The world’s population alongside the general consumption and use of natural resources hasgrown immensely during the past decade. The construction sector is today one of the industriesthat has the highest impact on the environment. Therefore, the current linear economy has to bemoved towards a circular economy which aims for material- and resource efficiency. The concept of reverse logistics for reuse of construction material and the need for collaboration hasbeen identified as key areas for transitioning to a circular economy and thus has a decisive rolein reducing the construction waste. However, due to the construction industry beingfragmented, a lack of collaboration amongst real estate developers and other market actors hasbeen identified as a barrier for successfully implementing the reuse of construction materials.Furthermore, the real estate developer is seen as a key actor to utilise the potential of the reuseof construction materials by creating incentives and collaborations with other actors involved. The aim of this paper was therefore to investigate different actor’s perspectives in the realestate- and construction sector regarding reuse of construction materials and what the keybarriers and incentives are for them to implement it. Furthermore, by gaining an understandingof each actor's perspective the aim was to create a framework model for how a real estatedeveloper can achieve a strategic collaboration with different actors to make the process ofreusing construction materials in tenant adaptation projects more efficient. This was achievedby interviewing key actors within the real estate- and construction industry in order to get anoverall perspective on their views. Furthermore, a survey was conducted to obtain anunderstanding of the tenants view on having reused construction materials in their facilities. The results indicated that the main barriers were; a lack of incentives, lack of logistics &recovery facilities, an established procedure for quality assuring the material & warranty issuesas well as the tenants’ perception of it. Furthermore, the results show that the real estatedeveloper can create different types of incentives for the tenants and involved actors in order tofacilitate the implementation of material reuse and an established collaboration. Lastly, aframework model was presented to demonstrate how a real estate developer can collaboratewith different actors in order to get a deeper understanding of the dynamics of a potentialcollaboration. / Världens befolkning har i samband med den generella konsumtionen samt vår användning av naturresurserna ökat avsevärt det senaste decenniet. Bygg- och fastighetssektorn är idag en av de industrier som har störst påverkan på vår miljö. Därav behövs en skiftning från den linjäraekonomin till en cirkulär ekonomi som grundar sig i material- och resurseffektivisering.Konceptet omvänd logistik för ett ökat återbruk av byggmaterial och behovet av samarbete har identifierats som viktiga verktyg för skiftet mot en cirkulär ekonomi och därmed en minimeringav byggavfall. Då byggbranschen idag är fragmenterad har bristen på samarbete mellan fastighetsägare och andra aktörer identifierats som en utmaning för att implementera återbrukav byggmaterial med framgång. Vidare ses fastighetsägare som en huvudaktör som kan utnyttja potentialen som finns kring återbruk av byggmaterial genom att skapa incitament ochsamarbeten med andra involverade aktörer. Därför var syftet med denna rapport att utreda olika aktörers perspektiv på återbruk avbyggmaterial inom bygg- och fastighetssektorn samt vad de främsta barriärer och incitament ärför att de ska implementera det. Vidare, genom att få en förståelse för samtliga aktörersperspektiv var målet att skapa en modell för hur fastighetsägarna kan uppnå ett strategiskt samarbete med olika aktörer för att effektivisera processen av återbruk av byggmaterial vid enhyresgästsanpassning. Detta uppnåddes genom att intervjua huvudaktörer inom bygg- och fastighetssektorn. Vidare gjordes en enkät för att erhålla en förståelse för hyresgästerna syn på att ha återbrukatbyggmaterial i deras lokaler.

