• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 114
  • Tagged with
  • 114
  • 114
  • 114
  • 31
  • 29
  • 29
  • 20
  • 18
  • 18
  • 18
  • 18
  • 18
  • 15
  • 15
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Talfakta : En litteraturstudie om elevers utveckling av talfakta i grundläggande addition och subtraktion / Mastery of Basic Facts : A literacy study on pupils’ development of mastering the basic math facts in addition and subtraction.

Nilsson, Lisa January 2020 (has links)
I matematikundervisningen kommer eleverna under hela sin skolgång att utveckla förmågan att lösa problem. En del av syftet med undervisning i matematik är att hjälpa eleverna gå från att använda konkreta material när de löser problem till att istället använda huvudräkning. Då eleverna ska lösa problem abstrakt i de fyra räknesätten underlättar det om eleverna lärt sig de grundläggande additions- och subtraktionskombinationerna som talfakta. Matematik innebär inte bara att kunna räkna utan också att förstå matematiken som används. En förståelse ökar möjligheten att elever skapar ett intresse för matematik och tilltro till sin egen förmåga. För lärare i matematik är det därför viktigt att konstant reflektera över hur undervisningen möjliggör för elever att generalisera sin taluppfattning. Syftet med denna studie har varit att få kunskap om talfakta inom addition och subtraktion i talområdet 0–10. Utifrån syftet ville jag veta på vilka sätt elever utvecklar talfakta och betydelsen av konceptuell kunskap för utvecklingen av talfakta. Arbetet är en litteraturstudie där internationell matematikdidaktisk forskning sammanställts, analyserats och jämförts. Resultatet visar att forskare förespråkar en talfakta som bygger på en meningsfull memorering där effektiva strategier är ett viktigt verktyg. Vidare framgår det att elever som utvecklat en konceptuell förståelse för addition och subtraktion mer frekvent använde talfakta, var mer flexibla i val av strategier och kunde generalisera sina kunskaper till ett högre talområde.
52

Särskild begåvning inom matematik : Identifieras särskild begåvning genom elevernas prestationer?

Bergqvist, Sara January 2021 (has links)
Läroplanen lyfter att skolan ska ge alla elever rätt att utvecklas på sin individuellanivå. Detta gäller även särskild begåvade elever. Genom att identifiera särskildbegåvning kan eleverna utmanas på rätt nivå, vilket ökar elevernas motivation ochkänsla för skolan. Särskild begåvning kan lätt kopplas ihop med hög prestation aveleven, vilket inte alltid hör ihop. Därför har det i denna studie gjorts en digitalenkätundersökning om hur lärare särskiljer prestation från begåvning samt hur deidentifierar särskilt begåvade elever. Undersökningen skickades ut via sociala medieri grupper med lärare i årskurs F-3. Den insamlade datan analyserades genomdatastyrd kodning. Resultatet visar att lärare anser att prestation och begåvning gåratt särskilja samt att de särskiljer det genom att särskild begåvade elever ofta har enannan arbetsmetod än de högpresterande eleverna samt att de högpresterandeeleverna har sämre förståelse för matematik än särskilt begåvade. Resultatet visarockså att lärarna identifierar särskilt begåvade elever framförallt genom att de visar enbra förståelse för matematiken. Detta visar att elever som visar sin begåvning harstörre möjligheter att identifieras. I studiens avslutande diskussion diskuteras blandannat resultatet i förhållande till studiens teoretiska ramverk, det sociokulturellaperspektivet, och hur ZPD är svår nå för de särskilt begåvade eleverna, om de inteidentifieras som särskilt begåvade.
53

Maktrelationer i skönlitteratur för 6-9-åringar - traditionella eller banbrytande? : En analys av del 1 och del 4 i Handbok för superhjältar ur ett critical literacy-perspektiv

