Sammanfattning Inledning: I förskolans uppdrag lyfts vikten av såväl estetiska uttrycksformer som naturvetenskap i förskolan och att alla barn ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom dessa ämnen. Tidigare forskning visar också att naturvetenskap i kombination med estetiska uttrycksformer bidrar till en lekfull undervisning med ett varierat innehåll och att det resulterar i ett större naturvetenskapligt lärande hos barnen. Dock tycks det vara en brist på forskning inom ämneskombinationen naturvetenskap och estetiska uttrycksformer. Syfte: Syftet med studien är att skapa större kunskap om ämnesintegrering när det handlar om naturvetenskap i relation till estetiska uttrycksformer i förskolan. För att avgränsa studien valdes två frågeställningar som behandlar vilken attityd förskollärare beskriver att de har till naturvetenskaplig undervisning i förskolan samt hur förskollärare resonerar övergripande om ämnesintegrering och mer specifikt om ämnesintegrering med estetiska uttrycksformer som ett medel för naturvetenskaplig undervisning. Metod: I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från olika förskolor för att samla in studiens data. Intervjuerna transkriberades och den information som var relevant utifrån vår studie analyserades och sammanställdes till ett resultat. Det sociokulturella perspektivet och dess centrala begrepp användes som analysverktyg i resultatet. Resultat: Genom våra intervjuer har det framkommit att förskollärarna har en positiv attityd till naturvetenskap och att denna attityd påverkar barnens intresse för ämnet. Vidare har det framkommit att förskollärarna ofta arbetar ämnesintegrerat i förskolan och att de estetiska uttrycksformerna används för att skapa en lustfylld och konkret undervisning i naturvetenskap. Resultatet presenteras i två avsnitt. Det första avsnittet är attityd till naturvetenskap och avgränsas med underrubrikerna: förskollärarens naturvetenskapliga intresse smittar av sig på barnen, förskollärarens bristfälliga kunskaper i naturvetenskap samt förutsättningar behövs. Det andra avsnittet är ämnesintegrering för att stärka undervisning och upplevelser och det avgränsas med underrubrikerna: alla ämnen går att integrera, att undervisa i naturvetenskap med hjälp av olika estetiska uttrycksformer, estetiska uttrycksformer konkretiserar naturvetenskapen, estetiska uttrycksformer stödjer naturvetenskapliga upplevelser samt estetiska uttrycksformer gör naturvetenskapsundervisningen roligare

Utifrån ett personligt intresse och bristande forskning kring skolmusikal uppstod idén om att ta reda på hur andra lärare arbetar med skolmusikal. Syftet med studien är därmed att fördjupa kunskap om att arbeta med skolmusikal. Undersökningen är kvalitativ och baserad på intervjuer av fem personer med erfarenhet av skolmusikal. Fyra av de intervjuade är lärare från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Den femte var tidigare elev till en av de intervjuade lärarna. Informanternas svar har analyserats och diskuterats utifrån ramfaktorteori, styrdokument och tidigare forskning inom området. Något som arbetet resulterat i är hur olika ramfaktorer påverkar arbetet med skolmusikalprojekt och att dessa ramar skiljer sig mellan skolor och stadier. Andra resultat som framkommit är vilka faktorer skolmusikal för med sig, hur vissa skolor skapat traditioner inom skolmusikal, vilka motgångar som de stött på och aspekter som är viktiga att ha i åtanke vid skolmusikalprojekt.