Jordens befolkning ökar samtidigt som jordens resurser minskar och klimatförändringarna blir alltmer akuta. Bygg- och fastighetsbranschen står för en betydande mängd av det totala avfallet ivärlden. För att vända denna trend måste återbruk av byggmaterial öka. Idag finns få etableradesystem för att återbruka material som har tjänat sitt syfte i en byggnad. Däremot börjar flera aktörerinse vikten av att ändra flödet av materialen inom respektive organisation och tillämpa metodersom är anpassade för cirkulär ekonomi. För att så mycket material som möjligt ska återbrukas krävsmer omfattande förändringar på samhällsnivå.Det finns åtgärder som varje aktör själv kan ändra för att öka materialåterbruket och därmedminimera mängden avfall. Examensarbetets målsättning är därför att skapa en bild avuppfattningen och arbetet kring återbruk i ett stort svenskt fastighetsbolag och andra aktörer i närasamarbete med Fastighetsbolaget. Existerande utvecklingsmöjligheter har även identifierats för attminska mängden bygg- och rivningsavfall genom att öka återbruket av byggmaterial. Vidare harlösningar föreslagits för hur en byggherreorganisation kan utveckla arbetet med återbruk avbyggmaterial. Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen om återbruk för att effektiviseradess implementering och därmed förbättra resursanvändningen ur ett långsiktigt perspektiv.Studien visar att det råder en kunskapsbrist kring innebörden av återbruk och en variation idefinitionen av begreppet, vilka är två viktiga faktorer som försvårar implementeringsprocessen.Kunskapsbristen medför att det är svårt att motivera och öka återbruket i ett redan etableratarbetssätt. För att öka återbruk av byggmaterial i bygg- och fastighetsbranschen måste kunskapenom ämnet öka och spridas, exempelvis genom utbildningar eller god kommunikation inombranschen. De föreslagna metoderna för att öka motivationen är att ledningsgrupper tydligtkommunicerar de mål man vill uppnå och hur dessa mål ska uppnås. Vidare föreslås mer praktiskaalternativ på hur återbruk kan effektiviseras genom att tidigt planera för återbruk vid projekteringenav en byggnad eller lokal, använda standardiserade lösningar, bygga med demonterbara material,införa digitala verktyg för inventering och dokumentering, samt att implementera hyressystem förvaror där ett retursystem till materialtillverkaren möjliggör för ett senare återbruk. / The world population is growing while the planets resources are decreasing, and the climate changeis becoming increasingly acute. The construction and real estate industry accounts for a significantamount of the total waste in the world. To reverse this trend, reuse of building materials mustincrease. There are few established systems today for reusing materials that have served theirpurpose in a building. However, several actors begin to understand the importance of changingthe flow of materials within their organization and applying methods adapted to circular economy.In order for as much material as possible to be reused, more extensive changes are required at thesocietal level.There are actions that each party can change in order to increase material reuse and therebyminimize the amount of waste. The aim of the degree project is therefore to create an image of theperception and work on reuse in a large Swedish real estate company and other actors in closecooperation with the Real Estate Company. Existing development opportunities have also beenidentified for reducing the amount of construction and demolition waste by increasing the reuseof building materials. Furthermore, solutions have been proposed for how a developerorganization can expand their work with reuse of building materials. The purpose of the thesis isto increase the knowledge of reuse in order to streamline its implementation, thus improvingresource use in a long-term perspective.The study shows that there is a lack of knowledge about the meaning of reuse and a variation inthe definition of the concept. These are two important factors that make the implementationprocess difficult. The lack of knowledge means that it is difficult to motivate and increase reuse inan already established working method. In order to increase the reuse of building materials in theconstruction and real estate industry, knowledge of the subject must increase and be spread, eg.through education or good communication within the industry. The proposed strategies forincreasing motivation are that management teams clearly communicate the goals they want toachieve and how these goals will be achieved. Furthermore, the study proposes more practicalalternatives on how reuse can be made more efficient by planning for reuse at an early stage whendesigning a building, using standardized solutions, building with demountable materials,introducing digital tools for inventory and documentation and implementing rental systems forgoods where a return system for the material manufacturer enables a later reuse.

In light of the need to reduce resource usage and mitigate the climate impact of the Swedish construction industry, the adoption of reusing secondary materials has gained significant attention as an alternative construction process. This approach not only addresses environmental concerns, but also aims to transition from the prevailing "make-take-waste" system of resource management. Reuse, recognized as a circular method, holds promise for the construction industry's efforts to reduce the embodied environmental impact from construction. However, the identification of key actors responsible for spearheading the implementation of reuse to make it both economically and environmentally beneficial remains vague, creating an opportunity for consultancy firms to offer their expertise and knowledge in this domain.  This thesis explores the opportunities and challenges related to the implementation of reuse in the construction industry to formulate possibilities for consultants to introduce reuse in projects. This is done from the context of a Swedish consultancy company by using qualitative methods including a literature review and semi-structured interviews, to investigate different views and experiences of implementing reuse among a variety of actors in the construction process. Based on the results, analysis and discussion, it can be concluded that the project dependent nature of implementing reuse creates a division between the more optimistic views, who see benefits with initiating reuse in most projects, and the more restrained views, which raises the concern of how the benefits of reuse can be misinterpreted. There are two identified challenges that need to be met in order to make the benefits evident for all actors; to enhance the market for reuse in the industry through economic incentives and company driven initiatives, and to change the industry's mindset by prioritising repurposing of buildings and putting weight on coordination in the early stages of construction projects. Consultants can have a supporting role in the early stages of projects by coordinating the logistics and management of secondary materials, and consequently ease the pressure for other actors in the value chain. It is additionally shown that even if there is a wide range of expertise within the consultancy company, it can be hard to manage in order to maximise the benefits of reuse in projects.

