Introduktion: Det finns många aspekter av en hållbar livsstil och konsumtion, en av dem är återvinning. För rullstolsanvändare ska hinder åtgärdas så att dessa får tillgång till fysisk miljö på samma villkor som övriga samhällsmedborgare. Lagar och regler, krav, normer och andra människors förväntningar påverkar en persons handlingar och motivation. Miljöns inverkan på individen styrs bland annat av vilka möjligheter, stöd, krav och begränsningar miljön har i förhållande till den enskilda personen. Detta arbete kan bidra till att uppmärksamma rullstolsanvändares möjligheter att sopsortera. Syftet: Att beskriva miljön och beskriva erfarenheter av tillgängligheten för rullstolsanvändare vid återvinningsstationer. Metod: Arbetet innehåller två delar; en deskriptiv studie och en kvalitativ studie av skriftliga svar. Resultat: Den deskriptiva delens resultat visade att ingen av de kartlagda återvinningsstationerna hade brister gällande gångvägar, dränering eller lutning. De främsta miljöhinder som visades vid kartläggningen var bristande manöverutrymme, glas på marken samt för höga inkast på kärl. Dessa tre miljöhinder var även de främsta hindren som framkom via respondenternas svar. Slutsats: Om miljön fungerar tillfredsställande med eliminerade hinder och lämpligt stöd kan upplevelsen av funktionshinder minskas eller elimineras. / Introduction: There are many aspects of sustainable living and consumption, one of them being recycling. For citizens to have equal possibilities to recycling, any physical barriers to access the environment for people with disabilities should be removed. The opportunity and motivation to act is affected by one's surroundings, such as rules, regulations, other people’s expectations and norms. The environment's impact is dependent on what possibilities, support, limitations and demands are to be met. The aim: To map the environment of recycling stations and describe how wheelchair users experience accessibility at them. Method: The study was carried out in two parts; a quantitative observational study and a qualitative study that includes written interview answers. Results: The quantitative part indicated that the investigated recycling stations did not have barriers concerning pavements, drainage or slopes. The most frequent barriers were lack of space to manoeuvre in, broken glass on the ground and that inlets on containers out of reach. These three physical barriers were also the most frequent answers among the participants. Conclusion: The experience of disability can be reduced or eliminated if the environment works satisfactorily with removed barriers and appropriate support.

Detta arbete är grundad på byggnadsmaterialåterbruk. Syftet med arbetet är att reda ut vilka byggnadsmaterial och inventarier som kan återanvändas vid ombyggnation av Andersbergsgården förskola i Gävle, samt betrakta lönsamheten hos dessa byggnadsmaterial eller inventarier om de skulle selektivt rivas, lagras och sedan återanvändas. Genom en litteraturstudie i början av arbetet samt kontakt med de berörda företagen har både ny information (utöver litteraturen) och resultat formulerats. Litteraturstudien visar att 95% av byggnadsmaterial kan återvinnas. Denna procent överensstämmer om byggnaden inte innehåller farliga ämnen i konstruktionen och är i dåligt skick.I studien presenteras några av de hinder som föreligger för ett mer omfattande användande av återbrukade material. Exempel på detta är att säkerställa garantier och kvaliteter för materialen. Det har visat sig att kostnaden för den traditionella rivningen är generellt högre än den selektiva rivningen. Det som kan lagras och återanvändas är till exempel dörrar eftersom de är i bra skick.Till slut kan det sägas att alla konstruktionsmaterial i Andersbergsgården förskola går att återvinna förutom betong och värmeisolering, detta är på grund av att betongen har haft fuktproblem och isoleringen är för gammal för att återvinnas. / This work is about recycling of building materials. The aim of this work is to find out which building materials and equipment could be reused after the deconstruction of the Andersbergsgården preschool in Gävle, and to examine the profitability of these building materials and equipment if it is to be selectively demolished, stored and then reused.Both theory and conclusion were formulated through a literature study at the beginning