Denna studie har genomförts för att undersöka om och hur lärare i de lägre årskurserna arbetar med och lär ut problemlösning i matematik. Metoder som använts för att undersöka detta är enkät och intervju. Totalt har 16 lärare svarat på enkäten och 4 lärare har deltagit i en kvalitativ intervju. Resultatet redovisar att alla deltagande lärare arbetar aktivt med problemlösning i matematik. De använder olika arbetssätt, strategier och lösningsstrategier i sitt arbete med att undervisa i problemlösning.

Denna uppsats belyser digitala skrivverktygs möjligheter och utmaningar inom områdena skriftspråklighet och textskapande i svenskundervisningen i F-3. Ett alltmer digitaliserat samhälle ställer krav på skolan och lärarens användning av digitala skrivverktyg i undervisningen. Många barn har idag tillgång till olika digitala verktyg redan innan de börjar skolan och har en positiv inställning till att nyttja dem. Det är därför viktigt att lärare tar tillvara på detta intresse i undervisningen för att kunna motivera eleverna i sin skriftspråkliga utveckling. Syftet med uppsatsen är att belysa hur digitala skrivverktyg behandlas i forskning inom svenskämnet i grundskolan för årskurs F-3, med fokus på skriftspråklighet och textskapande. Den sociokulturella teorin och den kognitiva teorin ligger till grund för analysen av materialet. Materialet som undersökts är vetenskapliga artiklar inklusive en forskningsöversyn. Både nationella och internationella studier har undersökts. Resultatet visar att möjligheter som finns med att använda digitala skrivverktyg är dess positiva inverkan på redigering, samspelet och interaktionen mellan elever samt motivationen. Ordbehandlingsprogram med talsyntes hjälper elever att redigera sina texter, vilket leder till att eleverna upplever det mindre mödosamt att skriva vilket vidare leder till ökad motivation och längre texter. Utmaningarna med digitalt skrivande är att få texten personlig samt att det inte krävs lika mycket kroppslig ansträngning eftersom eleverna inte behöver forma bokstäver. För att digitala skrivverktyg ska ge en positiv effekt på skriftspråklighet och textskapande är det viktigt att läraren har kunskaper i hur och varför de ska användas. Digitala skrivverktyg ska medvetet och planerat och inkluderas i undervisningen. Genom strukturerad undervisning både i och om användandet av digitala skrivverktyg kan både skriftspråklighet och textskapande utvecklas, och meningsfullhet kring detta åstadkommas.

Engelskämnet bör ses som centralt i skolan då det har en del i elevernas kommande yrkesliv i och med den globalisering som sker i vår värld. Forskning pekar på att musik och sång kan bidra till en mer stimulerande och avslappnad miljö i de yngre skolåren. Detta examensarbetet syftar till att undersöka hur sång, musik, rim och ramsor kan användas i engelskundervisningen för elever i årskurs F-3. I undersökningen är lärares perspektiv i fokus, där deras åsikter om hur och varför de använder sång, musik, rim och ramsor i engelskundervisningen är centrala. Att undersöka detta kan ge insikt i hur sång, musik, rim och ramsor används då tidigare forskning påvisar att det inte nyttjas i den utsträckning som det finns möjlighet till. Undersökningen genomfördes med enkäter och intervjuer med olika lärare. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån innehållsanalys och multivariat analys. I analysen tillämpades Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Ashers teori, total physical response. Resultatet visade att förekomsten av innehållet var vanligt och lärarna i studien var positivt inställda till användningen av sång, musik, rim och ramsor. Lärarna i studien såg även ämnesinnehållet som ett bidrag till lärande samt att det var ett lustfyllt sätt för eleverna att lära sig engelska på. Trots att lärarna i huvudsak var positivt inställda till ämnesinnehållet så såg de även nackdelar då de menar att eleverna kan tappa fokus och lektionerna kan bli röriga. Ämnen för fortsatt forskning kan vara att belysa elevperspektivet samt att mer utförligt undersöka verkningsfulla metoder inom sång, musik, rim och ramsor.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur lärare i ett urval skolor talar om sitt arbete med den tidiga läs- och skrivundervisningen i årskurs F-3. Undersökningens fokus kommer i huvudsak vara lärares beskrivning av undervisningens utformning samt vilka faktorer och modeller som ligger till grund för deras läs- och skrivundervisning. Utifrån syftet görs en enkätundersökning där lärare yrkesverksamma i årskurs F-3 deltar. Undervisningsmodellerna Bornholmsmodellen, LTG-metoden, Att skriva sig till läsning, Wittingmetoden och Whole language ligger till grund för en del av enkätens frågor. Undervisningsmodellerna presenteras under arbetets forskningsbakgrund och enkätsvaren redovisas under arbetets empiriska del. Avslutningsvis leds arbetet in i en diskussion med utgångspunkt i arbetets syfte, forskningsfrågor och enkätsvar. Undersökningen visar att lärare använder sig av olika modeller i den tidiga läs- och skrivundervisningen. De slutsatser som lyfts fram i diskussionen är betydelsen av att kombinera olika undervisningsmodeller för att tillgodose elevers individuella behov och förutsättningar. Det visar sig även i arbetets undersökning att lärares yrkeserfarenhet är en faktor till hur lärarna väljer att utforma den tidiga läs- och skrivundervisningen.