Jakobsson, Emma, Sundbom, Sara January 2020 (has links)
I undervisningen kan skönlitteratur användas på många sätt - som underhållning eller som ett sätt att inhämta kunskap genom att kritiskt granska det lästa. Språk, litteratur och makt är nära sammankopplade och barn identifierar sig ofta med och kan ta efter de (ofta stereotypa) beteenden som karaktärerna uppvisar. Att samtala om och kritiskt granska skönlitteraturens bärande idéer, teman, karaktärer och deras beteenden, bidrar till att nya perspektiv och handlingar synliggörs för eleven. Detta kan i sin tur bidra till att eleven vidgar sin erfarenhetsvärld och sitt sätt att handla och bemöta andra människor. I denna studie analyseras den första (del 1) och den fjärde (del 4) delen ur bokserien Handbok för superhjältar (Våhlund & Våhlund, 2017; Våhlund & Våhlund, 2018). Urvalet har baserats på utlåningsstatistik från Bibliotek Uppsala och Biblioteken på Gotland och valet av del 1 och del 4 gjordes för att undersöka om, och i så fall hur, skildringar av maktrelationerna har förändrats under seriens gång. Critical literacy är teorier om att kritiskt analysera skönlitteratur och texter i allmänhet och används i denna studie som teoretisk utgångspunkt samt ligger till grund för analysmetoden. I denna studie analyseras makt utifrån Jane E. Kelleys (2008) klassificering av maktrelationer: domination (dominering), collusion (maskopi), resistance (motstånd) och agency (samarbete). Dessutom har maktrelationen maktlöshet inkluderats, samt en kategori för övriga maktrelationer som inte passar in på någon av de andra maktrelationerna, vilken benämns som övrigt. Analysen genomförs både kvantitativt och kvalitativt med en textanalys och en bildanalys. Den kvantitativa delen genomförs för att få en helhetssyn över fördelningen av vilka maktrelationer som förmedlas i böckerna. Den kvalitativa delen genomförs för att analysera hur och på vilket sätt dessa maktrelationer förmedlas. För att genomföra textanalysen användes följande kategorier: namn och pronomen (jfr Luke, 2000, s. 456), känslouttryck (jfr Ekman i Hillbom, 2015, s. 43) samt övriga formuleringar som signalerar makt. För genomförandet av bildanalysen (jfr Schieble, 2014, s. 50) användes följande kategorier: vinklar och perspektiv (jfr Schieble, 2014, s. 50; Carlsson & Koppfeldt, 2008, s. 21), kroppsspråk (jfr Bailey & Kelly, 2015, ss. 318-319) och ansiktsuttryck (jfr Ekman, 1979, s. 176; Crivelli & Fridlund, s. 394). Resultatet visade att maktrelationerna dominering och maktlöshet är mest förekommande. Maktrelationen dominering förmedlas i text främst genom kategorin namn och pronomen och i bild genom kategorierna kroppsspråk och vinklar och perspektiv. Maktrelationen maktlöshet förmedlas i text främst genom kategorin känslouttryck och i bild genom kategorin ansiktsuttryck. Maktrelationen samarbete förmedlas minst. Resultatet av jämförelsen mellan del 1 och del 4 visar att förmedlingen av maktrelationer i del 4 är mer varierad. I del 4 används ilskna ansiktsuttryck (ansiktsuttryck) och breda kroppshållningar (kroppsspråk) för att förmedla maktrelationen dominering mer än i del 1. Det kan konstateras att den tidigare forskningen i stor utsträckning bekräftas. Handbok för superhjältar förmedlar ojämlika maktrelationer och förstärker bilden av att vita män innehar maktpositioner, vilket således förstärker de samhälleliga ojämlikheterna. Samtidigt, i motsättning till den tidigare forskningen, är superhjälten en kvinnlig karaktär som gör motstånd (Morgan, 1997, s. 1). Vidare bekräftas den tidigare forskningen eftersom Luke (2012, s. 225) och Shor (1999, s.2) menar att en utökad textanvändningskapacitet möjliggör analys och förändring av sociala relationer. Skolverket (2017, s. 10) och Morgan (1997, ss. 1-2) menar att läsare påverkas av texter och att det således blir viktigt att reflektera över hur denna påverkan kan se ut. Tydligt är att texter, medvetet eller omedvetet, har politiska inslag och maktinsinuationer, och likaså Handbok för superhjältar.
54

Lärares arbete med att väcka och underhålla elevers läsmotivation : En kvalitativ studie om hur lärare inspirerar och motiverar elever till läsning. / Teachers' work to awaken and entertain students' desire to read : A qualitative study of how teachers inspire and motivate students to read.

