As the world's population increase, measures against the climate crisis have not been sufficient to reduce global emissions. Contributing to minimizing climate change is our duty to the earth. As half of our world's population lives in cities, building construction and the process play an important role in urbanization and our society. Therefore, recycling will be a significant contribution, both in the current situation but also for the future. This bachelor thesis explores sustainability within the field of built environment through analysing the recycling process from the perspective of various parties in the construction industry. The aim is to create a deeper understanding for recycling and to gain an insight into its potential for development in the industry. The study uses a qualitative research methods where the data was collected from ten interviews as well as relevant literature searches and reviews. The work provides insight into economic models and concepts such as resilience and theories that discuss raw material shortages and virgin material. Furthermore, the work has highlighted difficulties, development opportunities and developed a theorem for local recycling as a proposal to make recycling easily accessible and aid involved parties in the construction process. It turned out that there was some variation in the view of recycling and that the actors are at different stages of incorporating recycling in their work. The study showed that recycling is in a phase of continuous development where interaction is required from relevant involved parties as well as from the public sector such as municipalities. Recycling is an important part of moving in a positive sustainable direction as it allows us to redistribute our resources rather than extract new material from the earth. / I takt med att världens befolkning ökar har åtgärderna mot klimatkrisen inte varit tillräckliga för att minska de globala utsläppen. Att bidra till att minimera klimatförändringarna är vår skyldighet till jorden. Då hälften av jordens befolkning bor i städer har byggandet och byggprocessen en viktig roll i urbaniseringen och samhället. Där kommer återbruk att vara en betydande insats, både i nuläget men också för vår framtid. Denna kandidatuppsats tar sin utgångspunkt i återbruksprocessen från diverse aktörers perspektiv i byggbranschen och föreslår ett digitalt verktyg för återbruksprocesser. Syftet är att skapa en djupare förståelse för att få en inblick om återbruk och dess utvecklingsmöjligheter i branschen. Studien använder sig av en kvalitativa forskningsmetoder där materialet samlats in från ett tiotal intervjuer samt relevant litteratur och forskningsartiklar. Arbetet ger inblick i ekonomiska modeller, begrepp som resiliens och teorier som diskuterar råvarubrist och jungfruligt material. Vidare har arbetet belyst svårigheter och utvecklingsmöjligheter samt tagit fram ett digitalt verktyg som ett förslag för att lättillgängliggöra återbruk i byggprocessen. Det visade sig att det finns en viss variation på synen av återbruk och att aktörerna är i olika skeden med återbruk i deras arbete. Studien visar att återbruk är i en utveckling där ett samspel krävs från aktörer men också från den offentliga sektorn som kommuner. Att återbruka är en viktig del för att ställa om mot en positiv hållbar riktning eftersom det tillåter att omfördela våra resurser snarare än att utvinna nytt material från jorden.

In this study the medieval re-use of early Christian grave monuments and runestones in church buildings in the Swedish region of Östergötland is analysed in relation to contemporary church imagery and practices. Analysis of the practice show differences in application, especially during the early parts of the medieval period, which suggests differences in meaning. Although no single reason can explain the practice, the re-use of the monuments during the early medieval period is, in several cases, understood as different ways for the local elite to increase their social standing and for the Church to legitimise their new role as centre for social gatherings. During the later parts of the period the practice seems to be more standardised and may have become a local variation of the Church´s broader practice to re-use spolia.

