Inom storskalig stadsutveckling handskas planerare och exploatörer med planerings- och genomförandefaser som är långa och tidskrävande. Det innebär att samhällets ideal eller teknik kan ha förändrats under tiden. Vidare anses hållbarhet som kontextberoende eftersom olika städer och länder står inför olika utmaningar kopplat till hållbarhet. Således menar litteraturen att det inte finns en gemensam lösning för vad som skapar en hållbar stadsdel. Därmed är det intressant att studera hur planeringen av hållbara stadsutvecklingsprojekt kan främjas, i stället för att studera vilken teknik eller ideal som är mest hållbart inom stadsutvecklingen. Det studerade stadsutvecklingsområdet konverterar ett gammalt industriområde till en levande stadsmiljö med en hållbarhetsambition. Tolv personer med olika roller inom hållbar stadsutveckling djupintervjuades för studien. Nio aktörer som är involverade i planeringen av stadsutvecklingsprojektet, samt tre aktörer sakkunniga inom ämnet byggnadsvård, återbruk och återanvändning. Resultatet pekar på att projektet har under planeringsskedet använt planprogrammet som en nulägesbeskrivning. Det innebär att de inte har ritat upp en slutprodukt som sedan ska byggas om 10 år. Vidare har det även tagit tid att inventera platsen för att identifiera vad som är hållbart i det specifika projektet. De har inte använt referensprojekt, de har försökt förstå för vem platsen är till för och vad värdet i det specifika projektet kan vara.  Återbruk och återanvändning visade sig vara just det mest hållbara i projektet. Det beskrivs som projektets värde ur olika perspektiv. En historisk och kulturell dimension, estetisk dimension såväl som ekonomisk och ekologisk dimension. Det innebär att projektet kan ha en ekonomisk kalkyl som tar in dessa värden. Ytterligare en aspekt som identifierades utefter empirin var att det är viktigt att de människor som arbetar i projektet har förståelse för dessa värden. Det skapades genom att bearbeta fram verktyg för att alla i projektet kan förstå värdet. Slutsatsen pekar därmed på att stadsutvecklingsprojektet med en hållbarhetsdimension har arbetat ur ett värdeperspektiv.  Genom att förhålla sig till det som redan finns på platsen har värden skapats som annars inte är möjligt i obebyggda områden. De har tagit tid för att bearbeta och analysera både platsen, affärsupplägg som såväl organisatoriska förutsättningar. Stadsplanering bör därmed sikta på att skapa en flexibel planering som är robust för framtida förändringar för att lyckas med att skapa hållbara stadsutvecklingsprojekt. / In large-scale urban development projects, planners and developers deal with planning and implementation phases that are long and time-consuming. This means that ideals in the society and technology change meantime. Furthermore, sustainability is considered context-dependent because different cities and countries face different challenges linked to sustainability. Thus, the literature suggests that there is no common solution for what creates a sustainable city, it is interesting to study how the planning of sustainable urban development projects can be promoted, instead of studying which technology or ideal is the most sustainable in urban development. The studied urban development project transforms an old industrial area into a living urban environment with a sustainability ambition. Twelve people with different roles in sustainable urban development were interviewed. Nine actors involved in the planning of the urban development project, as well as three actors who are experts in the subject of building maintenance, recycling, and reuse. The result indicates that the project has, during the planning phase, used the planning program as a description of the current situation. This means that a final product that will then be built in 10 years has not been drawn up in detail. Furthermore, it has also taken time to invent the site to identify what is sustainable in the specific project. They haven´t used reference project; they have tried to understand who the site is for and what the value in that specific project might be. Reuse and recycle proved to be precisely the most sustainable in the project. It is described as the value of the project from different perspectives. A historical and cultural dimension, architectural dimension as well as economic and ecological dimension. This means that the project can have economical calculation that takes these values into account. Another aspect identified from the empirical work; it is important that people working in the project understand these values. Whitin the project they develop tools so that everyone in the project can understand the values. The conclusion thus points to the fact that the urban development project with a sustainability dimension has worked from a value perspective. By relating to what already exists on the site, values have been created that are otherwise not possible in undeveloped areas. They took time to process and analyse, both the location, the business plan as well as the organizational conditions. Urban planning should therefore aim to create flexible planning that is robust to future changes to succeed in creating sustainable urban development projects.

