I en miljökonsekvensbeskrivning, MKB ska en beskrivning av planerade åtgärder ges för att undvika, minska eller avhjälpa skadliga verkningar, då projektet antas medföra betydande miljöpåverkan. Eftersom det upptäckts allvarliga brister för skadeförebyggande åtgärder i forskningsrapporter utomlands, var det intressant att undersöka åtgärdskvalitén i några svenska MKB. Svagheter och styrkor i skadeförebyggande åtgärder i 6st MKB för 2st markkabelanläggningar i Sverige undersöktes. Metoden för undersökningen var två fallstudier som jämfördes mot varandra och analyserades mot teorier. Resultatet visade att kvalitén på det undersökta materialet var övervägande bra, jämförelsevis mot de forskningsrapporter som visat på bristfälliga åtgärdsförslag utomlands. Det var väl beskrivna åtgärder där identifiering och implementering av skadeförebyggande åtgärder skedde i ett tidigt skede, enligt Mitchells åtgärdshierarki. Det fanns dock brister som stämde överens mot nämnda forskningsrapporter i uppsatsen: Otydlighet i beskrivningen om hur en särskild miljöaspekt skulle åtgärdas samt avsaknad av åtgärder för denna specifika miljöaspekt, var en stor avvikelse mot de annars välbeskrivna åtgärdsförslagen mot betydande miljöpåverkan i föreliggande undersökning. Otydlighet om åtgärderna bara var förslag eller om de skulle användas, var den brist som ansågs allvarligast för att en MKB skulle vara verkningsfull. Denna allvarliga brist var gemensam för miljökonsekvensbeskrivningarna i föreliggande undersökning och för nämnda forskningsrapporter i uppsatsen. / In an environmental impact assessment, EIA there must be a description of planned measures to avoid, minimize and repair consequences that are damaging, when a project is presumed to bring significant environmental impact. Since detecting serious lack of failure for mitigation measures in science rapports abroad, it was interesting to investigate the quality for mitigation measures for some Swedish EIA. The weakness and strengths in mitigation measures in 6 EIA for 2 ground cable structure in Sweden was examined. The method for this study was two case studies that was compared against each other and analysed with theories. The results showed that the quality of the test material was considered good, comparatively to the research that demonstrated the lack of proposals for action abroad. It was well described measures in which the identification and implementation of mitigation measures were made at an early stage, according to Mitchell's mitigation hierarchy. However, there were deficiencies that were consistent with the mentioned research in this paper: Opaque in the description of how a particular environmental aspect would be addressed and the lack of action for this particular environmental aspect, was a major deviation from the otherwise well described action proposals for significant environmental effects in this study. Opaque if the measures were just proposals or if they would be used, where the shortage was most serious for an EIA would be effective. This serious deficiency was common for the environmental impact assessments in the present study and that research reports in the paper.

Deutsche Bahn Schenker är ett tredjepartslogistikföretag som har en av sina terminaler placerade i Örebro. Schenker hanterar dagligen en mängd olika sorters produkter och varor antingen i formen av paket eller styckegods. Genom att efterfrågan på tredjepartslogistik ökar ställs större krav på Schenker att klara av att hantera allt fler paket och styckegods på kort tid. Eftersom det är en stor variation av anländande styckegods och paket ställs höga krav på att terminalpersonalen utför hanteringsarbetet effektivt. Tar det för lång tid att utföra arbetet eller någonting går fel kan leveranser riskera att bli försenade eller problem skapas för nästkommande arbetsmoment. Syftet med studien är att identifiera åtgärdsförslag till Schenker hur de kan förbättra hanteringsarbetet för paket och styckegods på sin terminal i Örebro. Genom att kartlägga nuvarande flöde med hjälp av bland annat intervjuer, observationer samt analys av historisk data har detta syfte besvarats. Studien resulterade i att totalt 13 problem identifierades samt elva åtgärdsförslag.

Deutsche Bahn Schenker är ett tredjepartslogistikföretag som har en av sina terminaler placerade i Örebro. Schenker hanterar dagligen en mängd olika sorters produkter och varor antingen i formen av paket eller styckegods. Genom att efterfrågan på tredjepartslogistik ökar ställs större krav på Schenker att klara av att hantera allt fler paket och styckegods på kort tid. Eftersom det är en stor variation av anländande styckegods och paket ställs höga krav på att terminalpersonalen utför hanteringsarbetet effektivt. Tar det för lång tid att utföra arbetet eller någonting går fel kan leveranser riskera att bli försenade eller problem skapas för nästkommande arbetsmoment. Syftet med studien är att identifiera åtgärdsförslag till Schenker hur de kan förbättra hanteringsarbetet för paket och styckegods på sin terminal i Örebro. Genom att kartlägga nuvarande flöde med hjälp av bland annat intervjuer, observationer samt analys av historisk data har detta syfte besvarats. Studien resulterade i att totalt 13 problem identifierades samt elva åtgärdsförslag.