Upcycling of textiles is a well-known method to remake worn textiles and decrease the environmental impact coming from the textile industry. Many fast fashion companies have tried to implement upcycling in their own textile value chains to become more circular. Although the effort is good in theory, there is more to be done to get better efficiency when it comes to upcycling textile fashion products. The purpose of this report was to study the obstacles in the textile upcycling chain for small-scaled actors that are engaged in design driven upcycling. This report partly investigates a specific textile value chain that is based on redesigning home textiles that comes from textile consumer waste. The report investigates the collaboration between supplier, designer and manufacturer in this specific value chain. This was by outlining their current communication and process steps. The report intends to form a ground for creation of communication tools for actors working similarly. Re:textile at Science Park Borås is a project that is working towards developing new design principles, business models and production systems in the textile industry for a better circular flow system. The cooperation with Anna Lidström, Artistic Director at Re:textile, made it possible to investigate the upcycling industry and identify the obstacles in the pre-production and production process. For collecting information for this report, data research and interviews with Swedish companies have been done. The companies that attended the interviews were from different companies in the textile upcycling industry, that were provided with as much information as possible for the analysis. The companies that attended the interviews were from different companies in the textile upcycling industry. The companies were Rave Review, XV Production, Björkåfrihet and SIPTex. The information from the interviews contributed a ground for the analysis. The semi-structured interviews varied from telephone interviews and visits. The compilations from the interviews have been carefully used to answer the reports research questions. Conclusions are presented as obstacles for the textile upcycling chain at design driven small-scaled actors. One obstacle is to cater bigger quantities of textile consumer waste that keeps the same quality. Another obstacle is the way of ensuring the quality of the product through the value chain to consumers. The third obstacle is that the communication tools are not written according to any principles which contribute to mistakes in the manufacturing process. / Återbruk av textilier är en väl omtalad metod för att ta vara på använda textilier för att minska på miljöpåverkan som kommer från textilindustrin. Många snabbt modeväxlande företag har försökt implementera återbruk i deras egna värdekedjor för att bli mer cirkulära. Även om tanken är god, så är det mer som behöver göras för att få en bättre effektivitet när det kommer till att återbruka textila modeprodukter. Syftet med rapporten var att undersöka hinder i den textila återbrukskedjan hos småskaliga aktörer som ägnar sig åt designdriven återbruk. Rapporten utreder dels en specifik textil värdekedja som grundar sig på att omdesigna hemtextilier som kommer ifrån textilt konsumentavfall. Rapporten utreder samarbetet mellan leverantör, designer och tillverkare i denna specifika värdekedja. Detta genom att redogöra för deras nuvarande kommunikation och processteg. Studien avser att ligga till grund för skapandet av kommunikationsverktyg för aktörer som arbetar liknande. Re:textile på Science Park Borås är en verksamhet som jobbar med att utveckla nya designmetoder, företagsmodeller samt produktionssystem i textilindustrin för ett bättre cirkulärt flödessystem. Samarbetet med Anna Lidström, Konstnärlig Ledare på Re:textile gjorde det möjligt för författarna att undersöka återbruksindustrin och identifiera bristerna i förproduktion och produktionsprocessen. För insamling av information till denna rapport har datainsamling och intervjuer med svenska företag gjorts. Företagen som ställde upp på intervju var ifrån olika verksamheter i den textila återbruksindustrin. Företagen var Rave Review, XV Production, Björkåfrihet och SIPTex. Information från intervjuerna bidrog till underlag för en analys. De semi-konstruerade intervjuerna varierade med både telefonintervju samt platsbesök. Sammanställningarna från intervjuerna har med aktsamhet använts för få svar på rapportens frågeställningar. Slutsatser redogörs som hinder för den textila återbrukskedjan hos designdrivna småskaliga aktörer. Ett hinder är bland annat att tillgodose större kvantiteter av textilt konsumentavfall som håller samma kvalitet. Ett annat hinder är att säkerställa kvalitén av produkten genom värdekedjan till kund. Ett tredje hinder är att kommunikationsverktygen inte är skrivna enligt några principer vilket bidrar till misstag i tillverkningsprocessen.

Today, the construction and property sector accounts for close to 40% of the global climate emissions. In Sweden, the waste from the construction industry is almost half of the total waste. That is a major problem and people need to get more aware of and increase the reuse, recycling and circular economy to reduce the climate footprint. The purpose of the study is to establish which materials can be reused to construct a public toilet building. A study has been made to illustrate if a building can be built in only reused materials and products. The goal is thereby to present an illustrated public toilet building with the materials that can be used to construct the building. The goal is also to display obstacles when building with only reused products. Through the use of a case study a public toilet building was designed to be placed in a fairytale world constructed by Aktiebolaget Boll & Stropp. Some of the materials that can be and is reused in the building is brick, glass, wood and procelain products. This case study has proven that it is to a high degree possible to build a public toilet in only reused materials.

