I takt med att medeltemperaturen på jorden ökar och allt fler krav ställs på företag gällande hållbarhetsarbete behöver konsumtionen minska. Bygg- och anläggningssektorn står för 20 procent av Sveriges växthusutsläpp och genererar 14,2 miljoner ton avfall varje år, där större delen av avfallet är dåligt sorterat och ibland funktionsdugligt. Ökandet av återbruk och återvinning skulle medföra både miljömässiga och ekonomiska nyttoeffekter. Detta examensarbete genomfördes tillsammans med Einar Mattsson Byggnads AB där syftet var att undersöka avfallshanteringen, problematiken som finns och hur den går att förbättra för att minska mängden träavfall att gå till energiåtervinning. Studien har innefattat intervjuer med logistikansvariga, träleverantörer, hantverkare och arbetsledare för att bilda en uppfattning om nuvarande avfallshantering och möjligheten till återbruk eller alternativa lösningar. Detta har kompletterats med en enkät och observationer från ett nyproduktionsprojekt där träavfallet har identifierats och volymuppskattats. Kombinationen av använda metoder fastställde engångspall som största fraktion i träavfallet och att mycket avfall bestod av spill från träfiberskivor och konstruktionsvirke. Det framgår att det finns en positiv inställning till återbruk och att ökad plats och kommunikation i stort hade minskat avfallsmängden. Träavfall som inte går att undvika kan i stället gå till produktion av träfiberskivor. En branschgemensam förändring hade kunnat bidra till en omställning men att det för ett enskilt företag kan vara svårt. För att minska mängden lastpall i avfallet ses införande av retursystem som en lönsam och hållbar åtgärd. / Due to the increasing average temperature of the earth and the increase in requirements the consumption must decrease. The construction industry in Sweden currently accounts for 20 per cent of the green house emission and generates 14,2 million tons of waste each year. An increased reuse and recycling would bring both environmental and economic benefits. The thesis is produced in collaboration with Einar Mattsson AB with the purpose to investigate the possibilities to decrease the amount of wood waste in new construction building and to present a recommendation of solutions. To do that, the study has included interviews with logistic managers, wood suppliers, craftsmen, and supervisors which made it possible to estimate current waste management and the possibility of reuse or alternative solutions. The interviews were supplemented with questionnaires and observations form a new construction project, where the volume of wood waste was identified and estimated. This resulted in the largest fraction being disposable pallets and waste of material. Furthermore, the suggested solutions to decrease the waste of wood are believed to be increased communication between all actors involved and greater space of storage may lead to an improved waste management. Also, a change in working methods and agreements with suppliers is required. Wood waste that still occurs should be used in manufacturing of wooden fiberboards used in building production.

Mankind strives for accomplishing the mutually agreed goals in Agenda 2030 where the thirteenth goal is to stop climate change. The amount of sand used in several materials is of great importance to the environment. Sand is a crucial component when producing flat glass, and one way of decreasing the construction sectors impact on the climate change is recycling of old flat glass. The study investigates the potential for an easier reuse of flat glass. The purpose of the thesis is to increase the reuse of flat glass and thereby reduce the climate impact from the construction sector. The aim is to bring forth a crosslist for reuse of flat glass, to find out if the bending strength in an old glass can achieve the requirements of today's standards and to make an overall calculation of the costs andthe enviromental savings when reusing flatglass. Several methods were used to achieve the aim, namely a literature study to gather information, dialogues that give a range of how different aspects can be valued and abending strength test that show the reused flatglass´s ability to withstand external pressure. The overall costs and the enviromental impact were also calculated. The result shows that the crosslist encounters for the properties being fulfilled in a reused window, given that the performer has a certain knowledge. The bending strength test showed that the roughly 60 year old flat glass did achieve the requirements and can therefore be used as a product in a new building. The dialouges enlighted the greatest obstacles for reusing flat glass as lack of knowledge and supply. More specific problems while using old flat glass is the matters of energy and guarantee which are essential when deciding if reuse is possible and is problematic for whoever tries to upgrade a window that is not reaching its specified requirements. The requirements if a window is to be reused or not in a specific way is a part of thecrosslist where the properties are categorized from 1 to 3 where 3 has the lowest performance but still achieves the minimum requirements. The possibly changed strength of the tested flat glass in terms of age is difficult to assess as there is no new reference object with a similar thickness to compare with. The overall calculations of costs and environmental impact shows that large savings can be made . The study show the possibilities of how a flat glass can be made by reusin flat glass. Nonetheless, more deep diving studies need to be deducted within the area but perhaps in the long term the study may contribute to increasing the reuse of flatglass.