Henrysson, Emelie January 2022 (has links)
En stor del av kommunikationen i vårt samhälle sker igenom skriftspråk, så som böcker och andra texter. Läsförmåga är nödvändig för att ta del av skriftspråket. Läsutvecklingen är komplex och lärares stöttning i den är viktig, dessutom är intresse för litteratur och dess innehåll en viktig komponent för läsutveckling. Läsintresset ska stimuleras av lärare i skolan, men det kan vara utmanande att väcka och utveckla läsmotivationen hos olika elever. Denna studie avser därför ge ett kunskapsbidrag om hur lärare kan arbeta läsfrämjande i sin undervisning. Syftet med studien är att utifrån lärares beskrivningar undersöka hur de arbetar för att stimulera och skapa läsmotivation hos elever. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet: • Vilka läsaktiviteter beskriver lärare att de använder för att motivera elever att läsa? • Vilka faktorer beskriver lärare påverkar elevers läsmotivation? I studien användes en kvalitativ metod som innefattade semistrukturerade intervjuer med sex f-3-lärare. Deltagare till studien valdes utifrån ett kriteriestyrt urval och undersökningen innebar analyser av de sex utvalda deltagarnas utsagor. Studien har det sociokulturella perspektivet som ramverk. Studiens resultat visar att lärare har en viktig roll som inspiratörer för läsning. Bland annat genom att vara läsande förebilder, men också för att modellera läsning och stötta elever i att välja böcker som både är intressanta och lagom svåra. Bokpresentationer, högläsning och textsamtal skapar intresse och motivation inför elevers enskilda läsning, dessutom framkom elevers egen delaktighet som en viktig faktor för läsmotivation. / A large part of the communication in our society takes place through written language, such as books and other texts. To be able to take part in these, the ability to read is necessary. However, the development of reading is complex, and the support of teachers is important. In addition, interest in literature and its content is an important component of the development of reading. Reading interest should be stimulated by teachers at school, but it can be challenging to awaken and develop the desire to read depending on the students. Therefore, this study intends to provide a knowledge contribution on how teachers can work to promote reading in their teaching. The purpose of the study is to investigate, based on teachers' descriptions, how they work to stimulate students reading motivation. To answer the purpose, the following questions were used:  • What reading activities do teachers describe that they use in order to motivate students to read? • What factors do teachers describe that affects students' reading motivation? The study used a qualitative method that included semi-structured interviews with six Primary School teachers. Participants for the study were selected based on a criteria-driven sample and the survey involved analyses of the six selected participants' statements. The study has a sociocultural perspective. The results of the study show that teachers have an important role as inspirers for reading. For example, by being Role models as readers, but also modelling reading and support students in choosing books that are both interesting and moderately difficult. Book presentations, reading aloud and text conversations create interest and motivation for students' reading. In addition, students' participation emerged as an important factor for reading engagement.
55

Att våga tala : Lärares upplevelser och erfarenheter av talängsliga elever – en kvalitativ intervjustudie i grundskolans F–3

