Avsikten med denna studie har varit att analysera Sveriges 19 lärosätens kursplaner för ämnet svenska i årskurs 4–6 samt jämföra dessa med lgr11s läroplan. Studien syftar till att belysa hur ämnet svenska framställs i kursplaner på svenska lärarutbildningar med inriktning mot årskurs 4–6 i grundskolan, samt till att analysera förhållandet mellan dessa kursplaner och kursplanen i svenska (Lgr11) med avseende på det ämnesinnehåll som beskrivs. De frågeställningar som besvaras i studien är följande: 1.    Hur är svenskkurserna på landets lärarutbildningar organiserade med avseende på struktur, innehåll och poäng, samt vilka olika typer av läroplaner går det att urskilja i de olika kursplanerna?  2.     Vilka motsvarigheter till det centrala innehållet för årskurs 4–6 finns i lärosätenas kursplaner i ämnet svenska? Förekommer andra innehållspunkter eller saknas punkter som finns i Lgr11?  3.   Var ligger ämnets tyngdpunkter och vilka ämneskonceptioner går att identifiera i de olika kursplanerna?  Läroplansteori är en central utgångspunkt för detta arbete. Den handlar om hur innehåll, mål och metodik implementeras i läroplaner för att forma elever efter samhällets grundtankar, bland annat om vad som är av vikt i utbildningen. Det går att urskilja olika typer av läroplaner som alla lägger olika vikt på de delar som ska tillsammans utgöra en fullständig plan för elevers undervisning. De läroplanstyper som har använts i analysen för att besvara fråga 1 är: innehållsbaserad, processfokuserad, målstyrd och resultatfokuserad. Dessa fyra jämförs med de 19 lärosätenas kursplaner för att få fram vilken typ som varje kursplan efterliknar mest.  Begreppet ämneskonceptioner används för att förklara hur ämnet svenska kan uppfattas på olika sätt. Det finns främst fyra olika synsätt på hur man kan tolka ämnet och dess mening i utbildning. Svenska som ett färdighetsämne innebär att eleverna skall lära sig den formella tekniken inom delområden för ämnet. Svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne innebär att kulturarvet ses som centralt för ämnet och den tredje ämneskonceptionen är svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne, vilket innebär att man utgår från elevernas förutsättningar och erfarenheter när man designar undervisningen. Svenska som ett demokratiämne innebär att svenskämnet ses som ett demokratifostrande ämne som skall bidra till att alla elever kan delta i samhället på lika villkor. För att besvara första delen av fråga 1 användes en tematiskt innehållsbaserad textanalys för att skilja på de strukturer som de 19 kursplanerna innefattar samt ta reda på hur många poäng kurserna ger och vilka avsnitt de består av. För att besvara fråga två och tre utfördes en etnografisk innehållsanalys.  Resultatet av den första frågeställningen, hur ser strukturen ut och vilka typer går att urskilja, pekar mot att kursplanerna skiljer sig från varandra, där de flesta lägger större vikt på mål än vad de gör på bedömning. Vilka läroplanstyper som främst går att sammankoppla till kursplanerna är den målfokuserade, efter det den processcentrerade och de läroplaner som framkommer minst ur analysen är den resultatcentrerade samt innehållscentrerade.  Ur analysen som utfördes för att besvara de två sista frågeställningar framkommer det att de centrala delar som går att finna i läroplanen även tas upp i kursplanerna, men med vissa undantag där avsnitt inte är framskrivna av ett lärosäte, som annars används i Lgr11. Majoriteten av kursplanerna har spår av alla ämneskonceptioner, men synen att ämnet svenska är ett erfarenhetsdemokratiskt ämne och svenska som ett demokratiämne är främst representerade och svenska som bildningsämne som är den minst vanliga. Resultaten gällande de vanligaste kursplanerna på grundlärarutbildningen 4–6, går att koppla samman med vad Benita Berg (2014) i sin studie redovisar, vilket är att ett av de viktigaste ändamål med lgr11 är att eleverna uppnår målen och därför är de ofta explicit uttalade. Sedan hur eleverna gör det i förhållande till bestämda metoder och explicit innehåll är inte lika tydliga (Berg, 2014). Däremot så är innehållet i lgr11 mer bestämt än i majoriteten av kursplanerna. Vad som främst framkommer utav denna studie är att lgr11 bidrar till att lärare har en bred grund att stå på då det kommer till hur den planerar och utför undervisning. Det finns däremot mycket fritt handlingsutrymme som läraren får, målen är ofta konkreta men innehållet och metoderna är ofta öppna för egen tolkning. Detta är även något som går att finna i de 19 kursplanerna men då ofta med ännu färre strikta ramar.

