31 |
Representationer inom matematik : En studie utifrån elevperspektiv i årskurs 2Kanj, Rojin January 2022 (has links)
Matematiken lyfts av olika former av representationer. Samtliga representationer som används av elever inom matematikundervisningen är i grunden baserat på de fem olika representationsformer. De fem representationsformerna kommer i form av bilder, ord, situationer, symboler och laborativt material. När elever använder representationer inom de olika formerna, växlar de emellan de olika representationerna för att kunna tolka och lösa problemlösningsuppgifter. Studiens syfte är att införskaffa djupare förståelse, för elevernas varierande tillvägångsätt vid användning av representationer vid lösningar av problemlösningsuppgifter. Denna kvalitativa studie vill synliggöra de olika sätt som representationerna framkom när elever löste matematiska problemuppgifter. Dessutom de olika sätt eleverna utnyttjade olika representationer och hur de växlade emellan dem i sin lösningsprocess. Det var sammanlagt 12 deltagande och de kom från en klass inom årskurs 2, i en F-9 grundskola. Data samlades in genom eget framtaget test, semistrukturerade intervjuer och observationer. Datainsamlingen analyserades genom att testet rättades, intervjuerna transkriberades och observationens anteckningar lästes igenom. Två tydliga kategorier synliggjordes under analysen och utifrån de skapades två grupper. Resultat visade hur elever tycks hade valt att utgå utifrån den representation som de upplevde vara sig mest självsäker inom. Den ena var de elever som hade valt att utgå från den representationen i bildform för att sedan växla till en annan representation. Den andra gruppen hade de elever som utgick från representationen i symbolform för att sedan växla till en annan representation. Avslutningsvis kom studien fram till att elever som under sin matematikundervisning får arbeta med olika former av representationer, får bättre förutsättningar vid hantering av problemslösningsuppgifter som de bemöter inom deras matematikundervisning.
|
32 |
Vikten av avkodning : Några F-3-lärares uppfattningar om avkodning och avkodningssvårigheter / The Importance of Decoding : A Study of Some Elementary School Teachers’ Perception of Decoding and Decoding DifficultiesAhlner, Boel, Johnsson, Annika January 2023 (has links)
Sammanfattning/Abstract Ahlner, Boel och Johnsson, Annika (2023). Vikten av avkodning[KL1] [BA2] – Några F-3-lärares uppfattningar om avkodning och avkodningssvårigheter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om några F-3-lärares uppfattningar om avkodning och avkodningssvårigheter. Studiens f[KL3] [BA4] rågeställningar lyder: - Hur ser lärarnas uppfattningar om avkodning ut? - Hur ser lärarnas uppfattningar om avkodningssvårigheter ut? - Hur ser lärarnas uppfattningar om sin utbildning och fortbildning inom avkodning och avkodningssvårigheter ut? Teori Denna studie tar sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP). Metod En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer. Empirin utgörs av intervjuer med sex stycken F-3-lärare, vilken har bearbetats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet har speglats mot de teoretiska begrepp samt den litteratur och tidigare forskning som använts i studien. Resultat Resultatet visar att de intervjuade F-3-lärarna tycks besitta grundläggande kunskap om avkodning och avkodningssvårigheter. Lärarna förefaller arbeta utifrån sina förutsättningar för att alla elever ska kunna ta till sig av undervisningen. Dessutom verkar lärarna måna om att elever som har avkodningssvårigheter ska få tillräcklig stöttning i sin lärmiljö. Samtidigt visar resultatet att lärarna tycks behöva mer kunskap för att ge en fullgod undervisning i avkodning samt för att avhjälpa avkodningssvårigheter. Lärarna förefaller medvetna om detta eftersom majoriteten av dem hade önskat mer av sin utbildning samt önskar mer fortbildning inom området. Om den här önskan hade kunnat tillgodoses hade möjligheten att förebygga avkodningssvårigheter med stor sannolikhet ökat. Specialpedagogiska implikationer Ett antal specialpedagogiska implikationer lyfts i denna studie. Dels skulle de intervjuade lärarna behöva mer kunskap om avkodning och avkodningssvårigheter. Det handlar bland annat om att kunna ge strukturerad undervisning till hela klassen för att alla elever ska kunna befästa avkodningen, och att kunna identifiera avkodningssvårigheter och dess orsaker. När elever uppnår ett flyt i läsningen så avlastas arbetsminnet vilket gör att de kan fokusera på innehållet. I lärarnas arbete med att utöka sina kunskaper innehar speciallärare med språk-, skriv- och läsinriktning en viktig roll som kunskapsförmedlare. Dels skulle skolans förebyggande arbete behöva utvecklas så att avkodningssvårigheter kan avhjälpas i större utsträckning. Detta eftersom resultaten visar att det finns utmaningar i att sätta in tidiga insatser. Genom att speciallärare agerar handledare till och bollplank åt lärarna skulle fler lärare på egen hand kunna upptäcka elever i svårigheter. Därigenom skulle insatser kunna sättas in tidigare vilket hade hjälpt elever i svårigheter att lyckas i skolan.