Byggbranschen står idag för 40 procent av avfallet som produceras i Sverige, där tillverkning av produkter och material är den största faktorn. Energianvändningen under driftskedet av en fastighet har en hög påverkan på klimatet. Både avfall och energianvändning bidrar till utsläpp. Akademiska Hus vill att förvaltningen av deras projekt ska vara klimatneutral år 2035 och för det krävs åtgärder, en del är att öka återbruket. Problemet är att det kan vara svårt att veta om återbruk får den önskade effekten i fråga om utsläpp av koldioxidekvivalenter. Dessutom visar tidigare undersökningar att attityder kring återbruk är svårförändrade. Syftet med denna rapport är att undersöka återbruk av luftbehandlingsaggregat och hur arbets- och beslutsprocesser förändras vid arbete med återbruk. Dessutom undersöks inställningar till återbruk och hur återbruk kan utvecklas. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod med semistrukturerat tillvägagångsätt, litteraturstudie, studiebesök på tre referensprojekt, samt produktanalys som innehåller beräkningar. Intervjustudien visar att det finns stor vilja till återbruk och en önskan om tydligare arbetsmetoder. Tydliga direktiv från beställare ökar andelen återbruk i projekt. Dessutom krävs ett ökat samarbete mellan olika aktörer och en ökad integration mellan digitala verktyg. Produktanalysen visar att ett helt nytt aggregat ger ett initialt högre utsläpp än de andra tre åtgärderna som undersöks. De första elva åren ger byte av fläktar, fläktmotorer och värmeåtervinningsbatteri i luftbehandlingsaggregat det lägsta totala utsläppet, med avseende på tillverkning och drift. Slutsatsen blir att återbruk är nödvändigt, men för att bra beslut ska tas behövs noggranna undersökningar av miljöpåverkan göras först.

Ett hållbart byggande är ett koncept som kan användas i en cirkulär ekonomi, som inriktar sig mot att begränsa kostnader av råvaror med bibehållen kvalitet och att ta vara på resurser som senare kan återanvändas i cirkulära processer. Underskottet av bostäder i Sverige är fortfarande högt och man ser ett behov av en fortsatt tillväxt på bostadsmarknaden de kommande åren. För att möta globala klimatrelaterade, ekonomiska och sociala utmaningar behöver byggnationer anpassas till att vara mer resurseffektiva och miljövänliga. Återbruk av byggmaterial i trä och renoveringar av befintliga byggnader är inget nytt begrepp men det finns potential att utnyttja det effektivare i framtiden. Om utvecklingen med återbruk drivs vidare kan man närma sig cirkulära processer inom byggsektorn, vilket är ett viktigt steg mot ett klimatneutralt samhälle. Det ställs hårdare krav på att tillvarata värden och ökade kunskaper i hanteringen för återanvändning av trämaterial från äldre byggnader. Men det behövs mer studier hur upprustning och renovering av redan befintliga äldre byggnader kan ses som ett miljövänligt och samtidigt ekonomiskt alternativ i jämförelse med nyproduktion.

Concrete is widely used in modern construction, particularly for building foundations. However, the materials included in concrete constructions have a significant negative impact on the environment. To mitigate this, the construction industry must explore more environmentally friendly alternatives. This study focuses on a relatively new technique called the Koljern foundation, which replaces traditional reinforced concrete slabs with a combination of cellular glass and lightweight steel beams. The cellular glass used in this technique is made up of approximately 60% recycled glass and possesses excellent insulation and strength properties. The report compares the cost and environmental impact of the traditional concrete slab with the Koljern foundation. Other factors considered in this study includes construction time, waste, and potential for reuse. A case study was conducted on a preschool building in Gunsta, serving as a reference for the analysis. Climate and cost calculations were performed using Bidcon software, along with manual calculations. The Gunsta preschool utilized green concrete for its foundation slab, and this is also included in the comparison to provide a broader perspective. The results demonstrate that opting for a Koljern foundation reduces environmental impact by 50% compared to a traditional concrete foundation, although costs increase by 103%. When compared to green concrete, the Koljern foundation has a nearly 42% lower carbon footprint but incurs a cost increase of 101%. Green concrete has a nearly 13% lower carbon footprint compared to traditional concrete. The price difference between green and traditional concrete is only 1%, with green concrete being the more expensive option. Furthermore, the Koljern foundation generates minimal waste due to the prefabrication of Koljern elements by Evia AB. In conclusion, the result of the study shows that a slab-on-grade foundation using the Koljern technique can be a possible alternative to the traditional concrete solution, depending on the specific project's objectives and goals. Despite higher costs, the Koljern foundation greatly reduces environmental impact, construction time, and enables high reusability.