I dagens digitaliserade och globaliserade värld möter våra elever en tid där kompetensen av att kunna läsa är av största vikt för att kunna delta och medverka i samhället. Internationella studier som PIRLS visar att läskompetensen är god hos svenska elever men att läsmotivationen, lusten att läsa är i botten. Syftet med denna studie är att finna svar på vilka faktorer som kan påverka elevers läsmotivation. Studiens empiri bygger på 17 utförda en-till-en intervjuer. Intervjuerna utfördes på fyra olika skolor där elever från årskurserna fyra, fem och sex medverkade. Resultaten och således svaret på studiens frågeställning gällande vilka faktorer som kan påverka elevers läsmotivation, visade att elever föredrar att få göra egna val angående sin läsning. Valen var kopplade till personliga preferenser gällande genre samt var, när och hur länge eleven förväntades läsa. Eleverna betonade även sin brist på läsmotivation när de upplevde texter som var för långa eller på för hög nivå. Av resultaten gjordes slutsatsen att elever behöver få möjlighet till att göra val och kunna påverka vad, hur och när de ska läsa, vilket lärare bör ta i beaktning. Lärare behöver även kompetens vad gäller att hjälpa eleverna finna rätt nivå på text och vara medveten om att en mindre van läsare kan finna längre texter omfattande. Dessa faktorer kan upplevas ansträngande vilket gör att böcker med bilder ger eleven en möjlighet till andrum.

Studien avser att presentera och tolka de resultat vi har fått in gällande lärares uppfattningar om grannspråksundervisning i svenskämnet. Syftet med studien är att undersöka om lärare i praktiken skapar förutsättningar i grannspråksförståelse och i vilken utsträckning grannspråk undervisas i svenskämnet. Den lärandeteori som operationaliseras i vår studie är det sociokulturella perspektivet. Anledningen till det är att det är den teori som genomsyrar den svenska grundskolans läroplan. Vi har i vår undersökning samlat in data via intervjuer med lärare som undervisar i svenskämnet i årskurs 4-6, kombinerat med enkät. Datainsamlingsmetoden är både kvalitativ och kvantitativ då användningen av data svarar mot både ett kvantitativt och ett kvalitativt intresse. Det framgår av tidigare forskning att grannspråksundervisning i skolorna inte prioriteras i förhållande till övriga moment inom svenskämnet i årskurs 4-6. Flertalet av de undersökningar som gjorts visar att grannspråksundervisning förekommer mycket sällan i de svenska skolorna. Resultaten av forskningsgenomgången visar dessutom att svenskarna får mindre grannspråksundervisning jämfört med danskarna och norrmän. Av vår insamlade data från vår undersökning framgår det emellertid att majoriteten av våra informanter undervisar i grannspråk i svenskämnet. Däremot framgår det inte hur stor del av svenskundervisningen grannspråk tar, utspritt på åk 4-6. Med det menar vi att det var otydligt om lärarna undervisar i grannspråk under alla tre årskurserna, eller ett visst antal lektioner under en termin. Det hade därmed varit intressant att undersöka om det skiljer sig åt mellan flera lärare ute i landet.

Denna studie syftar till att upptäcka mellanstadieelevers läsengagemang av skönlitteratur i svenskundervisningen. Studiens fokus ligger på lärares erfarenheter av och elevers inställning till läsning utifrån ett genusperspektiv. Vidare uppmärksammas lärares val av metoder i undervisningen för att skapa engagemang i läsningen. Studiens teoretiska utgångspunkter är en kombination av Reading Engagement Theory (Guthrie m.fl., 1996) och Expectancy Value Theory (Kuhn m.fl., 2022) som erhåller kunskaper om faktorer som påverkar läsengagemang. En ytterligare teoretisk utgångspunkt är teorin om lärarkognition (Öztürk, 2021) som berör hur lärares värderingar, kunskaper, tänkande och erfarenheter påverkar deras didaktiska arbete. Insamlade data består av enkätsvar från 65 mellanstadieelever och transkriberingar från semistrukturerade intervjuer med tre svensklärare på mellanstadiet. Studiens kvantitativa data presenteras i form av diagram. Den kvalitativa datan analyseras genom en teoridriven tematisk analys. Resultatet i studien visar inga större skillnader i flickors och pojkars läsning. Däremot uppger lärarna att eleverna generellt läser mindre i böcker idag än för några år sedan. Vidare visar resultatet att samtliga lärare arbetar aktivt med att skapa läsengagemang, där exempelvis konsten att välja rätt bok och uppmuntrande samtal om läsning ingår. Emellertid påverkas lärarnas arbetsmetoder och val av böcker av deras tidigare erfarenheter och kunskaper. En slutsats i studien är att flickors och pojkars läsengagemang inte skiljer sig lika mycket som tidigare studier inom området antyder men att flickor och pojkar läser i skilda sammanhang och för olika syften. En ytterligare slutsats är att de under de senaste åren skett en förskjutning från läsning i böcker till läsning på digitala plattformar.