|
33 |
”Oj högläsning är mycket!” –Lärarperspektiv på arbetet med högläsning i årskurs f–3Karlsson, Johanna January 2020 (has links)
Det här är en kvalitativ uppsats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Syftet är att ta reda på hur fyra lärare i årskurs f-3 ser på högläsning av skönlitteratur och på sitt eget arbete och undervisning med det. Uppsatsen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och lässtrategier baserade på undervisningsmodellen Reciprocal Teaching. I studiens resultat framkommer det att lärare ser sig själva som läsande förebilder. Det framkommer även att högläsning ses som ett arbetssätt som enar och samlar klassen, där de kan hjälpas åt och lära tillsammans. Med högläsningen vill lärarna öka elevers motivation och läsintresse och hjälpa dem att komma in i den läsande världen. De arbetssätt som lärarna främst använder under läsningen handlar om att förutspå vad som hända skall, ställa frågor till texten och koppla det till elevernas egna liv och vardag. Dels visar analysen att lärarnas tankar och arbetssätt har stöd i ett sociokulturellt perspektiv på lärande och dels visar analysen att lärarnas arbete med lässtrategier har stöd i Reciprocal Teaching.
|
34 |
Läsmotivationens betydelse för läsutvecklingen : Litteraturstudie om sambandet mellan elevens läsmotivation och läsutveckling i åk F-3 / The importance of reading motivation for reading development : Litterature study on the connection between the student's reading and reading development in grades F-3Abazi, Hidajete, Eriksson, Frida January 2024 (has links)
Litteraturstudien belyser hur läsmotivationen är kopplad till elevers läsutveckling i årkurs F-3 inom ämnet svenska. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om vad som enligt ett urval av tidigare forskning, har en bidragande betydelse för elevers läsmotivation i åldersgruppen 5 till 10 år. Frågeställningar som belyses är följande: Finns det ett samband mellan läsmotivation och läsförståelse? Vilka undervisningspraktiker är bidragande till elevers läsmotivation? Genom en kombination av närläsning och komparativ jämförelse av de vetenskapliga artiklarna identifierades relevant information för litteraturstudiens resultat. Med grund i de vetenskapliga artiklarna visar resultatet att det finns ett samband mellan läsmotivation och läsförståelse. Däremot visar inte resultatet om läsförståelse bidrar till läsmotivation eller om läsmotivation bidrar till läsförståelse. Vidare visar resultatet att differentierade undervisningspraktiker påverkar läsutvecklingen. Resultatet visar även hur lärarens attityd påverkar elevers läsmotivation.
|
35 |
Dialogisk högläsning : En litteraturstudie om dialogisk högläsnings påverkan på språkutveckling hos elever i årskurs F-3 / Dialogic reading aloud : A literature review about the impact of dialogic reading aloud on language development in students in grade F-3Bergman, Frida, Carlsson, Ruth January 2024 (has links)
Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka hur ett urval av tidigare forskning visar hur den dialogiska högläsningen påverkar elevers läsförståelse. Studien är inriktad på att undersöka den dialogiska högläsningens påverkan för elevers språkutveckling och vilka arbetsmetoder som påverkar elevers kognitiva förmågor. Målgruppen för studien är lärare i årskurs F-3 inom ämnet svenska. Utifrån de analyserade vetenskapliga artiklarna konstaterades det att lärare arbetar med dialogisk högläsning på olika sätt och i olika utsträckning, men den tar mindre plats i undervisningen i jämförelse med traditionell högläsning. Det leder till att det påverkar elevers möjligheter till att utveckla samtal om text med resonemang och egna reflektioner. Dialogisk högläsning influerar elevers utveckling av sina kognitiva förmågor men för att elever ska kunna utvecklas behöver lärare tänka på hur undervisningen är planerad. Slutsatsen som kan dras av litteraturstudien är att planerad dialogisk högläsning har en positiv effekt på elevers språkutveckling, inklusive deras läsförståelse. Den dialogiska högläsningen kan utföras på olika sätt för att främja elevers utveckling.