I samhället finns många verksamheter där avancerad teknik och människor skapar komplexa system som förväntas fungera på ett säkert sätt. Som en del av det arbete mot förbättrad säkerhet som ständigt pågår i dessa system kan olyckor som inträffat bli föremål för en utredning. Statens Haverikommission har som uppgift att utreda olyckor inom bland annat transportdomänerna med avsikten att klarlägga händelseförlopp och orsak till en händelse samt att beskriva resultaten i en rapport. Som ett medel för att förbättra säkerheten kan rekommendationer lämnas till respektive tillsyns- eller säkerhetsmyndighet med avsikten att fungera som underlag för beslut om lämpliga åtgärder för att om möjligt förhindra att en liknande olycka ska inträffa i framtiden. Det är viktigt att en olycksutredning sker på ett rationellt och systematiskt sätt så att olycksredovisningen inte snedvrids av förutfattade meningar eller favorithypoteser. Teorier gör gällande att utredare har egna olycksmodeller, d.v.s. sätt att se på olyckor och deras uppkomst. Denna olycksmodell stöder utredaren och påverkar olika beslut som fattas under utredningens gång. Studien som ligger till grund för denna uppsats har undersökt hur utredare på Statens Haverikommission skapar sig en uppfattning om vilka åtgärder som bäst förebygger olyckor i en verksamhet utifrån resultaten av en utredning. Ett särskilt fokus lades på frågan hur utredare bedömer en rekommendations förmodade effektivitet. Metoden som användes under studien bestod av litteraturstudier samt sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades kvalitativt och resultaten jämfördes sedan med teorier ur tidigare forskning. Under studien identifierades ett antal kriterier som utredarna ansåg kunde öka rekommendationens möjlighet att få en säkerhetshöjande effekt om de uppfylldes. Huvudsakligen utgjordes dessa av att kostnaden bör vara i rimlighet med säkerhetsvinsten, rekommendationen bör peka på ett problem som tillsynsmyndigheten sedan får lösa, vara systempåverkande, motiveras så att mottagaren förstår och accepterar problemet, vara anpassad efter mottagarens säkerhetsmognad, vara tillräckligt generell för att fånga upp liknande olyckor och tillräckligt specifik för att mottagaren ska förstå problemet, ej skapa sidoeffekter, vara möjlig att avgöra om den är implementerad, vara välformulerad och begriplig.

I produktionen för ett byggnadsprojekt krävs ett optimalt produktionsflöde för att uppnå bästa ekonomiska och kvalitetsmässiga resultat. Dock uppstår problem i produktionen som leder till ett försämrat produktionsflöde som resulterar i kostnadsökningar och en förlängd byggtid. Målet med detta arbete var att identifiera de problem som uppstår i produktionen för att sedan utvärdera och analysera möjliga åtgärdsförslag på dessa problem. Arbetet har genomförts på uppdrag av företaget X där undersökningar har utförts vid deras projekt Y, som också ligger till grund för resultatet.  Genom insamlad information från intervjuer, litteraturstudier och en enkätundersökning har problem och möjliga åtgärder identifierats. Det har arbetats fram åtta åtgärdsförslag som har analyserats och utvärderats med hänsyn till den insamlade informationen. Fyra av åtgärdsförslagen har ytterligare analyserats och utvärderats på ett djupgående sätt genom kostnadsberäkningar, för att utvärdera den ekonomiska lönsamheten för dessa.   Resultatet av examensarbetet visar att flera av de åtgärdsförslag som utvärderats medför ett positivt resultat, där arbeten utanför ordinarie arbetstid medför den största kostnadsbesparingen. Det framgår även att uppförande av extra antal bygghissar inte medför ett lönsamt resultat. Slutsatsen av arbetet är att de bäst lämpade åtgärdsförslagen bör vara införande av överlappstider vid raster, för att undvika väntetider på bygghissar och inbärning av material utanför ordinarie arbetstid, för att reducera spilltiden under den ordinarie arbetstiden.  