This paper studies the fragmentation and reuse of early christian monuments ("eskilstunakistor") in churches in Östergötland during the medieval period. This is found to have been done in two stages. The first stage shows a collectivization of society. Within religion the change from ancestoral cult towards the saints' cult is important as the fragments are reused like relics. During the second stage the collectivization has been fulfilled, and the reuse is instead part of the christian churches' strategy for incorporating old powerful symbols from the landscape into their own church building.

Sverige idag genererar byggbranschen 12 miljoner ton avfall per år. Enligt svensk lag ska avfallet sorteras för att öka möjligheten till återvinning och återbruk. Byggbranschen står för drygt 20 procent av växthusgasutsläppen i Sverige och genom att återbruka byggmaterial kan denna siffra reduceras. Avsikten med detta examensarbete är att lyfta ett antal möjligheter för att minska klimatavtrycket från byggbranschen. Föreliggande studie syftar därför till att fokusera på de framgångsfaktorer som identifierats hos utmärkande projekt på Skanska gällande återbruk av byggmaterial och produkter. Syftet med studien är att undersöka och belysa de utmaningar som finns med att återbruka samt att uppmärksamma tillvägagångssätt för hur arbete med att återbruka kan ökas.Studien har baserats på intervjuer samt litteratursökning inom ämnet återbruk. Fem deltagare i olika projekt hos Skanska har intervjuats där återbruk varit en del av processen. Arbetet har begränsats till fem intervjudeltagare då det ansågs vara tillräckligt för att besvara studiens syfte. Studien har avgränsats till återbrukat byggmaterial och produkter från byggnader, där material från anläggningsarbeten inte inkluderas. Arbetet skrivs i samarbete med Skanska.De framgångsfaktorer som har identifierats i resultatet är att det är betydelsefullt att lägga god tid på materialinventering och att systematiskt dokumentera de material som finns att tillgå, samt att planering av återbruk sker tidigt i processen. En annan framgångsfaktor för att lyckas med återbruk är att involvera externa aktörer som kan förmedla materialet vidare. De utmaningar som finns med att återbruka byggmaterial och produkter är de krav som ställs genom myndigheter och i lagar. Även kunskapsnivån är bristfällig när det kommer till återbruk i branschen och därmed problematiseras processen. För att anamma återbruk i framtiden kommer det cirkulära byggandet och det långsiktiga perspektivet vara av betydelse inom byggbranschen. Ett sätt för att arbeta med återbruk är att involvera projektörer tidigt i processen genom att förse dem med återbrukat material som går att projektera in i projektet. Vid projekteringen av byggnader bör även materialens framtida återbruk finnas i åtanke. När återbruk blir en del av fler byggprojekt kommer det medföra att avfallet minimeras, det kommer främja företagens hållbarhetsarbete samt att klimatpåverkan från branschen med största sannolikhet kommer minska. / The construction industry generates 12 million tons of waste annually in Sweden alone. The waste according to Swedish law has to be sorted in order to increase the possibility of recycling and reuse. The construction industry produces 20 percent of the Swedish greenhouse gas emissions and by reusing building materials this number can be reduced. The intention of this bachelor's thesis is to illustrate possibilities for reducing the industry's climate footprint. Following thesis intends to focus on identifying the success factors of prominent projects regarding reuse of building materials and products at Skanska. The purpose of the thesis is to explore and illuminate the challenges that come with reusing and detect approaches on how to increase work with reused materials.The thesis is based on interviews and literature in the subject of reuse. Five participants from different projects at Skanska where reuse was a part of the process was interviewed. The interviews were limited to five participants because it was considered to be enough to answer the purpose of the study. The study is limited to reuse of materials and products from buildings, waste from other parts of the industry is not included. This study is written in a collaboration with Skanska.The success factors that were found in this study is that it is important to assign the material listing phase a good amount of time, to systematically document the materials at hand and to plan to reuse early in the process. Another success factor to reusing is to involve external vendors that can help assign the material to new proprietors. The challenges that come with reusing building materials and products are the requirements set by authorities and laws. Also the level of knowledge in the industry about reuse is inadequate which complicates the process. The circular flow and long-time perspective will be of importance in order to appropriate reuse in the building industry in the future. One way to initiate this is by involving architects early in the process by providing them reused materials to plan into their project. In the design of new buildings, the future reuse of the materials should be kept in mind. When reuse becomes a part of more building projects it will result in less waste, the business’ sustainability work will advance and the climate footprint from the industry will most likely get reduced.