Byggbranschen är idag en av de ledande faktorerna till både avfall och koldioxidutsläpp i Sverige. Detta beror till stor del på råvaruutvinning och användning av jungfruliga material. En stor del av både utsläpp och avfallsmängder skulle kunna minskas genom att nyttja mer återbruk. Ett material som lämpar sig för återbruk är tegel. Syftet med arbetet är att öka återbruk av tegel i Sverige för att minska utsläppen från byggsektorn. Målet med studien är att redogöra återbruksprocessen för tegel och att jämföra skillnader mellan nyproducerat tegel och återbrukat tegel. Metoderna för att ta reda på återbruksprocessen samt skillnader mellan nyproducerat och återbrukat tegel är genom en litteraturstudie och via praktiska tester. Litteraturstudien genomfördes för att skapa större förståelse kring tegel och dess egenskaper samt hur det kan återbrukas. För att jämföra nyproducerat och återbrukat tegel har fyra SIS-tester utförts på massivt nyproducerat, hålat nyproducerat, massivt återbrukat och hålat återbrukat tegel. Återbruksprocessen för tegel är en process som idag används av ett företag som heter Brukspecialisten. Återbruksprocessen har fyra steg som består av en inventering av byggnaden innan rivning, tegelpant på allt tegel som går att återbruka, transport av tegel och tegelhanteringsprocess. Processen bidrar till hållbara, miljösparande och ekonomiska byggnadsmaterial som återanvänds i stället för att slängas på deponi. Återbrukat tegel säljs med tillhörande produktinformation som beskriver tryckhållfasthet, färg, åtgång per m2och rekommenderad typ av murbruk. Dessa steg skapar en återbruksmarknad för tegel som är konkurrenskraftig mot nyproducerat tegel. Resultatet från studien visar att tegel från både 1900- och 1960-talet är återbrukbart och går att använda. Tegel som återbrukas testas och klassas om med hänsyn till tekniska egenskaper från testerna. Teglets nya klassning innebär att teglet kan återanvändas i nya projekt med nya förutsättningar. / The construction industry is currently one of the leading contributors to both waste and carbon dioxide emissions in Sweden. This is largely due to the extraction of raw materials and the use of virgin materials. A significant portion of both emissions and waste could be reduced by utilizing more reuse. One material that is suitable for reuse is bricks. The purpose of this work is to increase the reuse of bricks in Sweden in order to reduce emissions from the construction sector. The goal of the study is to outline the process of reusing bricks and to compare the differences between newly produced bricks and reused bricks. The methods used to understand the process of reusing bricks and the differences between newly produced and reused bricks are through a literature study and practical tests. The literature study was conducted to gain a better understanding of bricks and theirs properties, as well as how they can be reused. To compare newly produced and reused bricks, four SIS tests were conducted for solid newly produced, perforated newly produced, solid reused, and perforated reused bricks. The process of reusing brick is currently performed by a company called Brukspecialisten. The reusing process consists of four steps, which involve conducting a survey of the building before demolition, implementing a brick deposit system for all reusable bricks, transportation of the bricks, and brick handling processes. This process contributes to sustainable, environmentally friendly, and cost-effective building materials that are reused instead of being discarded in landfills. Reused bricks are sold with accompanying product information that describes compressive strength, color, consumption per square meter, and recommended type of mortar. These steps create a competitive market for reused bricks as an alternative to newly produced bricks. The results of the study indicate that bricks from both the 1900s and the 1960s are reusable and can be used. Reused bricks undergoe testing and are reclassified based on theirs technical properties from the tests. The bricks new classification means that they can be reused in new projects with new requirements.