Dessa förslag går att införa med små åtgärder till skillnad från införande av arbete utanför ordinarie arbetstid som kräver en större åtgärd. En rekommendation till företaget är att vidare analysera de åtgärdsförslag som det inte genomförts kostnadsberäkningar för. Utifrån en analys av dessa åtgärdsförslag bör det kunna konstateras att fler detaljerade arbetsberedningar, en ökad mängd erfarenhetsåterföringar och deltagande av underentreprenörer och lagbasar vid ett tidigare skede i projektet kan bidra till ytterligare förbättringar av produktionsflödet. / In the production of a construction project an optimal production flow is required in order to achieve the best economic and quality results. However, problems arise in the production which leads to a decreased production flow that causes increased costs and an extended construction period. The purpose of this work was to identify the problems that occur in the production to then evaluate and analyze possible proposals to solve these issues. The work was commissioned by company X where investigations have been carried out at their project Y, which also forms the basis of the results. Through information gathered from interviews, literature studies and a survey have problems and possible measures been identified. It has been developed eight proposals for action which have been analyzed and evaluated with regard to the gathered information. Four of the proposed measures have been further analyzed and evaluated in a profound way by cost estimates, to evaluate the economic profit of these proposals. The results of the thesis show that several of the proposed measures that have been evaluated results in a positive outcome, where work outside normal working hours provided the greatest cost savings. It is also clear that insertion of additional number of building elevators do not entail a profitable result. The conclusion drawn is that the best suited proposals for action should be the introduction of overlapping times during breaks, to avoid waiting times for the building elevators and transportation of materials outside normal working hours, in order to minimize interruption times during regular working hours. These proposals can be introduced with small resources in contrast to the introduction of work outside normal working hours that demands a greater measure. A recommendation for the company is to further analyze the proposed measures that have not been calculated with regards to cost estimates. Based on an analysis of these proposals it should be concluded that more detailed work preparations, an increased amount of experience reversals and participation of the subcontractors and foremen at an earlier stage in the project can contribute to further improvements in production flows.

Mikroplaster är svårnedbrytbara partiklar av syntetiska och icke-syntetiska polymerer i storleksspannet 1 nanometer till 5 millimeter och grupperas ofta som primära (producerade) och sekundära (fragmenterade). Upptäckten att dagvattnet kan vara en betydande källa till mikroplastutsläpp i akvatiska miljöer och konstgräsplaner och i synnerhet fyllnadsmaterialet (gummigranulat) har utpekats som en betydande bidragande orsak till mikroplastutsläpp. Fokusområdet för denna studie är därför att utarbeta åtgärdsförslag genom bland annat öppna dagvattenlösningar för att minska spridningen av gummigranulat och mikroplaster till akvatiska miljöer samt hur implementering av öppna dagvattenlösningar kan bidra till att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen. Arbetet har utförts genom litteraturstudier, fältstudier med provtagningar samt genom e-postutskick och telefonsamtal med utvalda skånska kommuner. Detta arbete visar att tillfrågade kommuner vidtar åtgärder för minskat granulatsvinn och mikroplastutsläpp genom skötselrutiner, information och beteendepåverkan samt forskning och utveckling. Jord- och sedimentproverna från konstgräsplaner i Ängelholms kommun har i denna studie mindre partikelantal än tidigare studier, detta antas bero på felkällor såsom begränsad tillgång till analysutrustning. Provresultatet, framtaget genom densitetsseparation, påvisar en lägre risk för jordkontaminering av mikroplaster än väntat. Öppna dagvattenlösningar i anslutning till konstgräsplaner kan bidra till att uppnå några av miljökvalitetsmålen inom klimatpåverkan, giftfri miljö samt bevarande och skydd av akvatiska miljöer. Åtgärdsförslagen för minskad granulat-och mikroplastspridning som detta arbete resulterat i är tillämpbart för Sveriges alla kommuner och omfattar bland annat implementering av öppna dagvattenlösningar, protokollföring vid tömning av granulatfällor samt uppförande av handlingsplan för minskad granulat- och mikroplastspridning från konstgräsplaner.