Omställningen till den cirkulära ekonomin behöver ske snarast för att jordens begränsade resurser ska tas till vara samt för att kunna uppnå ett hållbart samhälle. Cirkulär ekonomi är ett sätt för att driva fram ett större engagemang avseende återbrukning, återvinning och reducering av byggmaterial snarare än att det endast kasseras. Bygg- och fastighetsbranschen har en stor påverkan på miljön och klimatet vilket innebär att det är viktigt med en kännedom avseende hur aktörer i branschen ska agera. Det undersöks vilka utmaningar och möjligheter fastighetssektorn står inför gällande implementeringen av cirkulär ekonomi vid ombyggnation och renoveringar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har brukats för att få fram det empiriska underlaget. En sådan undersökning kan bidra till en ökad takt avseende omställningen till cirkulär ekonomi vilket kan skapa en positiv effekt som bidrar till en minskad klimatpåverkan.  I slutsatsen har flera påverkande faktorer identifierats vilka är avgörande för huruvida implementering av cirkulär ekonomi i bygg-och fastighetsbranschen kan genomföras eller ej. Följande redovisas de faktorerna: kunskap, lagreglering, policy, korrekt avfallshantering och kundens inflytande. / The transition to the circular economy needs to take place as soon as possible in order for the earth's limited resources to be utilized and to achieve a sustainable society. Circular economy is a way of driving a greater commitment regarding the reuse, recycling, and reduction of building materials rather than just discarding them. The construction and real estate industry has a major impact on the environment and climate, which means that it is important to have knowledge of how to act in the industry. This paper studies the challenges and opportunities the real estate sector faces regarding the implementation of the circular economy when redevelopment and renovations happen. The study is conducted using a qualitative method where semi-structured interviews have been used to obtain the empirical basis.  Furthermore, can this study contribute to an increased pace regarding the transition to a circular economy, which can create a positive effect that contributes to a reduced climate impact.  In the result, several affecting factors have been identified which are decisive for whether implementation of the circular economy in the construction and real estate industry can be implemented or not. The following factors are presented: knowledge, legal regulation, policy, correct waste management and the customer's influence.

The construction- and real estate industry can be held accountable for major pollution and is responsible for 20% of the total emissions of greenhouse gasses in Sweden. To reduce their emissions and contribute to a sustainable future, actors in the industry work effectively to transition from a linear economy to a circular one. This includes the circularity of construction materials used in buildings and facilities. Reuse of construction materials is becoming more common and is discussed throughout the industry as an effective way of decreasing waste and CO2 emissions from the industry. However, the industry has been facing difficulties implementing new and effective ways to reuse construction materials. In this study, obstacles to implementing reuse as well as development opportunities have been evaluated. The study aims to identify the main obstacles for an upscaled reuse, their causes and effects as well as give suggestions on development opportunities to facilitate the reuse of construction materials. Primarily, a literature review was conducted to create an understanding of reuse today and to identify the main obstacles and development opportunities as well as creating a basis for the qualitative research. Thereafter, empirical data was collected through semi-structured interviews with different actors and specialists within reuse. Finally, the collected data from the literature review and the interviews was divided into key areas and compared, resulting in a list of main obstacles and suggestions for development opportunities for each key area. The ten barriers that were found are (1) Habits and Attitudes, (2) Knowledge and Lack of a Holistic Approach, (3) Tools and Systems, (4) Cost, Revenue and Time, (5) Supply and Demand, (6) Logistics, (7) Lack of Sustainability Procurements and Incentives, (8) Laws and Regulations, (9) Quality Assurance and (10) Technical Obstacles. The