Sweden's economy is currently heavily dependent on a linear economy model, where raw material ultimately is discarded as waste. The linear approach is unsustainable for manufacturing companies in the long term. To embrace a sustainable business model and ensure future competitiveness, vehicle manufacturers are actively exploring alternative strategies to reduce emissions. To meet the emission reduction targets established by EU regulations, the industry is actively embracing the adoption of electrification and autonomous vehicles. However, the management of end-of-life for electric vehicles and waste has not kept pace with the industry's growth. To address these challenges, there is a growing recognition of the need to transition towards a circular economy, which focuses on eliminating waste, maximizing the value of materials, and promoting environmental regeneration. This study focuses on identifying the barriers, enablers and opportunities that support the implementation of circular economy strategies within a Swedish vehicle manufacturing company, specifically in the areas of Rethink, Remanufacture, and Repurpose. The research methodology involved conducting literature reviews and interviews with company representatives, research institutes, and external experts in relevant fields. Additionally, an internal survey was conducted to assess employee attitudes and knowledge regarding circular business and the selected strategies. Through the analysis, several barriers and opportunities emerged, including cross-sector collaboration, co-creation, circular design, technology, ownership models, regulations, and organisational considerations. The findings from the literature study, the survey and the interviews were used for the development of the conceptual framework Case Company Circularity Platform. The platform aims to foster cross-sector collaborations through Repurposing vehicle components on a digital platform. To validate the potential of the concept, workshops were conducted with potential customers. The feedback received from the potential customers provided valuable insights, enabling further research and refinement of the concept. The analysis highlights the importance of clear goal-setting and defining objectives within the organisation. It emphasizes the need for cross-sector collaboration, leveraging advanced technologies for component tracking and Repurposing throughout their lifecycle, implementing a Product-as-a-Service ownership model. To achieve the desired legislative changes that promote circular economy, the case company must demonstrate a strong commitment and unified approach alongside the industry. By embracing circular practices and advocating for legislative changes, the case company can play a leading role in promoting sustainability and setting new industry standards. Overall, Repurposing presents an exciting opportunity for the case company to contribute to the way towards a sustainable future. / Sverige präglas av en linjär ekonomi, vilket innebär att råvaror utvinns, produceras, konsumeras, och sedan slängs som avfall. Detta koncept är inte hållbart på lång sikt för att driva ett tillverkningsföretag. I Sverige står transportsektorn för den största andelen av utsläpp i hela landet, där 94% av transportsektorns utsläpp kommer från vägtransporter. EU-förordningar har fastställt mål för att minska utsläppen. För att uppnå dessa mål arbetar tillverkningsföretag aktivt med utvecklingen av elektrifierade och autonoma fordon, medan hanteringen av "end of life" för dessa fordon och deras avfall inte hänger med i branschens tillväxt. Dessa utmaningar möts genom att övergå till en cirkulär ekonomi, som fokuserar på att minska avfall, maximera värdet av material och främja miljömässig återhämtning. Studiens mål är att undersöka hinder och möjligheter för att stödja implementeringen av cirkulära ekonomistrategier för en fordonstillverkare i Sverige, med fokus på strategiområdena "Rethink", "Remanufacture" och "Repurpose". Forskningsmetoden genomfördes genom litteraturstudier och intervjuer med företagsrepresentanter, forskningsinstitut och externa experter inom relevanta områden. En intern enkät genomfördes för att undersöka de anställdas förhållningsätt och kunskaper kring en cirkulär affärsverksamhet samt de valda strategierna. Resultaten från litteraturstudien, enkäten och intervjuerna användes för att utveckla det konceptuella ramverket "Case Company Circularity Platform". Syftet med plattformen är att främja tvärsektoriellt samarbete och en förlängning av fordonskomponenternas "end-of-life" genom utvecklingen av universellamodulära fordonskomponenter. För att validera potentialen i konceptet genomfördes fokusgrupper med potentiella kunder. Återkopplingen från de potentiella kunderna gav värdefulla insikter och förslag för framtida arbete med konceptet. Analysen betonar vikten av tydliga målsättningar inom en organisation. Den understryker också behovet av tvärsektoriellt samarbete och att nyttja avancerad teknik för spårning och återanvändning av komponenter under hela dess livscykel. Produkter som tjänster är en ägandeskapsmodell som anses vara en viktig faktor i en cirkulär ekonomi. Det är nödvändigt för företag inom fordonsindustrin att samarbeta för att uppnå lagändringar som främjar en cirkulär ekonomi. Genom att implementera cirkulära metoder och påverka lagstiftningen kan företaget inta en ledande roll i att främja hållbarhet och etablera nya branschstandarder. Sammantaget ger Repurposing en spännande möjlighet för företaget att bidra till en hållbar framtid.