The United Nations aims to achieve net-zero carbon emissions by 2050, while Sweden has seta target to reach net-zero emissions in the construction industry by 2045. In 2020, constructionaccounted for approximately 21% of Sweden's domestic CO2 emissions. To meet these goals, a roadmap has been developed, targeting net-zero emissions by 2045. Skolfastigheter AB, among others, are compelled to take action to reduce greenhouse gas emissions and one wayto align with the climate objectives is to promote reuse. However, the company currently lacksan established approach for reuse. This report focuses on reducing the environmental impact of renovation projects within Skolfastigheter AB through reuse. The objective is to identify reuse prerequisites and developstrategies for promoting reuse in renovation projects. The theoretical background covers the circular economy, waste hierarchy, material reusepotential, requirements, specifications, sales, and BIM in relation to reuse. Two schools under Skolfastigheter AB:s management are observed, and interviews are conducted with nine actors in the construction industry. The results reveal a similar material structure in the observed schools. Furthermore, it reveals challenges such a lack of documentation of materials, reoccurring vandalism and that reuse has been absent withing the management. The interviews provide nine categories to promote reuse in renovation projects: a systematic working model, inventory, quality, BIM tools, competence, design choices, hazardous substances, collaboration, and EPDs. Conclusions highlight the prioritization of installations and porcelain for reuse, emphasizing the importance of the working model, inventory, and quality as key factors for promoting reuse.

Den linjära metodiken för användning av produkter i byggsektorn är huvudorsaken till uttömning av naturresurser och uppkomsten av avfall. Inom byggindustrin är förbränning det vanligaste sättet att göra sig av med avfall. Genom att integrera cirkulära flöden kan den linjära metodiken motverkas vilket leder till att livcykeln för produkterna förlängs. Standardiseringen som industriellt byggande kräver är en förutsättning för att cirkulära flöden ska kunna nyttjas. Detta då avfallet uppstår i större volymer och i renare fraktioner. Det kan dock konstateras att det inte är nog studerat vilka cirkulära flöden som finns och som är användbara för industriella byggföretag. Det finns således en motivering till syftet i studien som är att undersöka vilka cirkulära flöden industriella byggföretag kan använda sig av för att minska avfall som går till förbränning och deponi. Målet med examensarbetet är således att först och främst kartlägga det industriella byggföretagets avfall för trävirke, plywood, gips, glasroc och fermacell. Vartefter olika cirkulära flöden för dessa material ska hittas och presenteras utifrån hur väl de presterar i parametrarna ekonomi, utsläpp av koldioxidekvivalenter, logistikkomplexitet och avfallstrappan. För att stödja detta arbete har följande två forskningsfrågor tagits fram; Vilka är orsakerna till uppkomsten av avfall av trävirke, plywood, gips, glasroc och fermacell hos industriella byggföretag och hur kan detta avfall klassificeras i olika kategorier? Vilka cirkulära flöden kan industriella byggföretag implementera baserat på sitt avfall? För att svara på den första forskningsfrågan har en kartläggning genom mätningar i det industriella byggföretagets fabrik utförts. Sedan har datan från dessa mätningar kategoriserats och katalogiserats för att kunna dra slutsatser om orsakerna till uppkomsten av avfallet samt inom vilka kategorier det kan klassificeras. Från resultatet för kartläggningen kunde det konstateras att den största orsaken till uppkomsten av avfall var kapspill, detta för samtliga studerade material. För trävirket kunde slutsatsen dras att den största andelen materialspill hamnade inom längdintervallet 0–149 mm. För skivmaterialen gips och plywood uppstod avfallet i areor mindre än 0,5 m2, där det enbart för glasroc och fermacell fanns avfall i areor över 0,5 m2. Genom mätningarna kunde det konstateras att fermacell och glasroc stod för störst mängd avfall. För att svara på forskningsfråga två har först och främst en litteraturstudie kring vilka cirkulära flöden som finns gjorts. För de cirkulära flöden som är genomförbara för det industriella byggföretaget har resultatet för parametrarna ekonomi, utsläpp av koldioxidekvivalenter, logistikkomplexitet och avfallstrappan presenterats för de cirkulära flödena. I analysen har sedan resultaten för de olika cirkulära flödena rangordnats inom varje parameter. De cirkulära flöden som har