Engelskämnet bör ses som centralt i skolan då det har en del i elevernas kommande yrkesliv i och med den globalisering som sker i vår värld. Forskning pekar på att musik och sång kan bidra till en mer stimulerande och avslappnad miljö i de yngre skolåren. Detta examensarbetet syftar till att undersöka hur sång, musik, rim och ramsor kan användas i engelskundervisningen för elever i årskurs F-3. I undersökningen är lärares perspektiv i fokus, där deras åsikter om hur och varför de använder sång, musik, rim och ramsor i engelskundervisningen är centrala. Att undersöka detta kan ge insikt i hur sång, musik, rim och ramsor används då tidigare forskning påvisar att det inte nyttjas i den utsträckning som det finns möjlighet till. Undersökningen genomfördes med enkäter och intervjuer med olika lärare. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån innehållsanalys och multivariat analys. I analysen tillämpades Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Ashers teori, total physical response. Resultatet visade att förekomsten av innehållet var vanligt och lärarna i studien var positivt inställda till användningen av sång, musik, rim och ramsor. Lärarna i studien såg även ämnesinnehållet som ett bidrag till lärande samt att det var ett lustfyllt sätt för eleverna att lära sig engelska på. Trots att lärarna i huvudsak var positivt inställda till ämnesinnehållet så såg de även nackdelar då de menar att eleverna kan tappa fokus och lektionerna kan bli röriga. Ämnen för fortsatt forskning kan vara att belysa elevperspektivet samt att mer utförligt undersöka verkningsfulla metoder inom sång, musik, rim och ramsor. / <p>Engelska</p>

Detta arbete är en fallstudie av videografisk natur som ger inblick i vilka aktiviteter och vilken typ av kommunikation som sker i en engelskalektion för de yngre åldrarna. Filmen gjordes i ett klassrum i årskurs 3 och gav inblick i hur en lektion kunde se ut och vilka aktiviteter som eleverna fick ta del av. Bakgrunden till detta är att allt fler lärare som anställs i skolan saknar pedagogiskutbildning och det är därför av intresse att se hur engelskalektionerna kan se ut. Undersökningen visade att det fanns ett fokus på skriftspråkspraktiken, det vill säga på både produktion av text samt läsning. Resultatet visade också att det talade språket inte tar lika stor plats i undervisningen. Arbetsspråket för undervisningen var inte engelska utan istället användes modersmålet som ingång till språkinlärningen. Utifrån studien är det troligt att läromedlet har en stark påverkan på lektionsinnehållet och strukturen av lektionen.

Syftet med studien är att med hjälp av tidigare forskning, undersöka utomhuspedagogikens potential och begränsningar, för att stödja elevers lärande i biologi i årskurserna F-3. Metoden är en systematisk litteraturstudie i vilken sökningarna har skett via databaserna Summon, avhandlingar.se, NorDiNa, Diva och ERIC (Ebsco). Studiens metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är därför öppen för granskning. Studien visar att utomhuspedagogikens potential ligger i dess autentiska och sinnliga kontext, genom direkta möten med innehållet som ska läras. Utomhusundervisningen har positiv påverkan på elevers motivation och minneskapacitet samt förståelse av abstrakta fenomen. Platsen har stor betydelse för lärande genom att elever identifierar sig med naturen och djuren. Elever erbjuds ett kunskapssammanhang i social interaktion, fysisk interaktion och i interaktion med det innehåll som ska läras. Utmaningar som påvisats är praktiska begränsningar, såsom rätt kläder och rätt väder samt begränsningar i tid, elevers negativa attityder och lärares bristande kompetenser. Studiens resultat visar på stora fördelar med att förlägga en del av undervisningen i biologi ute i fält, då den erbjuder en verklighetsbaserad undervisning i ett kunskapssammanhang med stor potential för lärande. Studien visar även att läraren är den enskilda faktor som påverkar utomhusundervisningens kvalitet mest.