Purpose: This study aims to investigate how the construction industry can work towards a circular economy by reusing materials and products. The construction industry contributes to a large climate impact, mainly due to the distinctive resource intensity. The main purpose of this study is to develop a work model that simplifies circularity and the reuse of materials during reconstructions. The work model is based on the current obstacles and solutions encountered when working with reuse of construction material and products. Method: The execution of the work is based on two different methodologies, a literature study and a case study. The literature study investigates challenges, solutions and important concepts related to a circular construction industry. The case study involves an investigation of a study object to form a perception of reality. The investigation is covered by site visits, document analysis and dialogues with industry experts. The case study concerns a reconstruction of Vasen 3 in Stockholm. Results: The results present four different aspects with associated challenges that are overall for circular construction. The aspects covered in the degree project are storage & logistics, quality assurance & guarantees, incentive and lastly knowledge, experience & demand. Based on the case study, challenges directly linked to the study object have also been developed regarding logistics and storage. Furthermore, based on the challenges, identified solutions are presented regarding the four aspects. In accordance with identified challenges and solutions, a working model is presented which is covered by six different descriptive steps that can be followed when working with circular construction and reuse. Lastly, it is explained how the work model can be implemented and adapted for the study object. Conclusions: The conclusions compile the results of the degree project which demonstrate that increased knowledge, logistics solutions, incentives, planning at an early stage and a routine work model can steer the construction industry towards a circular economy and material flow.

The world’s population alongside the general consumption and use of natural resources hasgrown immensely during the past decade. The construction sector is today one of the industriesthat has the highest impact on the environment. Therefore, the current linear economy has to bemoved towards a circular economy which aims for material- and resource efficiency. The concept of reverse logistics for reuse of construction material and the need for collaboration hasbeen identified as key areas for transitioning to a circular economy and thus has a decisive rolein reducing the construction waste. However, due to the construction industry beingfragmented, a lack of collaboration amongst real estate developers and other market actors hasbeen identified as a barrier for successfully implementing the reuse of construction materials.Furthermore, the real estate developer is seen as a key actor to utilise the potential of the reuseof construction materials by creating incentives and collaborations with other actors involved. The aim of this paper was therefore to investigate different actor’s perspectives in the realestate- and construction sector regarding reuse of construction materials and what the keybarriers and incentives are for them to implement it. Furthermore, by gaining an understandingof each actor's perspective the aim was to create a framework model for how a real estatedeveloper can achieve a strategic collaboration with different actors to make the process ofreusing construction materials in tenant adaptation projects more efficient. This was achievedby interviewing key actors within the real estate- and construction industry in order to get anoverall perspective on their views. Furthermore, a survey was conducted to obtain anunderstanding of the tenants view on having reused construction materials in their facilities. The results indicated that the main barriers were; a lack of incentives, lack of logistics &recovery facilities, an established procedure for quality assuring the material & warranty issuesas well as the tenants’ perception of it. Furthermore, the results show that the real estatedeveloper can create different types of incentives for the tenants and involved actors in order tofacilitate the implementation of material reuse and an established collaboration. Lastly, aframework model was presented to demonstrate how a real estate developer can collaboratewith different actors in order to get a deeper understanding of the dynamics of a potentialcollaboration. / Världens befolkning har i samband med den generella konsumtionen samt vår användning av naturresurserna ökat avsevärt det senaste decenniet. Bygg- och fastighetssektorn är idag en av de industrier som har störst påverkan på vår miljö. Därav behövs en skiftning från den linjäraekonomin till en cirkulär ekonomi som grundar sig i material- och resurseffektivisering.Konceptet omvänd logistik för ett ökat återbruk av byggmaterial och behovet av samarbete har identifierats som viktiga verktyg för skiftet mot en cirkulär ekonomi och därmed en minimeringav byggavfall. Då byggbranschen idag är fragmenterad har bristen på samarbete mellan fastighetsägare och andra aktörer identifierats som en utmaning för att implementera återbrukav byggmaterial med framgång. Vidare ses fastighetsägare som en huvudaktör som kan utnyttja potentialen som finns kring återbruk av byggmaterial genom att skapa incitament ochsamarbeten med andra involverade aktörer. Därför var syftet med denna rapport att utreda olika aktörers perspektiv på återbruk avbyggmaterial inom bygg- och fastighetssektorn samt vad de främsta barriärer och incitament ärför att de ska implementera det. Vidare, genom att få en förståelse för samtliga aktörersperspektiv var målet att skapa en modell för hur fastighetsägarna kan uppnå ett strategiskt samarbete med olika aktörer för att effektivisera processen av återbruk av byggmaterial vid enhyresgästsanpassning. Detta uppnåddes genom att intervjua huvudaktörer inom bygg- och fastighetssektorn. Vidare gjordes en enkät för att erhålla en förståelse för hyresgästerna syn på att ha återbrukatbyggmaterial i deras lokaler.

