samarbete kring ett tema eller ett problem. Undervisningsmetoden är känd sedan början av 1900-talet, men har fått ny uppmärksamhet på senare tid. Våren 2019 genomförde jag en litteraturstudie i ämnet som fokuserade på hur de didaktiska frågorna togs upp i studier om ämnesintegrering i bildämnet. Resultatet visade att elevernas lärande i de teoretiska ämnena gynnas av samarbete med bildämnet. Brist på studier som fokuserade på elevernas lärande i bildämnet fick mig att genomföra denna studie. Studiens syfte var att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar bildlärare ser i ämnesintegrering som undervisningsmetod samt lärarnas tankar om metodens inverkan på elevernas lärande i bild. Sex bildlärare som i huvudsak hade arbetat inom högstadiet svarade på intervjufrågor via e-post. Svaren analyserades genom att likartade utsagor fick forma kategorier som sedan tolkades både som enstaka uttryck och som helhet. Slutligen diskuterades resultaten i ljuset av kursplanerna och tidigare forskning. Studiens huvudsakliga resultat var att bildlärarna såg många möjligheter i ämnesintegrerade undervisningsmetoder. Bland annat förstår eleverna sambandet mellan skolämnena, får ett helhetsperspektiv, kan koppla undervisningen till samhällsfrågor samt sparar tid och har kul. Bildämnets innehåll kan utan problem kombineras med andra ämnen menade lärarna. Utmaningar som hittades var att både planering och genomförande av samarbete kräver tid, engagemang och schemaanpassning från lärarna. Några lärare kände oro över att bildämnet skulle reduceras till verktyg för det andra ämnet. Lärarna ansåg för det mesta att metoden gynnar elevernas lärande i bild. Lärarna angav många exempel av erhållna kunskaper som kunde anknytas till bildämnets kursplaner. Studiens slutsats är att de deltagande bildlärarna ser positivt på ämnesintegrerade undervisning trotts utmaningarna och tror att metoden främjar elevernas lärande i bild på många sätt.

Page generated in 0.1032 seconds