Andersson, Klara, Bergström, Mathilda January 2022 (has links)
Den föreliggande studien syftar till att undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av arbetet med talängsliga elever. Syftet gav upphov till tre frågeställningar om hur talängslan framträder, vilka utmaningar dessa elever står inför i skolan och vilka arbetssätt som lärarna anser gynnar de talängsliga eleverna. För att ge en bakgrundsinformation till arbetet beskrivs det vad talängslan innebär, diagnoser som kan påverka talet och vilka förväntningar som finns på eleven gällande talet utifrån styrdokument och skolans upplägg. För att ge en tydligare bakgrund beskrivs tidigare forskning som bedrivits om ämnet. Den tidigare forskningen varierar avseende vilka årskurser den riktar sig mot och har utförts med olika typer av metoder. Generellt påvisar den tidigare forskningen gynnande arbetssätt för eleverna och vilken roll läraren bör ha i dessa situationer. Som teoretisk bakgrund för arbetet har vi valt en sociokulturell ansats där vi i diskussionen kopplar samman resultatet med begrepp som mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Materialinsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa intervjuer med tio verksamma lärare i årskurserna förskoleklass till årskurs 3. Den kvalitativa intervjumetoden består av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi utformat en intervjuguide som vi följt under intervjuerna. I analysen av det insamlade materialet har vi använt en kvalitativ innehållsanalys i syfte att strukturera och sortera svaren vilket fört oss fram till ett resultat. Resultatet visade att talängslan yttrar sig i situationer där eleven förväntas tala inför andra individer. Det kan handla om situationer där eleven ska tala i grupp men även när eleven ska svara på en fråga inför klassen. Informanterna menade även att viss bedömning kan vara svår när det gäller de talängsliga eleverna och att det sociala samspelet kan påverkas av talängslan. De uppgav att trygghet är viktig för att reducera talängslan och att tryggheten kan uppkomma genom ett tillåtande klassrumsklimat. Informanterna menade även att de kan anpassa momenten när eleverna ska tala och gav exempel på arbetssätt för att skapa trygghet för den talängsliga eleven.
56

Högläsningens påverkan på elevers språkutveckling / The impact of reading aloud on pupils’ language development

Johansson, Therese, Nilsson, Ellinor January 2022 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vilka arbetssätt som gynnar elevers språkutveckling och vilka språkliga kunskaper lärare anser att eleverna utvecklar. Studien syftar även till att ta reda på varför lärare väljer att arbeta med just högläsning. Studiens ansats är av kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data från nio verksamma lärare. Resultatet genererade tre kategorier som presenterar högläsningens centrala syfte, hur den används i praktiken och elevernas utveckling. Slutsatsen är att en variation av interaktiv högläsning får positiva effekter på elevers språkutveckling samtidigt som det bidrar till delaktighet och gemenskap. Interaktiv högläsning handlar om själva arbetet kring boken, det vill säga diskussioner, begreppsgenomgångar och utrymme för egna reflektioner.
57

NTA-materialet som stöd för systematiska undersökningar i NO-undervisningen : En studie om elevernas möjligheter att utveckla förmågan att genomföra systematiska undersökningar med NTA-materialet i årskurs F-3 / STC in support of scientific inquiry in science teaching

Tunström, Isabelle January 2021 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilka sätt läromaterialet NTA gerförutsättningar för elever i årskurs F-3 att utveckla förmågan att genomföra systematiskaundersökningar samt hur lärare använder materialet. Studien har grundats på tresemistrukturerade intervjuer av lärare samt en innehållsanalys av textmaterial tillhörande treolika NTA-teman. De intervjuer som genomfördes är även de analyserade med hjälp av eninnehållsanalys. Resultatet för intervjuerna visade på att lärarna använder sig av NTAmaterialetför att utveckla elevernas förmåga till att genomföra systematiska undersökningargenom att dels utföra uppdragen i ett tema enligt beskrivningarna dels genom att utförauppdragen med anpassningar till den aktuella gruppen. Intervjuerna visade även på hur lärarnakunde se tydliga kopplingar till läroplanen och de kunskapskrav som eleverna ska uppnå.Dessutom ansåg de att NTA-materialet ger förutsättningar för att blanda det teoretiska arbetetmed praktiskt arbete där lärarna även ansåg att materialet är genomtänkt. NTA-materialet ansesdärmed vara en hjälp för lärarna att få ihop en bra undervisning kopplat till läroplanen. Dockframkom det att materialet kan vara tidskrävande i förberedelserna och att uppdragen iblandliknar varandra för mycket och vissa delar hoppas över för att spara tid. Avslutningsvisframkom det av intervjuerna att NTA-materialet är ett bra redskap för att utveckla elevernasförmåga att genomföra systematiska undersökningar men att det ibland kan bli begränsande förelever som har svårt att tänka utanför boxen eller om uppdragen är för svåra för eleverna för attkomma till steget att genomföra egna undersökningar. Vid analysen av textmaterialet för de treNTA-temana framkom det att materialet hjälper eleverna till en utveckling av förmågan attgenomföra systematiska undersökningar men att det till större del i uppdragen endast är en litendel av en förmågemålet som eleverna får öva på. Det framkom inte från något uppdrag atteleverna fullständigt fick pröva på att genomföra en systematisk undersökning även om detfanns enstaka uppdrag som var i närheten av fullständiga. Av de olika delarna en systematiskundersökning består av var möjligheten att ställa egna frågor samt deltagande i planeringenbegränsad för eleverna. Lite mer vanligt förekommande var möjligheten till att utvärderaarbetet. Möjligheterna till att ställa egna hypoteser samt dokumentation var det som förekom mest. / <p>NO</p>
58