Jordens befolkning ökar samtidigt som jordens resurser minskar och klimatförändringarna blir alltmer akuta. Bygg- och fastighetsbranschen står för en betydande mängd av det totala avfallet ivärlden. För att vända denna trend måste återbruk av byggmaterial öka. Idag finns få etableradesystem för att återbruka material som har tjänat sitt syfte i en byggnad. Däremot börjar flera aktörerinse vikten av att ändra flödet av materialen inom respektive organisation och tillämpa metodersom är anpassade för cirkulär ekonomi. För att så mycket material som möjligt ska återbrukas krävsmer omfattande förändringar på samhällsnivå.Det finns åtgärder som varje aktör själv kan ändra för att öka materialåterbruket och därmedminimera mängden avfall. Examensarbetets målsättning är därför att skapa en bild avuppfattningen och arbetet kring återbruk i ett stort svenskt fastighetsbolag och andra aktörer i närasamarbete med Fastighetsbolaget. Existerande utvecklingsmöjligheter har även identifierats för attminska mängden bygg- och rivningsavfall genom att öka återbruket av byggmaterial. Vidare harlösningar föreslagits för hur en byggherreorganisation kan utveckla arbetet med återbruk avbyggmaterial. Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen om återbruk för att effektiviseradess implementering och därmed förbättra resursanvändningen ur ett långsiktigt perspektiv.Studien visar att det råder en kunskapsbrist kring innebörden av återbruk och en variation idefinitionen av begreppet, vilka är två viktiga faktorer som försvårar implementeringsprocessen.Kunskapsbristen medför att det är svårt att motivera och öka återbruket i ett redan etableratarbetssätt. För att öka återbruk av byggmaterial i bygg- och fastighetsbranschen måste kunskapenom ämnet öka och spridas, exempelvis genom utbildningar eller god kommunikation inombranschen. De föreslagna metoderna för att öka motivationen är att ledningsgrupper tydligtkommunicerar de mål man vill uppnå och hur dessa mål ska uppnås. Vidare föreslås mer praktiskaalternativ på hur återbruk kan effektiviseras genom att tidigt planera för återbruk vid projekteringenav en byggnad eller lokal, använda standardiserade lösningar, bygga med demonterbara material,införa digitala verktyg för inventering och dokumentering, samt att implementera hyressystem förvaror där ett retursystem till materialtillverkaren möjliggör för ett senare återbruk. / The world population is growing while the planets resources are decreasing, and the climate changeis becoming increasingly acute. The construction and real estate industry accounts for a significantamount of the total waste in the world. To reverse this trend, reuse of building materials mustincrease. There are few established systems today for reusing materials that have served theirpurpose in a building. However, several actors begin to understand the importance of changingthe flow of materials within their organization and applying methods adapted to circular economy.In order for as much material as possible to be reused, more extensive changes are required at thesocietal level.There are actions that each party can change in order to increase material reuse and therebyminimize the amount of waste. The aim of the degree project is therefore to create an image of theperception and work on reuse in a large Swedish real estate company and other actors in closecooperation with the Real Estate Company. Existing development opportunities have also beenidentified for reducing the amount of construction and demolition waste by increasing the reuseof building materials. Furthermore, solutions have been proposed for how a developerorganization can expand their work with reuse of building materials. The purpose of the thesis isto increase the knowledge of reuse in order to streamline its implementation, thus improvingresource use in a long-term perspective.The study shows that there is a lack of knowledge about the meaning of reuse and a variation inthe definition of the concept. These are two important factors that make the implementationprocess difficult. The lack of knowledge means that it is difficult to motivate and increase reuse inan already established working method. In order to increase the reuse of building materials in theconstruction and real estate industry, knowledge of the subject must increase and be spread, eg.through education or good communication within the industry. The proposed strategies forincreasing motivation are that management teams clearly communicate the goals they want toachieve and how these goals will be achieved. Furthermore, the study proposes more practicalalternatives on how reuse can be made more efficient by planning for reuse at an early stage whendesigning a building, using standardized solutions, building with demountable materials,introducing digital tools for inventory and documentation and implementing rental systems forgoods where a return system for the material manufacturer enables a later reuse.