hittats för träprodukterna är intern och extern fingerskarvning, intern och extern biokolstillverkning, internt ekologipaket samt extern spånskivstillverkning. För skivmaterialen var det endast materialåtervinning för att göra nya skivmaterial som hittades. För ekonomiparametern var det extern fingerskarvning som visade sig vara mest fördelaktig. För parametern för utsläpp av koldioxidekvivalenter så var det intern biokolstillverkning som var mest fördelaktig och för logistikparametern var det extern biokolstillverkning som var mest fördelaktig. För den sista parametern, avfallstrappan, var det de tre flödena intern och extern fingerskarvning samt det interna ekologipaketet som hade de bästa resultaten. Extern biokolstillverkning visade sig även vara det enda cirkulära flöde som placerades i övre halvan av rangordningen för samtliga parametrar. / The linear methodology of using products in the construction sector is the main reason for the depletion of natural resources and the production of waste. In the construction industry energy recovery is the most common way of disposing of waste. By integrating circular flows the linear methodology can be counteracted, which leads to an extended life cycle for products. The standardization that industrialized construction requires is a prerequisite for circular flows to be utilized, since the waste occurs in larger volumes and in cleaner fractions. However, it has been established that there in not enough research about which circular flows that exist and can be used by industrialized construction companies. There is thus a justification for the purpose of this study, which is to investigate which circular flows industrialized construction companies can use to reduce waste that goes to energy recovery and landfill. The goal of the thesis is thus first and foremost to map the industrialized construction company’s waste for timber, gypsum, glasroc and fermacell. Where different circular flows for these materials are to be found and then presented based on how well they perform in the parameters of economy, emissions of carbon dioxide equivalents, logistics complexity and the waste hierarchy. To support this work, two research questions have been developed; What are the causes of production of timber, gypsum, glasroc and fermacell waste in industrialized construction companies and how can this waste be classified into different categories? Which circular flows can industrialized construction companies implement based on their waste? To answer the first research question, a mapping through measurements in the industrial construction company’s factory has been carried out. Where the data from these measurements then has been categorized and cataloged to be able to come to conclusions about the causes of the origin of the waste and into which categories it can be classified. From the results of the mapping, it could be stated that the biggest cause for waste was spillage. For the timber, it could also be determined that the largest proportion of waste ended up within the length range 0-149 mm. For the board materials gypsum and plywood, the waste occurred in areas smaller than 0.5 m2. Only glasroc and fermacell occurred in areas over 0.5 m2. Through the mapping, it could also be established that fermacell and glasroc accounted for the largest proportions of waste. To answer the second research question, a literature study has been conducted to find which circular flows that exist. For the circular flows that were feasible for the industrial construction company, their results for the parameters economy, emissions of carbon dioxide equivalents, logistics complexity and the waste hierarchy have been presented. In the analysis, the results for the different circular flows have been ranked within each parameter. The circular flows that have been found for the timber products are internal and external finger jointing, internal and external biochar production, internal ecology package and external particle board production. For the board materials, only material recycling to make new board materials were found. For the economy parameter, external finger jointing was the most beneficial. For the parameter for emissions of carbon dioxide equivalents, it was internal biochar production that was most beneficial. For the logistics parameter, external biochar production was the most beneficial. For the last parameter, the waste hierarchy, it was the three flows internal and external finger jointing and internal ecology package that had the best results. External biochar production was also the only circular flow placed in the top half of the ranking for all parameters.