Children of today grow up in a digital world. Society becomes increasingly digitized, and as a result of that, the conditions for education have changed. Digital tools become more and more common in the classroom. The purpose of this essay is to find out what online websites can contribute to in the language classroom, and what other aspects teachers need to consider in conjunction with that. To do this we did a teaching material study on five websites developed for educational use. We have reviewed the websites to find out if pupils can access the central content for English F-3, by using the websites. The study will also focus on the gender perspective and what the websites can mediate to pupils in that respect. Our analysis shows that integration of websites in the language classroom can promote the pupils’ goal completion and their learning process. We can see that it requires that teachers have pedagogic competence. Our analysis shows that even if the websites can contribute to school’s knowledge mission, they can fail in other aspects, such as the schools value mission. Our conclusion is therefore that the teachers’ pedagogic competence is highly relevant, in that they must have so many different aspects to consider when planning lessons and what study material to use.

The aim of the study is to examine how teachers work with writing in order to promote pupils literacy. The object is also to study what possibilities and confines the teachers see with ICT as a teaching aid regarding literacy. The empiricism of the study is made up of the answers from the interviews. A conscious selection concerning the assortment of the participating teachers has been made and therefore only teachers who work with preschool and primary school have been interviewed. The teachers all work in the same municipality but on different schools in order to make the result as varied as possible. The theoretical framework for the study is the socio-cultural perspective and the emergent literacy in which pupils learn through interaction. My study shows that teachers use writing to a high extent and all of them emphasize that writing and reading are intensely connected. Several teachers point out that many pupils learn to write before they learn how to read. The study also showed that participating teachers varied their method of working with writing. The most characteristic way of working was that all of the teachers started writing during the pupils first year in school and also that several of the teachers used the writing of a mutual diary as the pupils introduction to the world of writing. The results show that all of the teachers use computers and other ICT based tools as a teaching aid but that the purpose of using ICT varies. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med skrivandet för att främja elevers läsinlärning. Syftet är också att undersöka vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser med IKT som hjälpmedel i ett sådant arbete. Undersökningens empiri utgörs av intervjusvaren. Ett medvetet urval vad beträffar informanterna har gjorts där jag valt verksamma lärare i årskurs F-3 i samma kommun men på olika skolor för att få ett så varierat resultat som möjligt. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet samt emergent literacy där elever lär sig genom att interagera med andra. Min undersökning visar att lärare ägnar mycket tid åt skrivandet och att samtliga lärare poängterar att skrivandet och läsningen hör ihop. Ett flertal lärare framhöll att många elever lär sig skriva innan de kan läsa. Det framkom att informanterna varierade arbetssätt beträffande skrivande. De arbetssätt som var mest utmärkande var att samtliga elever skrev redan från årskurs ett och att många började med att skriva gemensamma texter i dagböcker. Resultatet har visat att samtliga lärare använder sig av datorer och andra IKT- baserade redskap som hjälpmedel men syftet med att använda IKT ser olika ut.

I matematikundervisningen kommer eleverna under hela sin skolgång att utveckla förmågan att lösa problem. En del av syftet med undervisning i matematik är att hjälpa eleverna gå från att använda konkreta material när de löser problem till att istället använda huvudräkning. Då eleverna ska lösa problem abstrakt i de fyra räknesätten underlättar det om eleverna lärt sig de grundläggande additions- och subtraktionskombinationerna som talfakta. Matematik innebär inte bara att kunna räkna utan också att förstå matematiken som används. En förståelse ökar möjligheten att elever skapar ett intresse för matematik och tilltro till sin egen förmåga. För lärare i matematik är det därför viktigt att konstant reflektera över hur undervisningen möjliggör för elever att generalisera sin taluppfattning. Syftet med denna studie har varit att få kunskap om talfakta inom addition och subtraktion i talområdet 0–10. Utifrån syftet ville jag veta på vilka sätt elever utvecklar talfakta och betydelsen av konceptuell kunskap för utvecklingen av talfakta. Arbetet är en litteraturstudie där internationell matematikdidaktisk forskning sammanställts, analyserats och jämförts. Resultatet visar att forskare förespråkar en talfakta som bygger på en meningsfull memorering där effektiva strategier är ett viktigt verktyg. Vidare framgår det att elever som utvecklat en konceptuell förståelse för addition och subtraktion mer frekvent använde talfakta, var mer flexibla i val av strategier och kunde generalisera sina kunskaper till ett högre talområde.