Flerspråkiga elevers tidiga skrivutveckling : En litteraturstudie om undervisning i svenskämnet för flerspråkiga elevers skrivutveckling i årskurs F-3. / Multilingual students early writing development : A literature study about Swedish instruction for multilingual students writing development in grade F-3.

Andersson, Elin, Andersson, Matilda January 2021 (has links)
Denna litteraturstudie belyser flerspråkiga elevers tidiga skrivutveckling. Syftet med studien är att granska hur undervisning i svenskämnet för flerspråkiga elevers skrivutveckling i årskurs F-3 behandlas i forskning. Studien avser besvara vad forskning visar om undervisning gällande skrivutveckling för flerspråkiga elever. Studien undersöker även vilka möjligheter och utmaningar som förekommer vid skrivundervisningen men också vilka möjligheter och utmaningar flerspråkiga elever möter i sin skrivutveckling enligt forskning. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien är sociokulturell och dialogistisk teoribildning. Teorierna fokuserar på hur lärande är beroende av sociala kontexter såsom samspel och interaktion. Studien fokuserar även på den skriftliga aspekten av litteracitet som också belyser vikten av sociala samspel vid skriftspråksutveckling. Inledningsvis genomfördes en informationssökning som resulterade i att vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar insamlades för att utgöra studiens forskningsmaterial. Materialet består av både nationell och internationell forskning för att ge en bred överblick av forskningsämnet. Resultatet följer teman som framkom genom en grundlig materialanalys. De teman som beskriver resultatet är olika metoder i undervisning för flerspråkiga elevers skrivutveckling, bilitteracitet i undervisningen, kopplingar mellan hem och skola, samarbete mellan pedagoger och lärare samt flerspråkiga elevers texter. Resultatet inkluderar även lärares perspektiv på skrivundervisning med flerspråkiga elever. Resultatet visar att genrepedagogik och skrivande utifrån gemensamma erfarenheter är av vikt för flerspråkiga elevers skrivutveckling. Interaktioner mellan klasslärare, modersmålslärare, specialpedagoger och klasskamrater betonas i resultatet att ha en viktig del i flerspråkiga elevers skrivutveckling.  När flerspråkiga elever får möjlighet att använda både modersmålet och andraspråket vid skrivande kan bilitteracitet utvecklas. De utmaningar som verksamma lärare uttrycker i forskning handlar om bristande kompetens, brist på didaktiska verktyg och kunskap om undervisningsmetoder. Undervisning som främjar kopplingen mellan hem och skola ger en möjlighet att engagera flerspråkiga elevers intresse för skriftspråk och att integrera elevers alla språk i undervisningen.
59

Litteratur som verktyg vid språkutveckling : En litteraturstudie om språkutvecklande textarbete i svenskundervisningen för elever i årskurs F-3. / Literature as a tool for language development : A literature study on language development text work in Swedish teaching for students in grade F-3.