Människans negativa miljöpåverkan har orsakat att jordens temperaturökning har fördubblats på kort tid och vars åtgärd kräver omgående förändringar i samhället. Ett hållbart förhållningssätt är väsentligt för att inte äventyra kommande generationers förutsättningar på jorden. En omställning till en cirkulär ekonomi är nödvändigt för att gynna en hållbar utveckling. Byggsektorns resursanvändning och avfall orsakar en stor andel av samhällets miljöpåverkan och har en betydelsefull roll i den cirkulära övergången. Återbruk av bygg- och rivningsavfall är en viktig del av cirkulära strategier, men som sektorn varit långsamma på att implementera. Kandidatarbetet undersöker möjligheterna att utforma en mindre trävilla med hänsyn på återbruk. Syftet med studien är att framställa en förslagshandling för en trävilla som tar hänsyn på cirkulära strategier som möjliggör återbruk av de ingående komponenterna. Studien baseras på en kvalitativ metod som inledningsvis bestod av en litteraturstudie, därefter hölls workshop med aktörer i byggbranschen för att ta del av deras kunskaper inom ämnesområdet. I konsultation med aktörerna diskuterades möjligheter och svårigheter vid utformning av småhus med hänsyn till återbruksbara byggnadskomponenter. Studiens resultat visar att byggsektorn i största allmänhet är medvetna om de ekologiska fördelarna av cirkulära strategier som att projektera för demontering, men att dessa inte nyttjas i någon större utsträckning. Det beror delvis på byggsektorns okunskap om hur byggnaders utformning påverkar komponenternas möjlighet till återbruk och dels på osäkerheterna kring den ekonomiska lönsamheten. För att öka återbruk i byggsektorn kommer sektorn behöva ekonomiska incitament som nya avgifts- och beskattningsstrukturer. För att främja återbruk av ingående byggkomponenter är det viktigt att tidigt planera för komponenternas åtkomlighet, reparation och demontering. För att förenkla förändringsarbete och underhåll bör byggnaden utformas med stora öppna ytor och med en så stor andel prefabricerade moduler och komponenter. Byggnadens komponenter bör väljas med hänsyn på att de ska vara hållbara och lätta att hantera vid montering och demontering.

The construction sector accounts for about one fifth of Sweden's greenhouse gas emissions. It is also the sector that produces the second most waste in Sweden. Today there is an increased need for housing in Sweden, at the same time as the construction sector must reduce its greenhouse gas emissions. Usually when renovating a building, construction products are disposed despite having a remaining service of life. The purpose of this study is to investigate how the reuse of construction products can be increased in the construction sector. And to find out how companies in Växjö work with reusing construction products. The work was based on the project Kv. Stommen, the project was about a new preschool in Vikaholm, Växjö. In the project the buyer had requested that some construction products should be reused. The purpose of the study was addressed by using interview methodology and partaking in focus group discussion with Godahåll during their meeting. According to the results there are seven challenges that must be overcome before the reuse of construction products in the construction sector can increase. The representatives from the companies in Växjö, who were interviewed had a positive attitude towards reuse of construction products. One conclusion is that there is an interest in the construction sector to use reused construction products and that it will increase in the future. Another conclusion is that by using reused construction products, the construction sector´s waste volumes can be reduced and contribute to a circular construction.

In a time of growing consciousness around sustainability and an early paradigm shift when it comes to circular systems for furniture and interiors, as an aspiring designer, I need and must adapt accordingly within my field and creative practice. In this project, I have worked with the immense material waste that is going on, especially focusing on furniture and interiors, within the public and private sectors as well as in office environments, where this is a big issue. Guided by the United Nations Global Goal No 12 - Responsible Consumption and Production, I have experimented with, to me, new ideas for systems that deal with the upcycling and repurposing of “old” and/or discarded pieces of furniture and the material they are made from. To see what I can make of it to prolong the lifecycle and give the material a new purpose, function, and value. In my process I have acted both as an interior architect and a furniture designer but also as a sculptor and craftsman since the predetermined “waste” material I have worked with demanded a reversed design process than what a “normal” one would look like for a commercial project.    The result is a series of new furniture designed and made from waste material, revisioned by me through a mix of art and design, to see how I as a designer of furniture and interiors can develop and find my path in this and to help formulate the new design paradigm and aesthetics for future circular and sustainable furniture and interior solutions that is underway.