|
36 |
Lärares inställningar till inkludering i praktiken : En kvalitativ intervjustudie om inkludering i SO / Teachers’ attitudes towards inclusion in practiceAndersson, Linda, Wallström, Nicole January 2024 (has links)
Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare skapar en inkluderande so-undervisning som innebär att alla elever ges möjlighet att samspela och delta i undervisning utifrån deras egna förutsättningar. Den sociokulturella teorin och det kritiska perspektivet användes som ett par glasögon i de avslutande delarna av studien. För insamling av empiri användes semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade lärare. Anteckningar och inspelningar analyserades och kategoriserades utifrån teman. Resultaten av intervjuerna visar, för att åstadkomma en inkluderande undervisning, inte bara inom so-ämnena, krävs det att hela skolorganisationen intar ett inkluderande förhållningssätt. För att uppnå detta måste lärarna inneha en positiv inställning till inkludering samt att det bör finnas ett gott samarbete med både vuxna och barn. Olika anpassningar är av vikt för det inkluderande samspelet. Resultaten som framkommer genom intervjuerna och som belyses i de olika kategorierna pekar i riktning mot att lärarna strävar efter en skola för alla där undervisningen ska vara inkluderande, gynnsam och likvärdig. Studiens resultat visar på viktiga aspekter som spelar in för att en skola och dess lärare ska kunna inta ett inkluderande förhållningssätt.
|
37 |
Lässtrategier som främjar läsförståelseutveckling : En litteraturstudie om särskilt framgångsrika lässtrategier som främjar läsförståelseutvecklig hos elever i årskurs F-3. / Reading strategies promoting reading comprehension development : Literature study on particularly successful reading strategies enhancing reading comprehension among students in grades F-3.Norberg, Malin, Sandström, Sofia January 2024 (has links)
Litteraturstudien belyser hur särskilt framgångsrika lässtrategier kan främja elevers läsförståelseutveckling i ämnet svenska i årskurs F-3, samt vad läraren har för roll i undervisningen om detta. Genom en analys av vetenskapliga artiklar har effektiva lässtrategier påvisats och lärarens roll i undervisning om lässtrategier framkommit. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om hur utvalda vetenskapliga artiklar ser på förhållandet mellan lässtrategier och elevers läsförståelseutveckling i svenska i årskurs F-3. Syftet besvaras genom frågeställningarna: Vilka lässtrategier lyfts fram som särskilt framgångsrika för att främja elevers läsförståelseutveckling och vad utmärker dessa? Hur ser sambandet ut mellan lässtrategier och läsförståelseutvecklingen hos läsare som utvecklat läsförståelse i högre respektive lägre grad? Resultatet av studien visar på lässtrategiers positiva inverkan på elevers läsförståelseutveckling. Läraren ska ha en aktiv roll i undervisningen för att stödja eleverna i när och hur de ska implementera och tillämpa lässtrategier för att främja sin läsförståelse. Litteraturstudien visar behovet av att arbeta kontinuerligt med lässtrategier från en tidig ålder för att effektivt stödja elevers läsförståelseutveckling och motverka den nedåtgående trenden som Progress in International Reading Litercy Study (PIRLS) undersökningar visar på. De vetenskapliga artiklarna som analyserats i litteraturstudien samlades in via sökningar i databaser. De insamlade vetenskapliga artiklarna var såväl nationella som internationella.