of the work and contact with the involved companies. Research shows that 95% of building materials can be recycled. This percentage can be achieved if the building does not contain hazardous substances in the construction or it´s in bad condition.The study highlights some of the barriers to the wider use of reused materials. Examples of this are the verification of guarantees and qualities of the materials. It has been shown that the cost of traditional demolition generally is higher than the cost of selective demolition. What can be stored and reused are doors because these are in good condition.In the end, the conclusion is that all building materials in the Andersbergsgården preschool, with the exception of concrete and insulation, can be recycled. The reasons for this are that the concrete has had moisture problems and the insulation is too old to be recycled

Miljö och miljöfrågor ar något som blir allt mer viktigt i takt med att nya miljöutmaningar växer fram. Som enskild medborgare kan man vara en del i att verka för en bättre miljö genom att återvinnahushållsavfall av olika slag och textilier, i någon av de återvinningscontainrar som finns placerade på platser över hela landet. Idag finns det inget sätt att kunna veta om den station dit man går för att kasta sitt avfall är full eller om det finns utrymme kvar. Organisationer som har containrar får i den mån det är möjligt förlita sig på statistik, men ofta händer det att en station har containrar som är överfulla. Det här projektet undersöker möjligheterna till ett system med mat enheter i återvinningscontainrar som själva laddar upp data till en server när fyllnadsnivån i containern ökat väsentligt. En prototyp för enmatenheten tas fram med hjälp av Arduinobaserad teknik och testas i containrar tillhörande organisationen Myrorna som bland annat bedriver insamling av kläder. Parallellt utvecklas enserverapplikation med en databas dit matenheten laddar upp sin matdata. En enkel iOS-app utvecklas som hämtar senaste rapporteringen från matenheten via servern och presenterar den. Matenhetens strömförbrukning undersöks och det visar sig att prototypens strömförbrukning gör att batterierna i teorin skulle racka mer än ett år. Kostnaden för prototypen ger en fingervisning om produktens framtida kostnad, vilken författaren anser vara låg. Med detta system i drift finns möjligheter att skapa applikationer till organisationer med containrar för att förbattra deras hantering av insamling av avfall. Informationen kan även ges, till exempel via en mobilapp, till den som är intresserad av att lämna avfall till återvinning. / The environment and environmental issues grows more and more important as new challenges in the topic appear. Citizens can help to improve the environment by recycling their household waste of various kind and textiles in some of the recycling stations that are located on places all over the country.Today there is no way to know if the station one wants to visit to recycle waste, has room left in thespecific container. Organisations that have and manage containrar today have to rely on statistics, but often it happens that a station have containrar that are completely full. This project investigates the possibilities of putting measuring devices into containrar that will upload data about the current fill level to a server, when the fill level changes significantly. A prototype for the measurement device is constructed using Arduino based technology and it is tested in containrar belonging to the organisation Myrorna that amongst other things collect used clothes. In parallell, a server application with a database is developed to which the measurement device uploads it’s data. Also developed is a simple iOS-app that retreives the latest information from the measurement device throughthe server and presents it. The power consumption of the measurement device is examined and it turns out that the batteries of the prototype in theory will last more than a year.The cost of the prototype gives a hint of the future product’s cost, which the writer considers to be low. With this system in use there are possibilities to create applications for organisations managing containrar to improve their handling of collecting waste. The information can also be delivered, for instance through a mobile app, to anyone who wants to leave their waste for recycling.