Henrysson, Emelie, Sonestedt, Annelie January 2021 (has links)
Språket är en central del i människors liv. Det är för oss alla ett verktyg för kommunikation såväl som bildning och tänkande. Skolan har i uppgift att gynna elevers språkutveckling och det kan göras på olika sätt. Lärarnas roll är att bedriva en varierad och inkluderande undervisning som gynnar och stöttar alla elevers olika behov. Som resurs och pedagogiskt redskap kan lärare använda sig av litterära texter. Litterära texter kan vara av olika slag, exempelvis skönlitteratur eller facklitteratur samt förekomma i olika former, exempelvis bokformat eller digitalt format. Syftet med denna litteraturstudie är att lämna ett kunskapsbidrag till hur elevers språkutveckling kan främjas med litterära texter som pedagogiskt verktyg i svenskundervisningen, med inriktning mot elever i årskurs F-3. Det material som undersökts i denna studie är nio vetenskapliga artiklar, tre doktorsavhandlingar samt en forskningsöversikt. Artiklarna är av såväl internationellt som nationellt ursprung. Resultatet av studien visar att litteratur som pedagogiskt verktyg i svenskundervisningen kan bidra till att skapa gemenskap och stärka elevers språkutveckling. Att utveckla bättre läsförståelse och ett ökat ordförråd är exempel på delar av språket som kan utvecklas med litterära texter som verktyg. Dessutom hjälper litteraturen elever att utveckla och stärka sin egen identitet genom att de går in i textvärldarna och vidgar bilden av sig själva och sin omvärld. Den viktigaste aspekten som framgår i studien av ett språkutvecklande arbete med texter är att det ger eleverna möjlighet att få samtala om texters innehåll och form som lästs vid både enskild läsning och högläsning. I studien framkom även att resurser i form av litteratur på elevers olika modersmål i kombination med litteratur på svenska kan främja flerspråkiga elevers språkutveckling. En av utmaningarna som lärare har i undervisningen med litteratur som verktyg är att skapa intresse och motivation inför texterna. Vår slutsats är att litteratur som språkutvecklande verktyg främjar elevers språkliga utveckling genom undervisningssammanhang som inkluderar samtal, högläsning och menings- och identitetsskapande.
60

Lärplattans betydelse för utveckling av skrivförmågan : En litteraturstudie om användandet av lärplattan i skrivundervisningen i årskurs F-3 / The importance of the learning tablet for the development of writing skills : A literature study on the usage of the learning tablet in writing education in grade F-3

Milenkovic, Damjan, Melin, Vilma January 2021 (has links)
Den här litteraturstudien lyfter fram hur lärplattan används för att utveckla skrivförmågan i årskurs F-3. Samhällets digitalisering är i ständig utveckling, därför är det av vikt att skolan möter denna utveckling då lärare har som uppdrag att integrera digitala skrivverktyg i undervisningen. Lärplattan är ett digitalt verktyg som skolor idag använder sig flitigt av och därför är det väsentligt att undersöka hur lärare arbetar med lärplattan för att utveckla elevers skrivande. En litteraturstudie har genomförts genom att analysera och sammanställa information från vetenskapliga tidskriftsartiklar. Flertalet artiklar utgick ifrån den sociokulturella teorin därför beaktas den i studien. Informationen från de vetenskapliga tidskriftsartiklarna visade på applikationer som kan användas i skrivundervisningen, hur elever samarbetade med lärplattan samt möjligheter och utmaningar. Resultat visar huvudsakligen på möjligheter genom ökad motivation och engagemang, möjligheten att redigera och skapa längre texter med bättre flyt. Utmaningen med det digitala verktyget är att tekniken inte alltid fungerar, eventuella negativa hälsoaspekter samt svårigheter för lärare med kontroll över undervisningen. Genom att läraren använder genomtänkta tillvägagångssätt kan lärplattan ha positiv påverkan på elevers skrivförmåga.

Page generated in 0.0576 seconds