results reveal that many of the obstacles and development opportunities identified in the literature study align with the respondents’ answers in the qualitative study. Furthermore, a reuse potential is identified, but it requires internal as well as external adjustments within the construction and real estate industry. Examples of these external adjustments is increased flexibility in the laws and regulations set by external authorities and putting more demands on contractors and subcontractors to adapt their work procedures according to circularity. Recommendations gathered for construction and real estate companies are to set general guidelines and goals for reuse within the organization. Furthermore, actors within the industry should work on spreading knowledge to initiate circular thoughts from the start of a project. They should also create awareness of the value of reusing and disseminate knowledge about reuse within the organization, to partners in the industry and to the end customers. To facilitate future reuse implementation, companies should work on designing for disassembly (DfD) and use more standardized and general measures when designing. Companies should also work on digitalization to create tools and systems that streamline their work and use BIM to predict future supply assets and store information about construction materials. / Bygg- och fastighetsbranschen ansvarar för en stor andel föroreningar och står idag för 20% av det totala utsläppet av växthusgaser i Sverige. För att minska på sitt utsläpp och bidra till en hållbar framtid arbetar aktörer i branschen effektivt med övergå från en linjär ekonomi till en cirkulär. Detta inkluderar cirkularitet av bygg- och konstruktionsmaterial som används i byggnader och anläggningar. Återbruk av byggmaterial blir allt vanligare och diskuteras ur hela branschen som ett effektivt sätt att minska avfall och CO2-utsläpp från industrin. Branschen har dock upplevt svårigheter att implementera nya och effektiva metoder för återbruk av byggmaterial. I denna studie har såväl hinder som utvecklingsmöjligheter för återbruk av byggmaterial utvärderats. Studien syftar till att identifiera huvudsakliga hinder, deras orsaker och effekter samt ge förslag på utvecklingsmöjligheter för att underlätta återbruk av byggmaterial. I första hand gjordes en litteraturgenomgång för att skapa förståelse för återbruk idag, identifiera de främsta hindren och utvecklings möjligheterna samt skapa en grund för den kvalitativa studien. Därefter samlades empiri in genom semistrukturerade intervjuer med olika aktörer och specialister inom återbruk. Slutligen delades den insamlade datan från litteraturgenomgången liksom intervjuerna in i nyckelområden för att jämföras. Detta resulterade i en lista bestående av huvudsakliga hinder samt förslag på utvecklingsmöjligheter för respektive nyckelområde. De tio barriärerna som hittades är (1) Vanor och Attityder, (2) Brist på Kunskap & ett Gemensamt synsätt , (3) Verktyg & System, (4) Kostnad, Intäkter och Tid, (5) Utbud & Efterfrågan, (6) Logistik, (7) Brist på cirkulära upphandlingar, (8) Lagar och Regler, (9) Kvalitetssäkring och (10) Tekniska Hinder. Resultatet visar att många hinder och utvecklingsmöjligheter som identifierats i litteratstudien överensstämmer med respondenternas svar från den kvalitativa studien. Vidare påvisar resultatet att en återbrukspotential existerar, men detta kräver interna samt externa anpassningar inom byggbranschen. Exempel på externa anpassningar är ökad flexibilitet i lagar och regler som ställs av externa myndigheter och en förhöjd kravsättning på entreprenörer för en anpassning till cirkulärt arbete. Rekommendationer för bygg- och fastighetsbranschen är att sätta allmänna riktlinjer och mål för återanvändning inom organisationen. Vidare bör aktörer inom branschen arbeta med kunskapsspridning för att öka det cirkulära tänkandet redan under projekteringsfasen. De bör även arbeta för att skapa medvetenhet om värdet av att återbruka och sprida kunskap om återbruk inom organisationen, till samarbetspartners i branschen och slutkunder. För att underlätta framtida återbruksimplementering bör företag arbeta med DfD (Design for Disassembly) och använda standardiserade och generella mått vid projektering. Företag bör också arbeta med digitalisering och skapa verktyg och system som effektiviserar arbetet. Likaså är BIM ett hjälpmedel för att förutsäga framtida leveranstillgångar och lagrar information om byggmaterial.