“A culture center should be visually welcoming as well as attract a diverse range of visitors with different backgrounds.” This was the client’s request for a new cultural center in Nairobi. The location is in the heart of Nairobi’s industrial area, near several existing buildings that are already in use by the culture organization known as Go Down. I have chosen to keep most of the existing buildings and to use my new building as a complement for the desired program. I believe that it will pay off in the end to renovate the area in installments.  My purpose in this project has been to design a building with natural environments and flexibility. I have been trying to think from a sustainable perspective, using almost all recycled materials and taking advantage of the location’s natural benefits. Thanks to the climate I have been able to place a lot of the facilities “semi outside” as well as create a lot of areas in the shade. / "Ett kulturhus ska vara inbjudande rent visuelltsamt dra till sig en bred publik med olikabakgrund." Det är beställarens önskan för ettsäte för kultur i Nairobi. Tomten för det nyakulturhuset ligger i Nairobis industriområdeoch har redan befintliga lokaler där kulturaktiviteterbedrivs. Jag har valt att behållastörre delar av de befintliga byggnaderna dåjag anser att det i längden lönar sig attuppgradera tomtens byggnader i omgångar. I mitt projekt har jag försökt skapa en byggnadmed flexibilitet och naturliga miljöer. Jag harockså försökt tänka från ett hållbart perspektivdå jag använder mig av återvunna materialoch utnyttjar mig av platsens fördelar. Tackvare det behagliga klimatet har jag förlagt såmycket som möjligt av programmet ”utomhus” ochförsökt skapa platser med skugga.

Denna studie syftar till att undersöka svenska grundskoleelevers uppfattningar kring begreppen hållbar utveckling och återvinning samt hur eleverna upplever att de bidrar till återvinningen i samhället. För att undersöka detta genomfördes gruppintervjuer där sammanlagt 32 elever i årskurserna 4-6 på två skolor i olika kommuner deltog. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån en fenomenografisk analyssats. Resultatet visar på att eleverna i åldrarna 10-13 är osäkra på vad hållbar utveckling är och de har svårt att sätta ord på begreppen, samtidigt har de kunskaper kring ämnet men problemet består i att de inte kan koppla ihop sina kunskaper med begreppet. När det kommer till återvinning visar resultatet på att eleverna har någorlunda koll på vad detta ord betyder och innebär. De ser begreppet hållbar utveckling och återvinning som synonyma. Studien visade stor skillnad på vad eleverna anser att de gör för att bidra till återvinningen, beroende på om de är i skolan eller hemma. De kopplar inte återvinning till skolan utan detta är något som sker utanför skolan. Slutsatsen vi drar av denna studie är att skolan behöver tydliggöra för eleverna vad skolan gör för att bidra till ett hållbarare samhälle och inkludera detta mer synligt i undervisningen, och då med ett större fokus på det sociala och det ekonomiska perspektivet eftersom eleverna har bra kunskaper kring det ekologiska. På så sätt blir eleverna mer inkluderade och får en bredare kunskap i ämnet.

I ämnet samhällskunskap förekommer visuella representationer, till exempel flödesscheman, som innehåller information som elever i olika grad inte verkar uppfatta. Hur återvinning fungerar är ett ämne som utmanar elever och som kan förekomma visualiserat i flödesscheman i lågstadiet. Ett sätt för lärare att möjliggöra uppfattning av fenomen som utmanar elever är att synliggöra dess kritiska aspekter. Kritiska aspekter av ett flödesschema om samhälleliga fenomen identifierades i ett större forskningsprojekt med äldre elever. Genom att studera hur elever i årskurs 1 och lärare i undervisningssituationer samtalar om ett flödesschema om återvinning resulterade den här studien i ett antal implikationer för hur undervisning kan utformas för att synliggöra dessa kritiska aspekter av flödesscheman, och om aspekternas överförbarhet mellan olika åldrar och ämnesinnehåll.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka mängder av vanliga trafikrelaterade föroreningar Växjö kommuns sopsand innehåller och om återvinning av den använda sanden är ekonomiskt genomförbart. Provtagning gjordes avseende mikroplaster, metaller, kolväten, näringsämnen och konduktivitet för att få en uppfattning om sandens föroreningsgrad och vilken reningsmetod som är lämplig. Det utfördes även en kostnadsanalys baserat på uppgifter från Växjö kommun och kontakt med andra företag i form av intervjuer. Analysen av sopsand påvisar låga halter av föroreningar av tungmetaller och kolväten. Detta innebär att sanden kan tvättas för att sedan återanvändas alternativt användas inom andra områden. Analys av totalkväve och totalfosfor tyder på förhöjda halter i använd sand till skillnad från konduktiviteten vilken är högre i oanvänd sand. En mikroplastanalys bekräftar också att plastfragment, plastfibrer och partiklar finns i sopsanden.  Överlag har kontakterna med företagen gett uppfattningen att flertalet av de försök som gjorts tidigare har avslutats på grund av bristande lönsamhet. LCC-analys tyder på att en ekonomisk men framför allt miljömässig vinst kan uppnås under optimala förutsättningar. Slutsatsen av arbetet är att det blir svårt att etablera en fungerande lösning för sandtvätt i nuläget, men att det finns möjligheter att i framtiden kunna återanvända Växjö kommuns sopsand för att uppnå ekonomisk och miljömässig besparing.