Syftet med denna kvalitativa studie är att synliggöra på vilkasätt ämnessamspel förekommer i musikalundervisning på kulturskolor. Studien baseras på tvåsemistrukturerade gruppintervjuer med lärarlag som arbetar med musikal på kulturskolor iSverige. Gruppintervjuerna har analyserats utifrån ett maktperspektiv och fyra kategoriseringarav ämnessamspel. Studiens resultat visar hur det i musikalundervisningen på kulturskolornafrämst förekommer ett förenande ämnessamspel, men även ett delvist sammankopplandeämnessamspel. Hjälpande och omskapande ämnessamspel förekommer i särskildaundervisningssituationer och det finns en strävan hos lärarna att bedriva undervisning därförenande ämnessamspel förekommer. Det finns ett samband mellan ämnesgränser ochmaktförhållanden. Maktförhållanden utjämnas i samband med att ämnesgränserna upphör, ochär därför påtagligt i hjälpande och sammankopplande ämnessamspel, men inte i förenande ochomskapande ämnessamspel.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har också studerat om det finns några samband mellan lärares uppfattningar om matematik och deras användning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare som i olika utsträckning arbetar tematiskt. Lärarna arbetar i årskurs fyra och fem. Resultatet i vår undersökning visar att lärarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gå till spelar roll för i vilken utsträckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning.

Sexualitet, samtycke och relationer ska sedan hösten år 2022 integreras i all undervisning i skolan. Sedan år 2011 har Skolverket i det centrala innehållet i historia dessutom poängterat att undervisningen i historia ska beröra olika perspektiv utifrån bland annat kön, sexualitet och etnicitet. Trots detta saknas det tidigare forskning om sexualitet, samtycke och relationer i relation till historieämnet.  Detta arbete har således syftet att undersöka hur gymnasielärare i historia uppfattar de nya direktiven samt dess relevans för historieämnet. Syftet är även att undersöka hur lärarna fått information och kunskap om de nya direktiven. Dessutom undersöker studien de möjligheter historielärarna ser med undervisning om detta, samt vilka metoder och vilket stoff som kan inkluderas i undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Arbetet utgår från en fenomenologisk teori där den didaktiska triangeln samt teori om historisk empati används som ett teoretiskt analysverktyg för att besvara frågeställningarna. Insamlingen av data har skett genom kvalitativa intervjuer med fem historielärare som undervisar på gymnasiet.  Resultatet från studien visar att lärarna upplever att de nya direktiven är relevanta i historieämnet och för skolans styrdokument samt i relation till elevers intresse och behov. Studien belyser dessutom att samtliga lärare hört om direktiven men att de i varierande grad fått information och kunskap från skolorganisationen. Resultatet visar även att lärarna undervisar om sexualitet, samtycke och relationer i historieämnet men i varierande utsträckning och med varierande metoder och stoff. Dessutom synliggör studien att ämnet sexualitet, samtycke och relationer är en möjlig ingång för att öka elevers historiska empati.

I denna licentiatuppsats undersöks elevers arbete med film som en kommunikativ resurs. Två klassers ämnesintegrerade verksamhet i bild och samhällskunskap i grundskolans år 6 studeras. Arbetet genomfördes under valrörelsen hösten 2003 inför Sveriges folkomröstning om EMU. Nitton videofilmer samt elevernas muntliga berättelser om filmarbetets förutsättningar och arbetsprocess har studerats med en etnografisk ansats. Studiens teoretiska ram utgörs av en kombination av multimodala perspektiv, sociokulturella teorier och bidrag från det tvärvetenskapliga fältet visuella kulturstudier. I elevernas filmproduktioner iscensätts en rad lärprocesser i relation till skolans kunskapsmål och elevernas bildvärld. För eleverna i studien utgör populärkulturella referenser tillsammans med deras egna vardagliga erfarenheter, grunden för de förhandlingar och val som formats inom undervisningens ramar. Kön visar sig utgöra en avgörande faktor för hur eleverna valt att representera och kommunicera arbetets ämnesinnehåll. Uppsatsen vänder sig till läsare som är intresserad av elevers bildarbete i en skolkontext, estetiska lärprocesser, film– och mediepedagogik, multimodalitet, didaktik och pedagogik.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett ämnesöverskridande arbete på industriprogrammet med inriktning mot Träteknik.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ämnesöverskridande arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur arbetslaget, som består av fyra lärare, på ett industriprogram såg på ett sådant arbete. Jag har även intervjuat platschefen för att få skolledningens syn på ämnesöverskridande arbete.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att förutsättningarna finns för ett ämnesöverskridande arbete. De jag intervjuade såg positivt på möjligheterna för ett ämnesöverskridande arbete. De hinder respondenterna såg har med tid och samordning att göra. Lärarna och platschefen är alla överens om att det ger eleverna en helhetssyn på lärandet och gör dem mer motiverade