|
38 |
SPRÅKSTÖDJANDE UNDERVISNING : Lärares erfarenheter av att undervisa språkstödjandeLundström, Anna January 2024 (has links)
De språkliga kraven i skolan är många och i och med att eleverna har olika språkliga förutsättningar och skilda bakgrunder blir detta ett viktigt jobb för dagens lärare. Det finns en stor utmaning i att tillgodose och utveckla alla elevers förmåga. Syftet med denna studie har därför varit att öka kunskapen om lärares erfarenheter av att planera och genomföra språkstödjande undervisning för att stödja elevernas språkutveckling. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex verksamma lärare i F-3 på tre olika skolor. Den insamlade data har analyserats genom en tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att lärarna genomför en välplanerad språkstödjande undervisning som är strukturerad och målinriktad. Lärarna beskriver fördelar och möjligheter med att bedriva en språkinriktad undervisning och det mest betydelsefulla är beskrivningen av hur det gynnar alla elever och inte bara de eleverna med svårigheter. Det framgår att lärarna har en vision om att skolan ska vara inkluderande och tillgänglig för alla. Den största utmaningen benämns vara att den språkstödjande undervisningen är tidskrävande i planerandet såväl som genomförandet. En annan utmaning är elevernas svårigheter som ses som en utmaning av lärarna. Framtida forskning behövs om de utmaningar som arbetet kring språkstödjande undervisning vittnar om.
|
39 |
Arbete med textsamtal i åk F–3 : Grundlärares reflektioner om textsamtal i arbete med olika texttyper / Working with Text dialogue in Grades F–3 : Elementary Teachers' Reflections on Text dialogue for Various Text TypesKodelja, Alice January 2024 (has links)
Studien undersöker om och i så fall hur textsamtal om olika texttyper kan bidra till att fördjupa elevernas läsförmåga. Studien granskar och tar del av grundlärares uppfattningar och tillvägagångssätt för användning av textsamtal. Den tidigare forskning som presenteras betonar vikten av att implementera textsamtal för att förbättra elevers läsförståelse. Det teoretiska ramverk som används i studien är den sociokulturella är den sociokulturella teorin som är grundad av Lev Vygotskij (1978) och Pedagogical Content Knowledge (PCK) där Lee Shulman (1986;1987) är grundaren. Metodavsnittet beskriver den kvalitativa ansats som studien utgått ifrån med semistrukturerade intervjuer och de urval som gjorts. Studien använder sig av en fenomenografisk analysmetod vilket innebär att forskningen som gjorts baseras på olika människors upplevelser och uppfattningar. Resultatet av studien visar att grundskollärare, trots vissa variationer i sina metoder, i huvudsak hanterar textsamtal på liknande sätt över olika ämnen och typer av texter. Detta indikerar att lärarna betraktar textsamtal som en metod för att främja elevernas kunskapsutveckling. Utmaningar med textsamtal framkommer i studien men även att textsamtal är avgörande för att främja elevers intresse för texter och djupare förståelse, vilket i slutändan stödjer elevernas lärande och motivation.
|
40 |
Direktintegrerade nyanlända elever i årskurserna F-3 : En studie om hur klasslärare arbetar språk- och kunskapsutvecklande för att främja elevers lärande / Directly integrated newly arrived pupils in the grades F-3 : A study about how teachers work with language- and knowledge teachingLaskowska, Matilda January 2019 (has links)
I och med flyktingvågen år 2015 kom benämningen nyanlända elever att uppmärksammas inom skolvärlden och svensk forskning. Detta gör att en undersökning inom ämnet blir betydelsefull för att möjliggöra en likvärdig utbildning som främjar språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever. Syftet med denna undersökning är att skapa en tolkning av hur lärare i årskurserna F-3 arbetar för att möjliggöra detta. Ytterligare en fråga som undersökts är vad lärare anser är viktiga förutsättningar för att nyanlända elever ska nå skolframgång. Metoder som används i undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt observationer med fem lärare som undervisar i någon av årskurserna F-3 i skildra delar av Stockholmsområdet. Resultatet i denna undersökning påvisar att lärarna tillämpar genrepedagogik, elever som resurser för varandra samt multimodala verktyg för att främja både språk- och kunskapsutveckling. Det som däremot sällan förekom om lärarna inte hade förutsättningarna för det var stöttning i form av modersmålet samt explicit stöttning från läraren. Vidare kritiseras placeringstypen direktintegrering av lärarna i studien då de menar att det inte finns rätta förutsättningar för dessa elevers behov i en ordinarie klass. Studiens resultat påvisar därmed en avsaknad av kompetens inom området samt att placeringstypen direktintegrering bör vidareutvecklas för att möjliggöra en likvärdig utbildning samt språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever
|
Page generated in 0.0546 seconds