Plast är ett kostnadseffektivt och användbart material i dagens samhälle. Baksidan med plasten är dock hur den produceras och slutbehandlas. I dagsläget är ungefär 90 % av plastmaterialet på marknaden producerat av fossil råolja, vilket är en ändlig resurs som uppskattas vara förbrukad om 50 år om detta inte förändras. Världen över deponeras eller förbränns majoriteten av plastavfallet som på så sätt ger upphov till negativ miljöpåverkan som växthusgasutsläpp och läckage till mark och vatten. Materialåtervinning av plastavfall sker i en jämförelsevis låg grad och då främst genom mekanisk återvinning. Tekniken är begränsad och av den anledningen har alternativa tekniker, som bland annat kemisk återvinning, uppmärksammats inom politiken och forskning. Det är ett samlingsnamn på ett flertal tekniker som kan användas för materialåtervinning genom att sönderdela materialet till sina minsta beståndsdelar och därigenom framställa en produkt som liknar jungfruligt material. I denna studie har den kemiska återvinningstekniken pyrolys valts ut baserat på sådant som vilken typ av plast tekniken lämpar sig för och dess kommersiella användning på marknaden. Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar det finns för att upprätta en pyrolysanläggning i Gävleborg med avseende på regionens plastavfallsflöden, dess befintliga infrastruktur samt miljömål och strategier. Gävleborg valdes ut som fokusområde med anledningen av att det för närvarande inte pågår något projekt för etablering av kemisk återvinning i de nordliga delarna av Sverige. Samtliga aktuella projekt är lokaliserade i syd- och mellansverige, framför allt i anslutning till plasttillverkaren Borealis som har en anläggning i Stenungsund, Göteborg. Inom studien tog författarna fram två teoretiska scenarion för hur en pyrolysbehandling av plastavfall inom regionen kan möjliggöras. Scenario 1 utgår från att pyrolysanläggningen tar emot avfall bestående av enbart plast som identifierats inom regionen, vilket sedan sorteras i anslutning till pyrolysanläggningen. I scenario 2 upprättas en extern sorteringsanläggning för att möjliggöra att plasten från samtliga avfallsflöden och näringar samlas in och sorteras. Därifrån transporteras lämpligt plastmaterial till pyrolysanläggningen. En slutsats baserad på studiens frågeställningar och avgränsningar visar att det finns möjligheter för etablering av en pyrolysanläggning i Gävleborg med avseende på infrastruktur, tillgång till plastavfallsflöden och att det potentiellt kan gynna regionens uppsatta mål inom plastavfallshantering. En förutsättning är dock att ett utökat insamlings- och sorteringssystem implementeras för att detta ska vara genomförbart i och med att tekniken kräver ett väldefinierat och rent plastavfallsflöde. / Plastic is a cost-effective and valuable material in the modern society. However, the downside of plastic primarily lies in its production and end-of-life treatment. Roughly 90 % of all plastics are currently manufactured from fossil oil, which is a non-renewable resource, and it is estimated that the global reserves will be depleted in 50 years unless something changes. Worldwide, most plastic waste is landfilled or combusted, which harms the environment due to, among others, reasons such as greenhouse gas emissions and leakage to the ground and waters. The degree of material recycling of plastic waste is comparatively low and is mainly carried out by mechanical recycling. The technology has its limitations and owing to this, politicians and researchers have investigated alternative recycling methods such as chemical recycling. It is an umbrella-term for several technologies that are used to recycle waste by breaking down the material to its smallest components and produce a product of near-virgin quality. This study focused on the chemical recycling method pyrolysis, based on aspects such as the type of plastic it has the capacity to treat and its commercial use. The purpose of this study was to review what potential Gävleborg has for establishing a pyrolysis facility regarding plastic waste flows in the region, its infrastructure and current environmental goals and strategies. Gävleborg was chosen as the focus for the study since there, as of today, are no projects exploring the possibility for establishment of chemical recycling in the northern parts of Sweden. All ongoing projects are situated in proximity to the plastic manufacturer Borealis and its facility in Stenungsund, Gothenburg. The authors formed two hypothetical scenarios as to how plastic waste recycling by pyrolysis can be implemented in Gävleborg. The first scenario assumes that the pyrolysis facility receives waste identified by the region as only