NKI står för Nöjd Kund Index och är ett nyckeltal som beskriver hur nöjd en kund är med ett företags tjänster. Flertalet byggföretag väljer att genomföra NKI-undersökningar tillsammans med sina kunder för att på så sätt få relevant återkoppling på sina bostadsprojekt.  Företagen får då ett värde som kan jämföras med värdet hos andra företag och strävar ständigt efter att optimera byggprocessen för att på så sätt nå ett högre NKI. Byggföretagen är verksamma på samma marknad och därmed konkurrerar företagen om samma kunder. För jämförbarhetens skull lägger företagen en stor vikt vid att ha ett högre NKI än sina konkurrenter. Syftet med denna studie är att belysa vilka aspekter i produktionsprocessen som påverkar NKI samt vad det enskilda företaget kan göra för att nå ett högre NKI.  Till en början definieras sex olika faktorer som genererat ett sämre NKI-resultat på de NKI-undersökningar som analyserats. Påverkansfaktorerna ligger senare till grund för de intervjuer som genomförs med tjänstemän och yrkesarbetare för att utröna orsaker samt åtgärdsförslag till dem. Intervjuerna mynnar senare ut i ett antal förslag på förbättringsåtgärder som Peab Bostadsproduktion kan vidta för att skapa ett högre NKI.  Till en början definieras sex faktorer som kunder anser ha inverkan på de svarsresultat som analyserats. Dessa sex faktorer ligger senare till grund för de intervjuer med tjänstemän och yrkesarbetare som genomförts där orsakerna till varje enskild faktor undersökts. Intervjuerna mynnar senare ut i en rad förslag på förbättringsåtgärder för den behandlade faktorerna. De sex definierade faktorer som diskuteras baseras på en sammanställning av svarsresultat utförda av det oberoende företaget Prognoscentret. Svarsresultaten har inhämtas från kunder till avslutade projekt i Stockholmsområdet under tidsrymden 2015 till mars 2018. Studien baseras på den första utav vanligtvis två NKI-undersökningar som genomförs under ett enskilt projekt. Detta för att tydligare koppla svarsreultaten till de aspekter som produktionen kan vara med att påverka. Resultatet vittnar om att faktorn ¨ej färdigställd vid tillträde¨ är den mest förekommande aspekten. Vidare bidrar även denna aspekt till en så kallad “åtgärdstid”, ett dröjsmål där  väntan på att få de ej färdigställda punkterna åtgärdade. Detta är inte tillfredsställande för kunden samt att ett sådant dröjsmål har en negativ inverkan på NKI. / CSI, Customer Satisfaction Index is an index that indicates the relative measure of satisfaction amongst customers, to what certain degree customers are satisfied with the services conducted by the construction company. In this way, the company can collect customer feedback and in a progressive way develop it’s services. The value given by the index is a measure that can be compared with the one of other building companies on the same market. This comparison enables companies to estimate their performance and their position on the market. Since these construction companies are competing for the same customers, it is a major advantage to present a higher CSI-score than the competition, leaving the companies with no other choice than to improve themselves. The underlying reason for this paper is to discuss what the production process can improve to reach a higher CSI-score. At a glance, there are six factors that the customers states have an impact on the CSI. These six factors are serving as a foundation when interviewing clerks and construction workers where an explanation to the factors can be given. In term, these interviews will result in a bundle of arrangements to improve the factors presented in this paper. These six factors are based on the summarized final result presented by the third part company Prognoscentret. The final results have been gathered from former customers who bought apartments in the Stockholm region between the time period of 2015 and march 2018. This study is based on only the first of the normally two CSI-surveys that are conducted since the first survey is more relevant to the production process. One conclusion after working with this study is that the factor “apartment not finished on given entry date” is the most common one of the six factors. This delay often leads to so called “repair time”, where the unfinished work is getting done. This is the primary reason for customers not being satisfied and this delay has an obvious negative impact on the CSI-score.