Det blir idag allt viktigare att tänka hållbart, inte minst inom byggbranschen. Klimatmål, ekonomi och resursförbrukning är en del av de faktorer som bidrar till att branschen måste styras mot ett cirkulärt förhållandesätt. Det finns en potential i de stora mängder flerbostadshus från miljonprogrammet som planeras att byggas om eller rivas. Det saknas dock praktiska lösningar på hur detta görs, det saknas även kunskap samt kompetens inom återbruk. Denna undersökning kommer att utreda hur en ny byggnad kan konstrueras med återbrukad betong kombinerat med KL-trä, genom att analysera strategier för demontering, förband samt ta fram konstruktionslösningar. Studien innehåller en metoddel där beräkningar och programvara beskrivs, en teoridel där strategier för demontering, montering och förband samlats in. Resultatet presenterar de konstruktionslösningar som tagits fram samt resultatet av beräkningar som gjorts, slutsatsen blev att konstruktionen håller med hänsyn till bärighet. I diskussionen skriver författarna om möjliga strategier för återbruk och de metoder och resultat som erhållits. Författarna diskuterar även kring social hållbarhet och cirkulär ekonomi. / Sustainable thinking is becoming increasingly important, not least in the construction industry. Climate targets, economy and resource consumption are factors that contribute to the need to steer the industry towards a circular approach. There is potential in the large number of apartment buildings from the Million Programme that are planned to be rebuilt or demolished. However, there is a lack of practical solutions on how to do this, as well as a lack of knowledge and expertise in reuse. This study will investigate how a new building can be constructed with recycled concrete combined with CLT, by analyzing strategies for dismantling, joints and developing design solutions. The study contains a method where calculations and software are described, a theory where strategies for disassembly, assembly and connections are collected. The result presents the design solutions that have been developed and the results of the calculations made, the conclusion was that the design works with regard to load bearing capacity. In the discussion, the authors write about possible strategies for reuse and the methods and results obtained. The authors also discuss social sustainability and circular economy.

Titel: Closed-loop supply chain: Implementering av utvecklat returflöde gällande begagnade handskar på HESTRA-Handsken AB. Kontext: Dagens konsumtions ökar allt mer då konsumenten ser stil och pris som en viktigare komponent än hållbarhet. För att istället öka produkters livslängd och minska dess miljöpåverkan kan en implementering av CLSC genomföras.  Syfte: I denna studie kommer CLSC att diskuteras utifrån textil- och läderindustrin. En fördjupning kommer att ske i HESTRA-Handsken AB:s omvända logistikprocess där skribenterna menar att komplettera denna. Studiens syfte blir därmed att identifiera hur företagets nuvarande returflöde kan utvecklas med målet att slutligen implementeras. Metod: Denna studie grundas i ett kvalitativt hermeneutiskt synsätt för besvarande frågeställning ett, samt en systematisk litteraturgranskning för att besvara frågeställning två. Empiriskt material har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer där respondentvalidering har använts för att säkra att denna primärdata håller hög kvalitet. För att finna vetenskapligt granskade artiklar till teoriavsnittet har sökningar gjorts i databasen BSU. Vidare har mönsterjämförelse tillämpats för att analysera resultatet utifrån studiens frågeställningar. Resultat: Denna studie visar på att det finns potential hos HESTRA-Handsken AB att utveckla dess nuvarande returflöde. Studiens skribenter menar på att ett prisdiskrimineringsalternativ kan tillämpas för att öka inflödet av returer. Det finns ett intresse och engagemang hos ledningen till att utöka dess hållbarhetsprofil och detta är ett ypperligt exempel på det. Implementering är möjlig genom att antingen se till Dowlatshahis 11 förståelser för framgångsrik implementering, Lacys fem affärsmodeller eller Kirons fem innovationsmetoder. Bidrag: Studien bidrar med en litterär genomgång av ämnet CLSC och mer ingående returer samt återbruk. Sedermera ges praktiskt bidrag till HESTRA-Handsken AB, i form av förslag om hur dess nuvarande returflöde har potential att utvecklas och hur en implementering kan utformas. Slutligen kan andra företag, likt HESTRA-Handsken AB, se till denna studie för att tilldelas förslag kring hur dess returflöde kan utvecklas samt vad som bör beaktas vid en implementering av detta. Nyckelord: Closed-loop supply chain, returer, återbruk, begagnat, textil, läder / Title: Closed-loop supply chain: Implementation of developed return flow regarding used gloves at HESTRA-Handsken AB. Context: Today's consumption is increasing more and more as the consumer sees style and price as a more important component than sustainability. To increase the lifespan of products and reduce their environmental impact, an implementation of CLSC can be worth pursuing.  Purpose: The objective of this study is to investigate the CLSC based on the textile and leather industry. A deepened study will take in HESTRA-Handsken AB´s reverse logistics process, where the writers intend to supplement this. The purpose of the study will thus be to identify how the company's current return flow can be developed with the goal of finally being implemented.  Method: This study is based on a qualitative hermeneutic approach to being able to answer question one, as well as a systematic literature review to answer question two. Empirical material has been collected through semi-structured interviews where respondent validation has been used to ensure that this primary data is of high quality. To find peer reviewed articles for the theory section, searches have been made in the BSU database. Furthermore, pattern comparison has been applied to analyze the results based on the study´s questions.  