consisting of plastic, which then is further sorted at the facility. The second scenario is carried out by establishing an external sorting facility to enable sorting and collection of plastic from all waste flows and industries. Thereafter the suitable plastic waste is transported to the pyrolysis facility. A conclusion drawn from the study’s findings showed that there is potential for establishing a pyrolysis facility in Gävleborg as to infrastructure and plastic waste flows and would as well contribute to the region’s goals relating to plastic waste recycling. However, to make this viable an implementation of an extended collecting and sorting system is required, since the technology is dependent on a clean and well-defined plastic waste flow.

No description available.

During the third year of the innovation engineering program at Halmstad University the students have a project towards product development and innovation. This project spans over the course of the whole year and the goal is to use and implement everything that they have learned in to one project. This project is made in collaboration with a company called The Loop Factory AB and they are located in Varberg, Sweden.   The project started with a process that The Loop Factory AB have worked on for a couple of years called the Nowa packaging. Nowa packaging is a newly developed packaging technique which have an energy efficient production of compression molded packages made of cellulose fibers. The project group joined a workshop held by for master students in innovation and organisation at Halmstad University and The Loop Factory AB to understand what the process were capable of. This combined with brainstorming kickstarted the project and different ideas of what kind of product to develop popped up. After an evaluation of different branches and segments the group decided to make an ice cream package that could compete with the plastic packages that are on the market today. Research and discussions with people on the market and experts led to the making of a prototype. The purpose of this prototype is to show companies in the ice cream business that the process works for their products. Before the project started either The Loop Factory AB nor the project group knew what the process was capable of doing and there were moments of doubt about how the lid would fit. In addition, if the pressing of the quiet deep package would work. After an evaluation of different solutions and designs with the help of 3D printing, CAD-drawings and discussion a prototype was made. This was a real challenge, but the outcome was even better than expected. The Loop Factory AB have now something that they can continue working on and try to bring to the market. During the third year of the innovation engineering program at Halmstad University the students have a project towards product development and innovation. This project spans over the course of the whole year and the goal is to use and implement everything that they have learned in to one project. This project is made in collaboration with a company called The Loop Factory AB and they are located in Varberg, Sweden.   The project started with a process that The Loop Factory AB have worked on for a couple of years called the Nowa packaging. Nowa packaging is a newly developed packaging technique which have an energy efficient production of compression molded packages made of cellulose fibers. The project group joined a workshop held by for master students in innovation and organisation at Halmstad University and The Loop Factory AB to understand what the process were capable of. This combined with brainstorming kickstarted the project and different ideas of what kind of product to develop popped up. After an evaluation of different branches and segments the group decided to make an ice cream package that could compete with the plastic packages that are on the market today. Research and discussions with people on the market and experts led to the making of a prototype. The purpose of this prototype is to show companies in the ice cream business that the process works for their products. Before the project started either The Loop Factory AB nor the project group knew what the process was capable of doing and there were moments of doubt about how the lid would fit. In addition, if the pressing of the quiet deep package would work. After an evaluation of different solutions and designs with the help of 3D printing, CAD-drawings and discussion a prototype was made. This was a real challenge, but the outcome was even better than expected. The Loop Factory AB have now something that they can continue working on and try to bring to the market.