Att övergå från en linjär till en cirkulär ekonomi är nödvändigt om vi ska nå våra klimatmål. Återbruk och underhåll av redan existerande material och produkter är därför ett måste men sängar återbrukas och underhålls inte i lika stor omfattning som andra möbelgrupper.  I dag är många sängar utformade av en blandning av plaster, stål och trä där materialen är svåra att separera från varandra. Många av delarna är ihoplimmade och möjliggör inte till underhåll vilket medför att produktens livslängd blir förkortad. Andra aspekter som attityder och beteenden kan dock vara en avgörande faktor när det kommer till sängens möjlighet att återbrukas då dessa ofta anses både ohygieniska och smutsiga. Syftet med studien har varit att undersöka hur sängar skulle kunna ingå i den cirkulära ekonomi och därmed undvika att bli till avfall och därför kommer studien att titta på systemet kring sängar i helhet. Genom emotionell design kommer studien att undersöka attityder och beteenden kopplade till återbruk av textilier och sängar. Studiens fördjupningsområden har varit användarcentrerad design, emotionell design, cirkulär design och användarroll i den cirkulära ekonomin.  Studiens kunskapsbidrag är att ge en större förståelse för sängens kontext i den tekniska loopen och då framförallt under återbruk, reparation och underhåll samt fördjupad kunskap i konsumentbeteende, psykologi och drivkrafter bakom återbruk av sängar inom ett område som är relativt outforskat.  Designbidraget är ett koncept för att integrera sängklädseln i själva utformningen av sängramen för enklare underhåll. / To move from a linear to a circular economy is necessary for us to achieve our climate goals. Recycling and maintenance of existing materials and products is, therefore, a must but beds are not recycled or maintained to the same extent as other types of furniture.  Today, many beds are made of a mixture of plastic, steel, and wood where the materials are difficult to separate from each other. Many of the parts are glued together and do not allow for maintenance, which means that the product’s life is shortened. Other aspects such as attitudes and behaviors can, however, be a decisive factor when it comes to the bed’s ability to be reused as these are considered both unhygienic and dirty. The purpose of the study has been to investigate how beds could be included in the circular economy and thus avoid becoming waste and, therefore, the study will look at the system around beds as a whole. Through emotional design, the study will examine attitudes and behaviors linked to second-hand textiles and beds. The study’s main focus areas have been user-centered design, emotional design, circular design, and user role in the circular economy. The knowledge contribution of the study is to yield a greater understanding of the beds’ place in the technical loop, first and foremost reuse, restoration and maintenance. Another area that is relatively unexplored concerning the bed is consumer behavior, psychology, and motivations behind the refurbishing of beds. The design contribution is a concept for integrating the bedding into the actual design of the bed frame.

Tellus cinema and café is situated in the heart of Midsommarkransen. It’s been an independent establishment since the 1920’s and is one of very few local cinemas in Stockholm that hasn’t been shut down or taken over by a larger cinema chain. One of Tellus’ many strengths, in comparison to more commercial establishments, is that they can offer a more dynamic and broader repertoire which gives its visitors a sense of experiencing something unique. In this project I would like to redefine the spaces within Tellus, whilst curating the very essence that these rooms possess. I wish to highlight the importance of this cultural establishment and its continued existence as a natural place for people to gather, regardless of their background. I will be studying the cinemas spatial attributes in it’s historical context to see how I can contribute with functional and aesthetical qualities, that diligently enhances the already existing identity of this cinema.

Greenhouse gas emissions drive climate change, posing a global challenge with serious consequences ranging from glacial melting to societal disruptions. Sweden has introduced a climate policy framework to achieve climate neutrality by year 2045, with the construction and real estate sector accounting for about 21 percent of total greenhouse gas emissions. Concrete, despite its long history and versatility, significantly contributes to the climate crisis. The problem is serious where a circular construction sector and concrete reuse can reduce the carbon footprint and contribute to Sweden's environmental goals. The study focuses on today's challenges with concrete's extensive climate impact and the insufficient reuse of older concrete buildings and strives to identify solutions for the reuse of concrete walls. Real estate companies Castellum and Vectura, along with consulting firm Bjerking, lead a reuse project for circular construction in Främre Boländerna. The properties of concrete, including its compressive strength, vary depending on the area of use, ranging from general building structures to commercial and industrial buildings. Previous research has shown that there is great potential for reuse, but also many challenges. The report's methodology includes interviews with six respondents, three field visits, compressive strength tests of concrete samples, and an extensive literature review, all to answer the study's purpose and problem. The interview study indicates that there are several challenges with reuse and the concrete samples show suitable compressive strength values for reuse with approved crack creation. The study's conclusions show that the concrete from Främre Boländerna can be used for general structures like homes and parks, but not for commercial buildings that require a load-bearing building frame. The main challenges identified in the study are intermediate storage, economic factors, legal issues, lack of standards and guidelines, reuse depots, and logistical problems. Despite these challenges, future opportunities appear promising.