Results: This study shows that there is potential at HESTRA-Handsken AB to develop its current return flow. The study´s authors believe that a price discrimination alternative can be applied to increase the inflow of returns. There is an interest and commitment on the part of management to expand its sustainability profile and this is an excellent example of this. Implementation is possible by either looking at Dowlatshahi´s 11 understandings of successful implementation, Lacy´s five business models, or Kiron´s five innovation methods.  Contribution: The study contributes with a literary review of the subject CLSC and focuses on returns and recycling. Furthermore, a practical contribution is given to HESTRA-Handsken AB, with suggestions on how their current return flow can be developed and how an implementation can be designed. Finally, other companies can look at this study to be assigned proposals on how its return flow can be developed and what should be taken into account when implementing this. Keywords: Closed-loop supply chain, returns, recycling, used, textile, leather

Bygg- och rivningssektorn står för ca 30% av Sveriges avfall enligt svenska miljöinstitutet IVL. Bevarande av energi som går åt vid tillverkning av material är gynnsamt för miljön, vilket är syftet med återbruk. När stomelement i dagsläget demonteras förlorar de CE-märkningen och betraktas därefter som avfall. En metod inom cirkulärt byggande är återvinning, vilket innebäratt bryta ner produkten för att antingen skapa energi eller nytt material. Vid återvinning bevaras inte energin vilket innebär att energin som går åt att tillverka produkten från start går förlorad. För att nå de klimatmål som EU och Sverige har satt till framtiden är det viktigt för byggbranschen att sträva efter cirkulärt byggande, med fokus på återbruk och inte enbart återvinning. Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur man kan öka återbruksförmågan av stomelement. I Sverige används återbruk i en liten skala. För att användningen av stomelement ska utvecklas i en större skala måste tekniska lösningar framkomma redan i projekteringsskedet. Oklarheter i regelverk kring klassificeringar av återanvända stomelement behöver tydliggöras för att öka återbrukspotentialen. Studien undersöker vilka möjligheter som finns idag av att bygga med återanvänt stommaterial, vilka hinder som uppstår och hur dessa problem kan hanteras. Detta undersöktes genom att intervjua respondenter med relevant kompetens i byggbranschen samt genom en litteraturstudie. Studien avgränsas till att undersöka stomelement i trä, stål och betong. Resultaten visade att potentialen för återbruksmaterial i dagsläget inte är god på grund av att det inte finns konkreta regelverk och incitament samt att materialtillgången är begränsad. Stommaterial har höga konstruktionskrav på sig vilket gör det svårt att återbruka. Vidare visade resultaten från studien att det för närvarande inte finns tydliga standardprovningar för att säkerställa stomaterialens kvalitet och hållbarhet. Därför har denna studie tagit fram en vägledande mall för att eventuellt minska förstörande provning samt agera som en guide för aktörer som vill återanvända stomelement men inte vet hur de ska gå tillväga. / The construction and demolition sector accounts for about 30% of Sweden's waste according to the Swedish Environmental Institute IVL. Conservation of materials and energy used in the manufacture of materials is beneficial to the environment, which is the purpose of reusing. When structural elements are currently dismantled, they lose their CE marking and are then regarded as waste. One method in circular construction is recycling, which means breaking down the product to either create energy or new material. During recycling, the energy is not conserved, which means that the energy used to manufacture the product from the start is lost. In order to achieve the climate goals that the EU and Sweden have set for the future, it is important for the construction industry to strive for circular construction, with a focus on reusing and not just recycling. The purpose of this thesis is to investigate how to increase the reusability of structural elements. In Sweden, recycling is used on a small scale. In order for the use of structural elements to be developed on a larger scale, technical solutions must emerge during the design phase. Uncertainties of regulations regarding classifications of recycled structural elements need to be clarified in order to increase the reusing potential. The study examines what opportunities there are today for building with reused structural materials, what obstacles arise and how these problems should be handled. This was investigated by interviewing respondents with relevant competence in the construction industry and through a literature study. The study is limited to examining structural elements in wood, steel and concrete. The results showed that the potential for recyclable materials is currently not good due to the lack of regulations, incentives and that the supply of materials is limited. Structural materials have high structural requirements, which make them difficult to reuse. Furthermore, the results from the study showed that there are currently no clear standard tests to ensure the quality and durability of the materials. Therefore, this study has developed a guiding template to possibly reduce destructive testing and act as a guide for companies who want to reuse structure elements but do not know how to proceed.