In light of the need to reduce resource usage and mitigate the climate impact of the Swedish construction industry, the adoption of reusing secondary materials has gained significant attention as an alternative construction process. This approach not only addresses environmental concerns, but also aims to transition from the prevailing "make-take-waste" system of resource management. Reuse, recognized as a circular method, holds promise for the construction industry's efforts to reduce the embodied environmental impact from construction. However, the identification of key actors responsible for spearheading the implementation of reuse to make it both economically and environmentally beneficial remains vague, creating an opportunity for consultancy firms to offer their expertise and knowledge in this domain.  This thesis explores the opportunities and challenges related to the implementation of reuse in the construction industry to formulate possibilities for consultants to introduce reuse in projects. This is done from the context of a Swedish consultancy company by using qualitative methods including a literature review and semi-structured interviews, to investigate different views and experiences of implementing reuse among a variety of actors in the construction process. Based on the results, analysis and discussion, it can be concluded that the project dependent nature of implementing reuse creates a division between the more optimistic views, who see benefits with initiating reuse in most projects, and the more restrained views, which raises the concern of how the benefits of reuse can be misinterpreted. There are two identified challenges that need to be met in order to make the benefits evident for all actors; to enhance the market for reuse in the industry through economic incentives and company driven initiatives, and to change the industry's mindset by prioritising repurposing of buildings and putting weight on coordination in the early stages of construction projects. Consultants can have a supporting role in the early stages of projects by coordinating the logistics and management of secondary materials, and consequently ease the pressure for other actors in the value chain. It is additionally shown that even if there is a wide range of expertise within the consultancy company, it can be hard to manage in order to maximise the benefits of reuse in projects.

Byggbranschen står idag för 40 procent av avfallet som produceras i Sverige, där tillverkning av produkter och material är den största faktorn. Energianvändningen under driftskedet av en fastighet har en hög påverkan på klimatet. Både avfall och energianvändning bidrar till utsläpp. Akademiska Hus vill att förvaltningen av deras projekt ska vara klimatneutral år 2035 och för det krävs åtgärder, en del är att öka återbruket. Problemet är att det kan vara svårt att veta om återbruk får den önskade effekten i fråga om utsläpp av koldioxidekvivalenter. Dessutom visar tidigare undersökningar att attityder kring återbruk är svårförändrade. Syftet med denna rapport är att undersöka återbruk av luftbehandlingsaggregat och hur arbets- och beslutsprocesser förändras vid arbete med återbruk. Dessutom undersöks inställningar till återbruk och hur återbruk kan utvecklas. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod med semistrukturerat tillvägagångsätt, litteraturstudie, studiebesök på tre referensprojekt, samt produktanalys som innehåller beräkningar. Intervjustudien visar att det finns stor vilja till återbruk och en önskan om tydligare arbetsmetoder. Tydliga direktiv från beställare ökar andelen återbruk i projekt. Dessutom krävs ett ökat samarbete mellan olika aktörer och en ökad integration mellan digitala verktyg. Produktanalysen visar att ett helt nytt aggregat ger ett initialt högre utsläpp än de andra tre åtgärderna som undersöks. De första elva åren ger byte av fläktar, fläktmotorer och värmeåtervinningsbatteri i luftbehandlingsaggregat det lägsta totala utsläppet, med avseende på tillverkning och drift. Slutsatsen blir att återbruk är nödvändigt, men för att bra beslut ska tas behövs noggranna undersökningar av miljöpåverkan göras först.