Syfte: I dagens läge byggs nya dagvattendammar för att magasinera dagvatten som överbelastar dagvattenledningssystemen och de befintliga dagvattendammarna förblir utan översyn. Eftersom klimatförändringar bidrar till att femårsregn kommer i en högre frekvens ökar flödet av dagvatten och orsakar att allt fler dagvattendammar kommer att bli underdimensionerade. För att bevara samhällsfunktioner utreds en generell arbetsprocess hur kommuner kan undersöka och bevara befintliga dagvattendammar. Metod: Metoderna som används är intervju, fallstudie och litteraturstudie. Intervju bidrar till att lösningar och förslag av undersökningsmetoder och åtgärdsförslag samlas in. Fallstudien utfördes på tre olika dagvattendammar och undersöker vilka undersökningsmetoder som kan användas. Att samla empiri i ett praktiskt fall bör bidra till att utredningens trovärdighet förstärks. De metoderna som användes i fallstudien är beräkningar, sedimentprovtagning och dokumentanalys från underlag av befintliga dagvattendammar. Med hjälp av litteraturstudie analyseras utredningens empiri med andra källor för att kontrollera empirins tillförlitlighet. Resultat: Ett flertal undersökningsmetoder och åtgärdsförslag analyserades. Tre undersökningsmetoder som passade en generell arbetsprocess var: flödesproportionell provtagning, sedimentprovtagning och dagvattenberäkningar med dagvattenmodellen Stormtac. Åtgärdsförslag som passade var: byggnation av en vall runt dammen för att utöka magasineringen, plantering av växter som tar upp näringsämnen och tungmetaller bundna i dagvattnet, utnyttja dagvattendammens form där dagvattendammens hydrauliska effektivitet utnyttjas maximalt samt anlägga fördamm med en makadamvall med vattenlevande växter. Konsekvenser: Flödesproportionell provtagning var tillförlitlig undersökningsmetod enligt intervju och litteraturstudie. Sedimentprovtagning av sediment i botten av inoch utlopp går att nyttjas i en generell arbetsprocess, men vissa föroreningshalter kan vara missvisande beroende på hur detaljerat sedimentprovtagningen görs. Dagvattenmodellen Stormtac och dess beräkningar kan nyttjas i en generell arbetsprocess eftersom Svenskt Vatten P110 (2016) bekräftar modellens beräkningar. Åtgärdsförslagen testades inte i verkliga fall, men effekten bekräftades i intervjun och litteraturstudien. Ett förslag på generell arbetsprocess kunde sammanställas. Stickprovstagning passar sämre in i en generell arbetsprocess. Begränsningar: Fallstudien har begränsats genom att utreda två metoder, varav den ena är dagvattenmodellen Stormtac och den andra är sedimentprovtagning. Utvalda föroreningar som tungmetaller, olja, kväve och fosfor analyseras. Studien avgränsas från att analysera hur recipienter påverkas av de befintliga dagvattendammar som studerats. / Purpose: At present are new stormwater ponds constructed to store stormwater which overloads stormwater pipe systems while existing stormwater ponds remains without overhaul. Since climate changes contributes to five-year rain in a higher frequency, which increases the flow of stormwater and causing more stormwater ponds to be undersized. In order to preserve social functions, are a general work process investigated of how municipalities can investigate and preserve their existing stormwater ponds. Method: The methods that are used are interviews, case study and literature study. The interviews contribute to solutions and proposals of investigation methods and proposals for action. The case study were performed in three stormwater ponds and examines the investigation methods that can be used. Collecting empirical data in a practical case, should increase the investigation’s credibility. The methods used in the case study are calculations, sediment sampling and document analysis of the basis of existing stormwater. Using literature study are the empirical data of the investigation analyzed with other sources to check the reliability of the empirical data. Findings: Several methods of investigations and action proposals were analyzed. Three investigation methods which fit a general work process were: flow proportional sampling, sediment sampling and stormwater calculations through the stormwater model Stormtac. The proposals for action which suited a general work process were: construction of a trench around the pond to expand the storage area, planting plants that take up nutrients and heavy metals tied up in stormwater, exploit the stormwater ponds shape where the hydraulic efficiency are exploited flat out by placing the inlet and outlet on opposite ends, and building trenches with a gravel embankment with aquatic plants. Implications: Flow proportional sampling were a reliable investigation method according to interview and literature study. Sediment sampling of sediment in bottom of in- and outlet can be used in a general work process, but certain contamination levels can be misleading depending on how detailed sediment samplings are done. Stormwater model Stormtac and its calculations can be used in a general workprocess because publication Svenskt Vatten P110 (2016) are confirming the models calculations. The proposals for action were not tested in real cases, but the effect was confirmed in the interview and literature study. Limitations: The case study was limited by investigating two methods, one of which is stormwater model Stormtac and sediment sampling. Selected contaminants such as heavy metals, oil, nitrogen and phosphorus are analysed. The study is delimitated by analyzing how recipients are affected by the studied existing stormwater ponds.