The waste framework directive from the European Commission states that 70 percent of allconstruction- and demolition waste (CDW) should be reused or recycled. In Sweden during theyear of 2018, 52,1 percent of the generated CDW was reused or recycled, but a report fromAvfall Sverige showed that reuse only accounted for small fractions of this. According to theEU's waste hierarchy, waste reduction followed by reuse are the most desirable ways to handlewaste. Research for how to reuse CDW is therefore considered an interesting and relevant topicfor research to help achieve the goal of the waste framework directive. The purpose of this master thesis was to further develop a Multi Criteria Analysis (MCA)model which was applied on different building components to evaluate how well suited theywere for reuse considering; (1) financial return, (2) environmental impact, (3) energyconsumption and (4) external aspects. The study was performed as a case study and the appliedmethods within the case study were interviews, a survey as well as the MCA model. To estimateaspects one to three of the MCA model, the theoretical framework consisted of a Cost BenefitAnalysis (CBA) and a Life Cycle Analysis (LCA) in accordance with the European standardEN15978. The fourth aspect was evaluated with help of a survey to assess qualitativedimensions of reuse. The study concluded that there are many challenges related to reuse in demolition projects.Some major challenges identified were the limited time frames, absence of competence andexperience among actors as well as logistical challenges. According to the results from theMCA model, there is a difference in how well suited the studied components were for reuse.The two most beneficial components to reuse out of the investigated ones in the case studywere crushed concrete and aluminum doors. It was also concluded that the MCA model issuitable to apply in this component specific context. / Avfallsdirektivet från Europeiska kommissionen säger att 70 procent av allt bygg- ochrivningsavfall (CDW) ska återanvändas eller återvinnas. I Sverige under året 2018återanvändes eller återvanns 52,1 procent av den totala mängden genererad CDW. En rapportfrån Avfall Sverige visade dock att återanvändning endast stod för små andelar av dessa 52,1procent. Enligt EU:s avfallshierarki är avfallsminimering följt av återanvändning de mestönskvärda metoderna för hantering av avfall. För att uppnå målet i avfallsdirektivet är studierkring återbruk av CDW ett intressant och relevant ämne. Syftet med detta examensarbete var att vidareutveckla en MCA-modell (Multi CriteriaAnalysis) som tillämpades på olika byggkomponenter för att utvärdera hur lämpliga de var föråteranvändning. Fyra aspekter togs i beaktning i modellen, nämligen (1) finansiell avkastning,(2) miljöpåverkan, (3) energiförbrukning och (4) externa aspekter. Studien utfördes som enfallstudie och de tillämpade metoderna inom fallstudien var intervjuer, en enkät samt utförandetav MCA-modellen. Det teoretiska ramverket för att uppskatta aspekterna ett till tre i MCAmodellenvar en kostnadsnyttoanalys (CBA) och en livscykelanalys (LCA) som utfördes ienlighet med den europeiska standarden EN15978. Den fjärde aspekten utvärderades med hjälpav en enkät för att bedöma de kvalitativa dimensionerna av återanvändning. Slutsatsen av studien var att det finns många utmaningar relaterade till återanvändning irivningsprojekt. Några stora utmaningar som identifierats var begränsade tidsramar, avsaknadav kompetens och erfarenhet bland aktörer samt logistiska utmaningar. Enligt resultaten frånMCA-modellen finns det en skillnad i hur väl lämpade de studerade komponenterna var föråteranvändning. De två mest fördelaktiga komponenterna att återanvända av de undersökta ifallstudien var krossad betong och aluminiumdörrar. Vidare drogs slutsatsen att MCAmodellenär lämplig att använda i detta komponentspecifika sammanhang.