Bygg- och fastighetsbranschen står idag för en stor del av de årliga utsläppen. För att motverka klimatförändringar, brist på jungfruligt material samt minska vårt byggavfall krävs en omställning mot en mer hållbar byggbransch. Det finns ett stort intresse hos olika aktörer i branschen att jobba med cirkulärt byggande. Återbruk är en byggsten i det cirkulära byggandet, men problemet är att det saknas kunskap och en effektiv process. Återbruk är idag även oftast kostsam vilket leder till att aktörer istället väljer att köpa nya grejer framför att återbruka. Med ändliga resurser är det viktigt att förlänga ett materials livscykel. Målet med studien är att främja återbruk genom att lyfta de drivkrafter som finns ur främst ett miljömässigt perspektiv. Studien utreder även vikten av återbruk för att bland annat minska resursanvändning, avfallsmängd samt utrotning av den biologiska mångfalden. Undersökningsmetoderna som används är litteratur-, dokumentstudier samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter består av aktörer i olika delar i byggbranschen. Med kommande skärpta krav på miljödeklarationer kommer användandet av återbrukat material att öka och för detta krävs det en bättre och mer gynnsam process. Utmaningaridag är främst hur en återbrukad produkts utsläpp ska beräknas. Ytterligare en utmaninghandlar om garantitid. Vem står för garantin och hur lång garantitid kan ges. En annan utmaning handlar om att det idag finns andra krav på produkter vilket leder till att många av det produkter som kan återbrukas brister i att de inte uppfyller dagens krav. Studien har resulterat i att återbruk har en stor effekt på miljön och är en viktig byggsteni en cirkulärekonomi. Det har vidare konstaterats att återbruk kan bidra till fördelar för aktörerna genom dels en effektiv marknadsföring, vilket leder till en mer attraktiv arbetsplats och ekonomiska vinster. Dessutom är återbruk en viktig del för att kunna vara ledande inom byggbranschen. Respondenternas uppfattning är att det på nationell nivå saknas lagkrav och incitament för att främja arbetet med återbruk. / The construction and real estate sector is currently responsible for a large share of annual emissions. To counteract climate change, lack of virgin materials and reduce waste, a change is needed. The industry needs to become more sustainable. There is great interest among various actors in the industry to work with circular construction, of which reuse is an important part. But the problem is that there is a lack of knowledge and an effective process. Today, reuse is also usually costly, which means that actors instead choose to buy new things rather than reuse. With finite resources, it is important to extend the life cycle of a material. The goal of the study is to promote reuse by highlighting the driving forces that exist primarily from an environmental perspective. The study also explores the importance of using reused materials to decrease the use of new resource, waste and the prevent extinction of biodiversity.  he research methods used are literature-, document studies and qualitative semi-structured interviews. The selection of respondents consists of stakeholders in different parts of the construction industry. With stricter requirements in the future for environmental declarations, the use of recycled materials will increase and for this a better and more favorable process is required. Today there are difficulties in how to calculate a product's emissions and a major problem is about the warranty period. Who is responsible for the guarantee and how long a guarantee period can be given. Another difficulty is that today there are other requirements for products, which leads to that many of the products are unable to be reused.  The study has resulted in that reuse has a major effect on the environment and it is an important building block in a circular economy. It has also been found that reuse can contribute to benefits for actors through effective marketing, which leads to a more attractive workplace and financial gains. In addition, reuse is an important part of being a leader in the construction industry. The perception of the respondents is that there are currently a lack of legal requirements or incentives at national level to promote reuse.

My thesis, "BMA (Bromma airport) / BEURA (Bromma experimental urban recycling association), an adaptive rebirth", explores the potential for an evolution of self-built circular inhabitation on the airport runway of Bromma through adaptive reuse and circular construction. The Bromma Airport in Stockholm is set to cease operation by 2038, leaving behind a vast expanse of infrastructure that could be repurposed for other uses. Instead of a late termination of the air traffic tenure, my proposal calls for the airport to be shut down immediately in favor of evolving dwellings on the site through community-based dynamic urban planning. This alternative plan for the future of Bromma Airport considers how the extensive flat surface of concrete that the runway provides can be utilized for slabs and foundations in circular construction and adaptive reuse for self-built dwellings.  My project aims to critique and challenge the current "housing as a commodity" discourse and argues for a greater qualitative approach to urban planning. Rather than focusing, for instance, on the number of dwellings, my proposal emphasizes the integration of different functions, community engagement, and the evolution of dwellings according to needs and supply/ability. By planning for a sustainable, community-focused inhabitation that prioritizes shared spaces and sustainable living practices, my proposal offers a model for future urban planning projects that prioritize qualitative measures beyond the obsolete urban planning trinity equilibrium of economic, social and ecological sustainability.