Sveriges järnvägsnät är gammalt och utsätts för en allt högre belastning varje år i takt med att trafiken på spåren ökar. Detta medför att slitaget på järnvägarna ökar och en väldigt känslig del är spårväxlar. Då ca 20 % av alla fel beror på problem med spårväxlar läggs fokus i rapporten på att utreda denna problematik. Syftet med arbetet är att kartlägga vilka spårväxelfel som uppstår och orsaken till dessa, samt att komma med åtgärdsförslag för att minska problemen med spårväxlar som leder till förseningar och stopp i trafiken. Rapportens inledande del består av ett teoriavsnitt som beskriver hur en växel är uppbyggd och hur den fungerar. Tre bandelar i Sverige har studerats, en i norr, en i söder och en i Stockholm. Studierna har baserats på samtliga felrapporter tillhörande spårväxlar i Ofelia som rapporterats in mellan åren 2009 och 2012. Statistiken ger generella svar på vilka problem som uppstår i spårväxlar och i vilken omfattning de förekommer. Den visar också tydliga skillnader på år med svåra vintrar respektive år med mindre svåra vintrar. Resultatet av studierna visar att det är felkategorierna ”ingen känd orsak”, ”snö eller is” och ”materialutmattning/åldring” som förekommer mest frekvent. I rapportens avslutande del redovisas de mest frekventa kategorierna djupare. Idéer och förslag presenteras på eventuella lösningar. Förslagen är framför allt framtagna för att hantera problem orsakade av snö och is. / The Swedish railway network is old and it is subjected to an increasing load each year as the traffic on the railway tracks increases. This increases the wear on the tracks and a very sensitive part that constantly suffers problems is the railway switch. As the switches account for 20% of all the errors on the railway this report is focused on the problems related to switches. The aim of this work is to identify the problems with switches and what causes them. The aim is also to come up with proposals for measures to reduce the problems of switches that lead to delays and traffic jams. The first part of the report consists of a theory section that describes how a switch is constructed and how it works. Three railway distances in Sweden have been studied, one in the north parts of the country, one in the south and one in the city of Stockholm. These studies are based on all errors associated with switches that were reported in the Swedish error report system Ofelia during the years 2009 and 2012. These statistics provide general information about the problems that arise in switches in Swedish railway and to what extent they arise. The statistics also show a clear difference in the number of error reports during years with severe winter weather compared to less harsh winters. The report shows that errors reported as "no known cause", "snow and ice" and "material fatigue / aging" occurs most frequently. In the concluding section of the report the most frequent categories are presented in further detail. Based on this research, ideas and suggestions are presented. These proposals are mainly designed to handle problems caused by snow and ice.

År 2002 laginfördes ett EU-direktiv med syftet att skapa möjligheten för länder inom EU att kunna ha bättre kontroll på sin energianvändning. Utifrån detta direktiv infördes därefter en lag om energideklarationer. Energideklarationernas främsta syfte skulle vara att bidra till en effektiv energianvändning i byggnader och en god inomhusmiljö. Detta skulle uppnås genom att ge en översiktlig bild av byggnadens energistatus, samt underlag för investeringsbeslut vid energieffektivisering. Detta examensarbete undersöker om energideklarationer uppfyller syftet att bidra till en effektiv energianvändning. Frågor till verksamma inom fastighetsbolag samt egen undersökning av energideklarationer resulterade i ett konstaterande att deklarationerna ger en översiktlig bild av byggnadens energistatus på ett tydligt sätt. För verksamma inom fastighetsbolagen kan energideklarationerna fungera som underlag för energieffektivisering, dock kan åtgärdsförslagen anses vara för generella. Denna uppfattning om åtgärdsförslagen gör att många använder sig av effektiviseringsåtgärder som tagits fram inom organisationen genom registrering, analys och uppföljning av energianvändningen på en högre detaljnivå. Denna detaljnivå kan utgöra en tydligare bild av var i byggnaden åtgärder behöver göras, samt vilka typer av åtgärder som är lämpligast. Energideklarationernas syfte att bidra till en effektiv energianvändning uppfylls därmed endast till viss del. / In 2002, a directive from EU stated that the countries should start keeping better track of how buildings consume energy. From this directive a law was introduced that implied that energy declarations now were to be established. The main purpose of energy declarations was for them to contribute to efficient energy use and a healthy indoor environment. This was to be achieved by giving a general view of the building’s energy status, as well as basis for investments in making the building more energy efficient. This master’s dissertation examines if energy declarations fulfill their purpose of contributing to an efficient energy use. After questioning of real estate company’s personnel and examining energy declarations, they proved to be considered adequate in showing a building’s general energy consumption. However, the action proposals are often considered too simplistic. Instead, many companies base their actions in order to make the building more efficient on their own personnel, their thorough investigation and detailed analysis of a building’s energy consumption. This detailed analysis gives a clearer picture of where energy can be saved and in what way actions should be made in order to be most efficient. The purpose of energy declarations is therefore only partially fulfilled.