Syftet med studien var att undersöka hinder för återbruk av håldäckselement i den svenska byggsektorn. Studien identifierar flera kritiska utmaningar. Dessa inkluderar ekonomiska hinder, regelverk och standarder, samt branschens acceptans och medvetenhet om återbruk. En av huvudpunkterna är bristen på incitament för återbruk på grund av relativt låga kostnader för avfallshantering jämfört med återbruk. En annan brist som leder till högre kostnader är att demontera och bearbeta återanvänt material. Nuvarande regelverk och standarder främjar inte heller återbruk i tillräcklig grad, där nyproduktion ofta ses som det enklare och billigare alternativet. Slutsatserna av studien understryker behovet av tydligare politiska styrmedel och incitament för att öka återbruket av byggmaterial. / The purpose of the study was to examine barriers to the reuse of hollow core slabs in the Swedish construction sector. The study identifies several critical challenges. These include economic barriers, regulations and standards, as well as the industry's acceptance and awareness of reuse.  One of the main points is the lack of incentives for reuse due to relatively low waste management costs compared to reuse. Another shortfall leading to higher costs is the disassembly and processing of reused materials. Current regulations and standards also do not sufficiently promote reuse, where new production is often seen as the simpler and cheaper alternative.  The conclusions of the study emphasize the need for clearer political directives and incentives to increase the reuse of building materials.

I takt med att medeltemperaturen på jorden ökar och allt fler krav ställs på företag gällande hållbarhetsarbete behöver konsumtionen minska. Bygg- och anläggningssektorn står för 20 procent av Sveriges växthusutsläpp och genererar 14,2 miljoner ton avfall varje år, där större delen av avfallet är dåligt sorterat och ibland funktionsdugligt. Ökandet av återbruk och återvinning skulle medföra både miljömässiga och ekonomiska nyttoeffekter. Detta examensarbete genomfördes tillsammans med Einar Mattsson Byggnads AB där syftet var att undersöka avfallshanteringen, problematiken som finns och hur den går att förbättra för att minska mängden träavfall att gå till energiåtervinning. Studien har innefattat intervjuer med logistikansvariga, träleverantörer, hantverkare och arbetsledare för att bilda en uppfattning om nuvarande avfallshantering och möjligheten till återbruk eller alternativa lösningar. Detta har kompletterats med en enkät och observationer från ett nyproduktionsprojekt där träavfallet har identifierats och volymuppskattats. Kombinationen av använda metoder fastställde engångspall som största fraktion i träavfallet och att mycket avfall bestod av spill från träfiberskivor och konstruktionsvirke. Det framgår att det finns en positiv inställning till återbruk och att ökad plats och kommunikation i stort hade minskat avfallsmängden. Träavfall som inte går att undvika kan i stället gå till produktion av träfiberskivor. En branschgemensam förändring hade kunnat bidra till en omställning men att det för ett enskilt företag kan vara svårt. För att minska mängden lastpall i avfallet ses införande av retursystem som en lönsam och hållbar åtgärd. / Due to the increasing average temperature of the earth and the increase in requirements the consumption must decrease. The construction industry in Sweden currently accounts for 20 per cent of the green house emission and generates 14,2 million tons of waste each year. An increased reuse and recycling would bring both environmental and economic benefits. The thesis is produced in collaboration with Einar Mattsson AB with the purpose to investigate the possibilities to decrease the amount of wood waste in new construction building and to present a recommendation of solutions. To do that, the study has included interviews with logistic managers, wood suppliers, craftsmen, and supervisors which made it possible to estimate current waste management and the possibility of reuse or alternative solutions. The interviews were supplemented with questionnaires and observations form a new construction project, where the volume of wood waste was identified and estimated. This resulted in the largest fraction being disposable pallets and waste of material. Furthermore, the suggested solutions to decrease the waste of wood are believed to be increased communication between all actors involved and greater space of storage may lead to an improved waste management. Also, a change in working methods and agreements with suppliers is required. Wood waste that still occurs should be used in manufacturing of wooden fiberboards used in building production.