I vårt arbete har vi haft två syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt där frågan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte där fokus låg på problem i processen när vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt område förståeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga område vi valt att göra förståeligt är: ”Vad är jord och var kommer den ifrån?”. Undervisningsmaterialet vi tillverkat består av sex handdockor, Cd-skiva innehållande sex sånger med tillhörande text- och ackordhäfte och en sagobok.Med projektredogörelsen vill vi åskådliggöra hur vi i förskolan och skolan kan arbeta multimodalt med elever. Under vår verksamhetsförlagda tid ute i olika skolor har vi sett brister på sådana arbetssätt, samt inte funnit undervisningsmaterial som berör vårt utvalda område. Utifrån litteratur, teorier och stöd i Lpo 94, samt egna erfarenheter har vi lyckats göra ett undervisningsmaterial, som vi har producerat själva. Fokus för examensarbetet har legat på vår egen process i tillverkningen och barns lärande utifrån estetiska läroprocesser. Vår förhoppning med arbetet är att göra ett naturvetenskapligt område förståeligt med ett kreativt undervisningsmaterial, som ger plats för möjligheter att lära på ett multimodalt vis. Vi har även fått chans att testa materialet ute i verksamheten och ser möjligheter att utveckla det vidare.

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie om tre lärare i Sydsveriges syn på svenska A, syn på svenska som ämne, hur de uppfattar att deras undervisning konkret ser ut; vad de prioriterar samt vad det är som påverkar deras val av innehåll. Examensarbetet bygger på intervjuer som vi placerar in i ett större sammanhang genom att koppla dem till tidigare forskning om olika syn på ämnet svenska. Undersökningens resultat korrelerar till stor del med tidigare forskning och visar på att det finns stora skillnader i hur svenskundervisningen i svenska A kan se ut idag. Vi har i vår intervju hittat belägg för att innehållet i kurserna kan påverkas av många olika faktorer där skolkulturen, lärarens kunskapssyn samt uppfattning om eleverna är de viktigaste.

Denna uppsats handlar om att använda bild som uttrycksform i teoretisk undervisning. Syftet var att undersöka hur pedagoger i skolår 1-6 använder bild som uttrycksform i ämnena historia och matematik. Vi var intresserade av att försöka urskilja vilka förhållningssätt till bild som uttrycksform, som kunde förekomma på vår observationsskola. Uppsatsen bygger på, förutom litteraturstudier, en undersökning utifrån metoderna kvalitativ observationsanalys och strukturerad intervju. Resultatet presenterar vi i en redogörelse, där bild och text jämställs som betydelsebärande komponenter. Bild som uttrycksform är ett mångfacetterat begrepp, och dess användning i undervisningen påverkas av en rad faktorer. Pedagogernas kompetens och skolans ekonomiska förutsättningar har stor betydelse. Om bild som uttrycksform används även i teoretiska skolämnen, ser vi en möjlighet till ett ökat estetiskt medvetande om undervisningsinnehållet, hos både pedagoger och elever. Vi har genom vår undersökning kunnat se, att de pedagoger vi har varit i kontakt med, alla arbetar med bild som uttrycksform i någon utsträckning. De svarar dessutom samstämmigt nej på frågan om de kunde tänka sig någon undervisningssituation där bild inte passar in. Dessa pedagogers positiva inställning till trots, blir vår slutsats från denna undersökning, att det behövs ytterligare medvetenhet och kunskap om att arbeta med bild i olika sammanhang, för att göra denna uttrycksform till ett kommunikativt redskap fullt ut.