Värdegrunden genomsyrar läroplanen och skolans uppdrag är att förmedla värderingar och forma goda demokratiska samhällsmedborgare. Denna studie syfte är att ta reda på hur lärare arbetar med värdegrundsundervisning, hur de synliggör den för eleverna samt vad lärarna själva har för syn på värdegrundsundervisningen i åk 4-6. Studien baseras på både kvantitativ och kvalitativ metod där enkäter och intervjuer gjorts och analyserats. I studien framkommer att värdegrundsundervisningen är viktig och något som ska genomsyra all undervisning och hela lärarens uppdrag. Enligt resultatet framkommer det både hur läraren arbetar med värdegrunden och hur de synliggör den för eleverna samt vilka hinder som kan finnas i att få eleverna att förstå hur man ska agera efter människans lika värde. För att värdegrundsundervisningen ska fungera är det viktigt att läraren har goda värderingar och handlar efter dessa. / <p>Godkännande datum: 2022-06-08</p>

I följande studie utreds det informella chattspråket och det formella standarskriftspråket i elevarbeten hos elever i åk 4–6. Förutom att utreda om och vilka chattspråksord som förekommer utreds också elevers språkliga medvetenhet kring kodväxling mellan språkbruken. Vidare har även genusskillnader i användandet av chattspråk och standardskriftspråk utretts. Studien har utgått ifrån en deduktiv teori där hypotesen om att eleverna använder chattspråksord men med god medvetenhet om kodväxlingen. Ytterligare en hypotes om att pojkar använder chattspråksord i högre utsträckning ställs. Både bakgrund och tidigare forskning stärker dem hypoteser som ställts. Undersökningen genomfördes med hjälp av en trianguleringsmetod där fem lärare inom svenskämnet intervjuats med en semistrukturerad intervju och 50 elever har genomfört en digital enkät. Resultatet har analyserats med stöd i det sociokulturella perspektivet, den proximala utvecklingszonen samt genussystemet. Resultatet i studien stärker de hypoteser som ställdes i början av studien med den enda skillnaden om att pojkar visar sig bli något duktigare inom engelska och därför ifrågasätts äldre normativa föreställningar med förankring i genussystemet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar att de bäst stimulerar elevernas intresse och motivation för matematik i skolår 4-6. Tidigare forskning visar att elevers bristande motivation för matematiken blir tydlig i skolår 4-5. Vi vill således undersöka hur lärare, som undervisar eller har undervisat i skolår 4-6, arbetar/arbetade för att bibehålla elevernas intresse och motivation för ämnet. I denna studie presenteras fem matematiklärares uppfattningar om hur de gör för att entusiasmera och engagera sina elever. För att besvara studiens frågeställning valde vi att intervjua samtliga av dessa lärare. Utöver det har vi använt oss av bland annat litteratur som behandlar begreppet motivation samt forskning från tidigare studier som tar upp vår forskningsfråga.Resultatet av vår undersökning visar att samtliga lärare anser att det ska finnas variation i undervisningen samt att undervisningen bör utformas efter varje individs förutsättningar. Alla lärare ansåg sig vara en stor motivationskälla i elevers lärande samt att deras inställning till ämnet påverkade eleverna markant. Studiens resultat har gett oss mer djupgående kunskaper inom ämnet, vilket vi, i egenskap av blivande matematiklärare, kommer att dra lärdom utav när vi kommer ut i verksamheten.

Språket är människans främsta redskap för att lära och tänka och som lärare har man som uppgift att ge särskilt stöd till elever med svårigheter, samt låta elever uppleva olika uttryck för kunskap (Skolverket 2011). Trots att elever ska få möta olika uttryck för kunskap och trots att forskare såsom Jerome Bruner (1915-2016) och Peter Gärdenfors (född 1949) betonar berättandets betydelse för minne och lärande, dominerar läroboken och den förklarande faktatexten som kunskapsförmedlare i ämnesundervisningen. Denna studie har som syfte att skaffa fördjupad förståelse för berättande och förklarande text i förhållande till minnet, samt elevernas förhållningssätt. I undersökningen deltog fyra klasser i årskurs 6 från två skilda skolor och kommuner. Eleverna fick svara på en enkät, samt läsa fyra texter varav två berättande och två förklarande och med olika innehåll varefter de fick svara på frågor utifrån texterna. Resultatet visar att eleverna är skolade i de dominerande attityder kring lärande och menar att berättande texter är mer lustfyllt att läsa än förklarande men att dessa är viktigare att läsa för att tillägna sig ny kunskap. Majoriteten av eleverna menade sig också föredra förklarande för att tillägna sig ny kunskap. Dock visade resultatet att det inte går att utläsa någon tydlig skillnad mellan att läsa och minnas innehållet i förklarande- respektive berättande text, samt att minnas innehållet en vecka senare. Resultatet visar på att det finns fördelar med att kombinera texttyperna för att ge eleverna en större textvariation och tilltala olika elevers intresse och lärande.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur matematiklärare i årskurs 4–6 uppfattar och tänker om dialogiska drag. Dialogiska drag innebär att läraren skapar tillfällen där eleverna tillåts diskutera innehållet i matematiken. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som erhåller insikter i lärarnas perspektiv rörande deras tankar och uppfattningar kring dialogisk undervisning. Resultatet analyseras med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av fyra grundläggande mål som bör uppfyllas för att genomföra givande dialogisk undervisning. Det kartlägger vilka mål lärarna strävar mot och i vilken utsträckning, samt vilka dialogiska drag de tillämpar för att uppnå dessa mål. Resultatet belyser att vissa mål uppnås i större utsträckning än andra, samt de fördelar, utmaningar och förutsättningar som identifieras med dialogbaserad undervisning.